Norrstigen mellan Hässjö, Stigsjö och Säbrå kyrkor - Kulturarv ...

More documents

Recommendations

Info

säkert behövde man för resan en väl fungerande organisation. Det är känt att det fanns skjutshåll i Stigsjö under 1600-talet. Med hänsyn till att dagsetappen startades från Härnösand kan hästbyte i Stigsjö vara troligt med ett andra hästbyte i Skön. Därifrån hade man då en lämplig körsträcka ned till Njurunda. Även om man inte bytte hästar i Stigsjö bör det vara nödvändigt att man höll sig till den gängse vintervägen för att ha tillgång till den hjälp man kunde få längs den. Att med ett så stort sällskap åka mellan Härnösand till Njurunda på en dag förutsätter en fungerande skjutsorganisation. 17. Brån Det finns forskare som anser att namnet Brån kommer från ordet bro som då skulle vara en bro på Norrstigen eller Stora landsvägen. Det kan diskuteras men inte ges för stor vikt i det större sammanhanget. 18. 20 februari 1710 Denna dag arresterade Landsfiskalen Frisendal på Långsjöns is bönderna Eskil Johansson från Näs, Sidensjö samt Hans Hansson från Gerde och Johan Johansson från Bjästa i Nätra socken. De hade förutom lärft och vadmal en del matvaror på lassen som de tänkte sälja i Stockholm. Landsfiskalen hävdade att matvarorna skulle gå till militären. Bönderna framhöll att de lämnat sin del till militären och behövde sälja resten i Stockholm för att klara sina hemman. På Säbråtinget kunde de inte fällas utan målet fördes vidare till deras hemsocknar. 19. I mars 1701 körde postbonden från Krånge by i Hässjö ned i en vak ungefär vid nuvarande Billstabron, som går över Långsjön varvid hans häst drunknade. Vid efterföljande rättegång stämdes bönderna i Billsta för utebliven vägstakning (jämför vad som sagts tidigare om vägsträckning). De försvarade sig med att postbonden borde ha hållit sig till landsvägen. Tingsrätten fann dock att vintervägen som uråldrig skulle upprätthållas och fällde därför bönderna. 20. År 1643 15 juni hölls laga ting i Säbrå. Paragraf 3 b. Item Östen Eriksson (Hårsta) för ogill bro på hans åker årligen anklagas sakfälls han och skall betala 3 Mark. Flera forskare som Torsten Bucht, Gösta Bucht, Tyko Lundkvist och Sgge Sjödin har skrivit om Stigsjö. Torsten Bucht var docent i nordiska språk och lektor vid Härnösands Gymnasium. Han var också språkforskare och har skrivit ”Ortsnamnen i Västernorrlands län” utgiven 1955. Han har tagit upp Norrstigen i flera skrifter. Bucht har angivet att det i Härnösandstrakten endast finns två namn som kan kopplas ihop med den gamla Norrstigen. Det är byanamnen Stig/Norrstig samt sockennamnet Stigsjö. Han ansåg att Långsjön, åtminstone dess västra del är den gamla Stigsjön och att Norrstigen sommartid gått längs dess norra strand. Han skriver också att Nyland tolkas som en senare upptagen bygd i förhållande till huvudbygden. Här finns ännu längre bort byarna i Mark. Om dem skriver han att namnet Mark kan tolkas som ödemark. Han nämner att de försvunna ödebyarna Stormbölet och Tjärnåsen varit belägna inom detta område. Till vad Torsten Bucht skrivit vill jag tillägga att byarna i Mark fanns på 1500-talet men var länge utan stabil befolkning. På Stenklyfts karta från 1646, viktig i detta sammanhang, finns ingen bebyggelse redovisad i det stora område som idag omfattar Sörmark och Norrmark. Skattelängderna för området visar endast sporadiskt få bofasta i området under 1500-talet och 1600-talet. 8
Gösta Bucht är en annan betydelsefull Härnösandsforskare. Det som gör honom mest känd idag är att han har skrivit två band om Härnösands historia. Det första bandet börjar i äldsta tid och sträcker sig fram till 1721. Det andra bandet behandlar tiden 1721 1721-1810.. 1810.. I skriftserien ”Arkiv för norrländsk hembygdsfors hembygdsforskning”, kning”, årgång 1921 behandlar han på sidorna 86 86-107 Härnösands grundläggning och i den årgång som utkom 1926 1926-1927 1927 behandlar han på sidorna 1-20 20 Säbrå kyrka och biskopsgård. Här tar han på sidan 3 upp Hälsingelagen och anger ”Här får man veta, att det ena av v Ångermanlands båda kronogods (Uppsala öd) var Norrstig som ligger inom Säbrå; det andra var Kutaby eller det nuvarande Kungsgården i Bjärtrå”. Han fortsätter: ”Från Älgsjö skulle kungsåren givetvis taga sig fram till Norrstigs kungsgård. Såsom J Nordlander er påvisat, torde man efter att ha kört över Öjesjöns is till Älgsjö ha sökt sig fram till Långsjön och farit på denna fram till trakten av Säbrå kyrka. Härifrån var det blott ett kort stycke i nordlig riktning till det vid Älandsfjärden liggande Norrstig. Norrstig.” ” ”Boken om Säbrå” 9 , utgavs av Säbrå hembygdsförening år 1971. I den har många personer medverkat med forskning och uppsatser. I kapitlet om kyrkor och kapell, sidan 313, författat av Dan Nyberg och Tyko Lundkvist, anges att Norrstigen passerat kyrkan oc och givit socknen dess namn. Dan Nyberg var komminister i Stigsjö och Tyko Lundkvist var anställd av kommunen och en välkänd hembygdsforskare. Sigge Sjödin har skrivit bland annat om Stigsjö kyrka kyrka. . Den här bilden kommer ur hans bok. Han delade den gängse uppfattningen pfattningen bland hembygdsforskare att Norrstigen gått genom Stigsjö Bilden ilden med text kommer från Sigges Sjödins bok ”Stigsjö Kyrkor Kyrkor- Församling”. Sigge Sjödin har på ett fint sätt i sin bok berättat om de äldre kyrkorna och visat på deras medeltida ursprung. Den fanns när hertig Karl passerade våra trakter. Troligen var den vitkalkad då. 9
Page 1 and 2: Norrstigen mellan Hässjö, Stigsj
Page 4 and 5: Kartan ger oss svaret på varför m
Page 6 and 7: 12. Postgången mellan Härnösand
Page 10: Sigge Sjödin anger att det är tro

Norrstigen mellan Hässjö, Stigsjö och Säbrå kyrkor - Kulturarv ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?