En konfliktfri avtalsrörelse

More documents

Recommendations

Info

En konfliktfri avtalsrörelse? 1 En konfliktfri avtalsrörelse? 19 exempel på varsel och stridsåtgärder under avtalsrörelsen 2007 Under avtalsrörelsen 2007 utbröt tre uppmärksammade strejker på avtalsområden där Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer tecknar kollektivavtal med sina fackliga motparter. Strejkerna utlöstes av Byggnadsarbetareförbundet på byggnadsavtalets område, av Elektrikerförbundet på elinstallationsområdet och av HTF för den svenska kabinpersonalen på SAS. Totalt förlorades under de tre strejkerna 11 338 arbetsdagar. Man kan ha synpunkter på om det är mycket eller litet, men alla kan nog vara överens om att måttet är trubbigt. Det var möjligen ett mer relevant mått på den tiden när företagen kunde ta igen utebliven produktion efter en konflikt, eller genom att ta ur sitt lager. I dag är företagens konkurrenssituation helt annorlunda. I den globaliserade ekonomin är konflikterna i de internationellt konkurrensutsatta sektorerna mycket få, medan de har ökat i de inhemskt orienterade sektorerna. Det är på hemmamarknaderna som vissa fackföreningar fortfarande anser att det är möjligt att vältra över kostnaderna för avtalen på konsumenterna. I alla företag har beroendet av andra företag ökat. Förädlingskedjorna omfattar många företag i olika branscher och länder som samarbetar med minimala lager och med leveranser ”just in time”. Transportsektorns betydelse i de integrerade produktionssystemen är mycket stor. Det här betyder att företagens sårbarhet för störningar genom stridsåtgärder, eller hot om stridsåtgärder, har ökat dramatiskt. Lockouter är i praktiken sedan länge omöjliga att använda. Redan varsel om stridsåtgärder leder i många fall till bestående skador för de företag som berörs, exempelvis genom avbokningar och att företaget inte längre betraktas som en pålitlig leverantör. Denna starkt ökade sårbarhet gör att det är nödvändigt att ta hänsyn till omfattningen av varsel om stridsåtgärder, och utformningen av dem, i bedömningen av om en avtalsrörelse har varit fredlig eller inte. Vi beskriver ett avgränsat urval konflikter på arbetsmarknaden I denna rapport beskriver vi, utöver de tre strejkerna, de varsel som förekom under riksavtalsförhandlingarna om nya kollektivavtal 2007 inom Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer. Det är en ganska snäv avgränsning som innebär att vi inte här beskriver fackliga blockader för att tvinga företag att teckna kollektivavtal, exempelvis blockaderna mot salladsbaren Wild n´ Fresh som pågick under hela vintern och den av Arbetsdomstolen olagligförklarade blockaden mot Wing- Plast i Smålandsstenar i februari. Därför har vi inte heller tagit med exempelvis Livsmedelsarbetareförbundets och Transportarbetareförbundets sympatiåtgärder, som alltså bröt fredsplikten, med Handels i dess blockad mot Videomix under hösten. Inte heller har vi tagit med varsel om konflikter eller konflikter utanför Svenskt Näringslivs medlemsorganisationers områden, exempel Journalistförbundets konflikt med Tidningsutgivarna, TU, under sommaren. Fackliga gränsdragningskonflikter, exempelvis konflikten mellan Pappers och Handels om avtalsrätten för ett förråd vid Skärblacka bruk i september, finns inte med. Konfliktåtgärder av utbrytarfack, som Hamnarbetarförbundets konflikt i Göteborgs Hamn, eller syndikalisternas många konflikter berör vi inte heller. I denna rapport har vi således fokus på konfliktvarslen i samband med riksavtalsförhandlingarna om nya kollektivavtal 2007 på Svenskt Näringslivs område. Svenskt Näringsliv
En konfliktfri avtalsrörelse? 2 Varsel om stridsåtgärder bör betraktas som stridsåtgärder Trots avgränsningen framträder en bild av allt annat än fred och harmoni på arbetsmarknaden 2007. Under i stort sett hela året har förhandlingar strandats och varsel har lagts. Arbetsgivarsidan har skrivit på avtal ”med kniven på strupen”, det vill säga med ett överhängande hot om strids åtgärder. Parterna har inte varit jämbördiga. Detta har fått tydliga konsekvenser för avtalens innehåll. En slutsats är därför att varsel om stridsåtgärder måste betraktas som just stridsåtgärder. Varslens utformning fräter på förtroendet mellan parterna Det finns en lång rad exempel på att en facklig organisation varslar om konflikt innan möjligheterna till en förhandlad lösning på tvistefrågorna är uttömda. Det fräter naturligtvis på förtroendet mellan parterna när den fackliga parten är snar att tillgripa konfliktvapnet, ett vapen som arbetsgivarparten dessutom i praktiken inte förfogar över. Det är närmast regel att varslet gäller blockad mot övertid, mertid, nyanställning och inhyrning, oftast av hela avtalsområdet. Även om ett sådant varsel skulle utlösas ger det inte utslag i konfliktstatistiken. Arbetstagarna är ju fortfarande i tjänst och ingen konfliktersättning betalas ut. Men stridsåtgärden innebär ändå en facklig fjärrstyrning av ett företags arbetsledningsmöjligheter. Stridsåtgärden kan vara mycket besvärlig för vissa företag, men mer uthärdlig för andra. Ofta kombineras en övertidsblockad med en riktad strejk mot ett urval företag inom avtalsområdet. Det händer att varslet riktas mot företag där arbetsgivarpartens förtroendevalda finns – i avtalsrörelsen 2007 var det Grafikerfacket som gjorde så. I sådana fall har varslet karaktär av trakasseri. En riktad konflikt får också till effekt att konkurrensneutraliteten sätts ur spel. Ofta är det fackliga syftet med sådana konflikter att skapa splittring inom arbetsgivarna. Kostnaden för konflikten blir dessutom obetydlig för facket. När flera varsel läggs på en gång med upptrappning i varje steg är det ett klart avsteg från en god förhandlingskultur och all rimlig proportionalitet vid användningen av konfliktvapnet. Arbetsgivaren tvingas bedöma förhandlingsläget efter det avslutande steget i upptrappningsvarslet. Ett exempel på ett sådant varsel 2007 är HTF:s trestegsvarsel mot Svensk Handel. På samma sätt som strejker bör omfattas av en proportionalitetsprincip bör även varsel göra det. Det finns ingen proportion i att HTF varslar om total strejk för att få igenom sin lönepolitik. Obalansen mellan parterna leder till obalanserade resultat De många varslen har inte varit förenade med några större kostnader för de angripande fackliga organisationerna, i de flesta fall inga alls. Medan arbetsgivarparten är tvingad att i sina bedömningar kalkylera med utomordentligt långtgående skador till följd av varslade stridsåtgärder är den risk som en facklig organisation tar med att varsla i det närmaste obefintlig. Denna obalans i förhandlingssituationen leder till obalanserade förhandlingsresultat. I 2007 års avtalsrörelse blev den internationellt konkurrensutsatta industrins märke för löneökningarna på arbetsmarknaden snabbt ett golv för andra fackförbund. Svenskt Näringsliv
Page 1: En konfliktfri avtalsrörelse? 19 e
Page 5 and 6: Innehåll 4 Innehåll En konfliktfr
Page 7 and 8: Tre strejker under avtalsrörelsen
Page 9 and 10: Tre strejker under avtalsrörelsen
Page 11 and 12: 16 varsel om stridsåtgärder under

En konfliktfri avtalsrörelse

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?