Norrstigen mellan Hässjö, Stigsjö och Säbrå kyrkor - Kulturarv ...

antal knektar stationerade här för bevakning av området. I krigstid kan denna bevakning
ha utökats. Mot denna bakgrund skulle det kunna vara naturligt att Krångeberg nämns
bland prästgårdar och länsmanshem.
4. Raä 157 och Raä 158. Vid inventering för Länsmuseets räkning 7/8 1989 fann de
lämningar som beskrevs som boplatsvallar i klapperstensfält liggande vid skogsbilväg.
Efter inventeringen gavs lämningarna beteckningen Raä 157 och uppe på Trappberget
(Krångeberget), fanns lämningar som fått beteckningen Raä 158. Det senare fyndet har
betecknats som fångstanordningar för fågel och ligger 400 m NV Raä 157.. Det består av
nio stenrader och två stensamlingar. Fortsätter man stigen fram mot berget upptäcker man
ytterligare gropar, man kan tala om ett system av gropar. På flera ställen på sidan av vägen
tycks marken vara jämnad och kan möjligen i mindre utsträckning ha varit odlad. För
övrigt tycks mig Raä 157 inte ligga i ett klapperstensfält utan intilliggande områden är
delvis täckta med lösare jordarter. Däremot är de två groparna som omnämns i
beskrivningen av Raä 157 stenskodda vilket kan ha bidragit till beskrivningen. Groparna
ligger i omedelbar anslutning till vägen. Hela området tycks ha berörts av mänsklig
verksamhet. En kontroll av dokumentering och området borde utföras. Dessa
fornlämningar verkar ha haft något samband med vägen. Efter att man har passerat detta
intressanta område kommer man till en lägre del av Trappberget och strax därefter
upptäcker man gränsen mellan Medelpad och Ångermanland..Det intressanta området
ligger i Medelpad i omedelbar närhet av gränsen till Ångermanland. För kontroll av
platsen och vägen är de platser där fornlämningarna finns mycket intressanta.
5. Denna väg betecknades 1780 av Hülphers som en biväg till Stora landsvägen och finns
inritad på Stiernströms fögderikarta från 1864-65 liksom andra äldre kartor. Den fanns
med som stig på karverkets kartor fram till och med 1986.
6. År 1643 15juni hölls laga ting i Säbrå. Paragraf 3a lyder med något moderniserad
svenska: Efter gevaldigerns anklagan är efterskrivna Stigsjöbor sakfällda för ogille bron,
de är Mats Persson (Öje), Krisoffer Gisslesson (Öje), Johan Mikaelsson (Vike), hustru
Margareta (Öje) och hustru Abluna i Öje-byn samt Erik Larsson i By. Skall betala 3 Mark
var (sammanlagt 18 Mark).
7. Här har funnits en allmänning som avskilts till egen fastighet och av lantmätaren då fått
beteckningen Vintervägen. Här går vintervägen upp mot Krångeberget.
8. År 1692, 9 februari Vid tinget i Säbrå denna dag dömde Öjeborna till 3 dalers böter
för dålig utstakning av vintervägen. De hade intill sjättedagjul 1691 inte utmärkt
vintervägen över Öjesjön, varvid många resande lidit nöd. De försvarade sig med att
hittills hade tre av dem utfört arbetet gemensamt men nu skulle var och en av dem ha sitt
eget skifte.
9. År 1693 18 december. Vid ting i Säbrå behandlades hur vintervägen skulle dras genom
Älgsjö. Domen blev att tvenne tolvmän skola vägen utse som stickas skall av byamännen
såframt de vilja undgå laga plikt.
10. Här finns en allmänning där vintervägen kom upp från Öjesjön.
11. År 1330 Älgsjö nämns i Hälsingelagen nedskriven omkring 1330, Hit kom kungens män
och ångermanlänningarna tog ansvar för att föra dem till kungsgårdarna i Norrstig och
Kutaby. Så här skrev Johan Nordlander
5