Den svenska industrialiseringen

Skäggetorpsskolan
Den svenska industrialiseringen
Maria Gustafson
Patrik Gustafsson
Sofia Sköld
Elisabet Wirén Dahlgren
Datum 20021120 Handledare
Projektarbete i samband med ITiS
arbetslagsutbildning ht 2002
Arbetslag ht02_09
Britt-Marie Borén

Sammanfattning
Vi har under tre och en halv vecka arbetat med den svenska industrialiseringen i en årskurs
åtta på Skäggetorpsskolan i Linköping. Vi har låtit eleverna arbeta med detta område utifrån
ett problembaserat lärande där vi har velat att de ska få forska och ta reda på fakta
tillsammans i en grupp. Samtidigt har vi styrt dem en hel del genom att se till att de ställt
frågor som stämmer överens med de mål som vi satt upp. Arbetet har omfattat ämnena
svenska, SO och NO. Första veckan försökte vi skapa intresse hos eleverna genom att ge dem
olika inblickar i industrialiseringen i de olika ämnena genom film, drama, PowerPoint och
högläsning från tidsenlig litteratur. Tanken var att inblickarna skulle ge inspiration till att våga
redovisa deras PBL-arbeten på ett för dem otraditionellt sätt. Vi åkte till Norrköpings
stadsmusem och fick se hur fabriksarbetarna hade det och hur vävmaskinerna fungerade.
Eleverna fick bygga varsin modell av en uppfinning i varje grupp. PBL-arbetet avslutades
med att eleverna fick redovisa det de kommit fram till för de övriga i klassen och visa de
uppfinningar de gjort. De fick även lämna in en skriftlig rapport och skriva ett prov som
utgick från målen för att visa att de hade en heltäckande kunskap i alla ämnena. Till sist hade
vi en utvärdering med dem. Det har varit ett trevligt och roligt arbete och det har uppskattats
av eleverna, även om inte allt har flutit på problemfritt. En svårighet har varit att få eleverna
att se sammanhang mellan de olika ämnena. Detta berodde antagligen till stor del på att de
följde sitt vanliga schema.

Innehållsförteckning
Introduktion och bakgrund .................................................................................... 2
Mål och syfte ......................................................................................................... 3
Elevmål................................................................................................................................... 3
Lärarmål ................................................................................................................................. 3
Metod..................................................................................................................... 4
Inledning................................................................................................................................. 4
Gruppindelning................................................................................................................... 4
Materiel .............................................................................................................................. 4
Redovisning........................................................................................................................ 4
Utvärdering......................................................................................................................... 5
Introduktion med eleverna ..................................................................................................... 5
Elevernas arbetsuppgifter.......................................................................................................5
Levnadsförhållanden under industrialiseringen ................................................................. 5
Arbetarförfattare................................................................................................................. 6
Modellbygge....................................................................................................................... 6
Studiebesöket till Norrköpings stadsmuseum .................................................................... 7
Vad skiljer sig från tidigare arbetsmetoder? .......................................................................... 7
Resultat.................................................................................................................. 9
Lärarperspektiv på ITiS-arbetet ............................................................................................. 9
Kunskapsmålen .................................................................................................................. 9
Elevansvar och arbetsform ................................................................................................. 9
Mentorskap och grupprocess.............................................................................................. 9
Informationssökning........................................................................................................... 9
Redovisningsformer ........................................................................................................... 9
Lärarlaget ........................................................................................................................... 9
Elevperspektiv på ITiS-arbetet............................................................................................. 11
Elevansvar och arbetsform ............................................................................................... 11
Mentorskap och grupprocess............................................................................................ 11
Informationssökning......................................................................................................... 11
Redovisningsform ............................................................................................................ 11
Positivt och negativt......................................................................................................... 12
Slutsats och diskussion........................................................................................ 13
Mentorskap och grupprocess................................................................................................ 13
Arbetsformer ........................................................................................................................ 13
Schema och ämnesuppdelning ............................................................................................. 14
Utvärdering........................................................................................................................... 14
Avslutning ............................................................................................................................ 14
Litteraturlista ....................................................................................................... 15

Introduktion och bakgrund
Flera av våra kollegor i arbetslaget har deltagit i ITiS kompetensutveckling och vi önskade
genom detta ITiS-projekt förstärka arbetslagets kompetens ytterligare inom IT-området. Vi
valde att utgå från ett redan färdigt tematiskt arbete då vi visste att ett projekt som detta tar
mycket kraft och tid men vi var tvungna att begränsa oss eftersom det PBL-arbete vi utgick
från var så omfattande.
Vi har arbetat med den svenska industrialiseringen i en årskurs åtta. Innan arbetet startade fick
eleverna en grundläggande kurs i word och internetsökning. Tidsramen för arbetsområdet var
från början tre veckor men tiden utökades till tre och en halv på grund av schemabrytande
aktiviteter såsom orientering och skoljogg. Eleverna har följt sitt vanliga schema samt haft
tillgång till sin så kallade handledningstid där eleverna själva arbetar med uppgifter i
fördjupningssyfte. Sammanlagt har de haft tolv och en halv klocktimme per vecka till sitt
förfogande. Eleverna fick ett schema för varje vecka för att kunna planera och lägga upp
arbetet på ett effektivt sätt. Schemat visade tider för när datasalen var bokad, olika typer av
genomgångar, studiebesök och när redovisning, prov och utvärdering skulle genomföras. Vi
valde att genomföra ITiS-projektet under tiden som niorna var på prao så att eleverna hade
fler salar att vara i.
ITiS i Linköping HT 2002 2

Mål och syfte
Vårt huvudsyfte är att prova nya arbetsformer och förbättra arbetslagets kompetens.
Vi har valt att bryta ned huvudsyftet i följande delmål:
Elevmål
• Eleverna ska få kännedom om vilka konsekvenser industrialiseringen medförde för
människan och samhället samt vad som gjorde den möjligt.
• Öka elevernas förståelse för uppfinningarnas funktion genom att konstruera en modell av
en uppfinning utifrån en enkel instruktion.
• Ge eleverna en inblick i hur människorna levde under industrialiseringen genom att lära sig
om olika arbetarförfattare, analysera arbetarförfattartexter samt besöka Norrköpings
Stadsmuseum.
• Få med eleverna vid planeringen av arbetet och låta de ta ett större ansvar för inlärningen.
• Låta eleverna få arbeta under mentorskap och se samarbete som en möjlighet för inlärning.
• Använda datorn till informationssökning, textbearbetning samt vid redovisning.
• Stimulera och ge eleverna möjlighet att använda olika redovisningsformer vid den
muntliga redovisningen.
Lärarmål
• Att öka samarbetet mellan lärare genom ett ämnesövergripande temaarbete.
• Att prova och utveckla PBL-arbete med eleverna.
• Att lära oss använda powerpoint.
ITiS i Linköping HT 2002 3

Metod
Inledning
Redan i våras sammanställde vi ett arbetsunderlag för att igångsättandet av projektet skulle gå
så smidigt som möjligt. Trots detta lades mycket tid ner på förberedelser, planeringar och
förändringar av arbetsunderlaget under hösten innan vi skulle starta upp. Det var svårt att hitta
gemensam tid och alla upplevde vi att det var svårt att hinna med. Vi har haft glädjen att få ha
två lärarstuderande med under det här ITiS-projektet. De har bistått oss med allehanda
uppgifter såsom bland annat att kopiera, plocka fram material, beställa litteratur från
stadsbiblioteket, leta upp länkar på Internet, att fungera som handledare och hjälpa till i
datasalen. Det hade många gånger varit svårt att genomföra arbetet på ett lika bra sätt utan de
lärarstuderande då eleverna inte får vara ensamma i datasalen. Nu har eleverna vid flera
tillfällen kunnat välja att arbeta i datasalen, mediateket eller i lektionssalen.
Gruppindelning
Vi lät eleverna skriva ned önskemål om vilka de ville arbeta med. Utifrån detta satte vi ihop
grupper. I stort fick alla elever någon som de hade önskat att få vara med och det resulterade i
att många grupper blev kompisgrupper. Vi utgick från att vi själva gör ett bättre arbete om vi
arbetar med någon vi trivs med. Vi tyckte att det skulle bli spännande att se om även eleverna
fungerar på liknande sätt. Klassen består av tjugoen elever och de delades in i fem grupper.
Alla grupper fick varsin handledare för att stötta och bistå dem i deras arbete.
Materiel
De hjälpmedel eleverna har använt sig av är beställda faktaböcker från biblioteket 1 , länkar
utlagda på vår hemsida 2 och även egen sökning på Internet, skolans bibliotek samt
läroböcker 3 .
Redovisning
Eleverna skulle redovisa det de hade lärt sig på flera olika sätt. Dels skulle de göra ett
skriftligt arbete där de skulle skriva ned svaren på de frågor de ställt utifrån målen 4 . Dels
skulle de göra en muntlig redovisning där vi har försökt att uppmuntra eleverna att använda
olika hjälpmedel som de inte brukar använda för att göra redovisningen mer intressant 5 . Vid
redovisningen skulle eleverna även demonstrera och förklara deras modell av en uppfinning.
För att eleverna skulle lära sig lite från varje område hade vi ett skriftligt prov 6 i slutet av
arbetsområdet där vi ställde frågor utifrån målen. Vi hade även detta prov för att det skulle
1 Se litteraturlista.
2 Se bilaga 4
3 Se litteraturlistan
4 Se bilaga 2
5 Se bilaga 2
6 Se bilaga 6
ITiS i Linköping HT 2002 4

vara lättare för oss att sätta rättvisa betyg på eleverna. Efter arbetsområdets slut fick varje elev
en enkät 7 där det stod hur de hade klarat de olika momenten och vilket betyg de fick.
Utvärdering
Efter arbetsområdets slut fick eleverna göra en anonym utvärdering 8 om hur de hade upplevt
att arbeta med ”Den svenska industrialiseringen” på ett PBL-inriktat och ämnesövergripande
sätt.
Introduktion med eleverna
Vi startade arbetsområdet med en introduktion som vi lade under ett längre pass (2 timmar).
Vi började med att släcka ned, tända ljus och tänka oss tillbaka 150 år i tiden. Vi läste ”Min
första skoldag” av Moa Martinsson 9 och diskuterade skillnader mot idag. Texten var en aning
omarbetad så att språket skulle vara lättförståeligt. Efter det diskuterade vi vad man gjorde
och hur man levde när det inte fanns elektricitet under denna tidsperiod. Vi diskuterade även
vad som skulle hända idag om vi fick strömavbrott i två dygn.
Vi såg på filmen ”Den Svenska industrialiseringen: Idéer och Uppfinningar” 10 . Eleverna fick
under filmens gång lista svenska företag som vidareutvecklat idéer och uppfinningar från
Sverige och övriga världen.
Efter detta delades eleverna in i sina grupper. Vi presenterade målen för arbetsområdet och
eleverna fick brainstorma till bilder som hör till ämnet. Tillsammans hjälptes vi åt att dela in
orden som eleverna hade fått fram under brainstormingen i olika kategorier. Utifrån dessa ord
fick eleverna formulera frågeställningar som de skulle arbeta med under detta arbetsområde.
Handledarna såg till att målen täcktes in i frågeställningarna.
Eleverna fick häften 11 över arbetsområdet ”Den svenska industrialiseringen” som innehöll
arbetsgång, tider, mål, krav för redovisningen och en planeringssida där eleverna skrev ned
sina frågeställningar. För att alla i gruppen skulle ha tillgång till allt materiel samlades det i en
plastmapp som förvarades i klassfacket.
Elevernas arbetsuppgifter
Levnadsförhållanden under industrialiseringen
Ett av målen var att eleverna skulle veta vad det var som gjorde den industriella revolutionen
möjlig och veta vilka konsekvenser industrialiseringen medförde för människan i privatlivet
så väl som arbetslivet.
Under den första lektionen introducerades målen med hjälp av PowerPoint dels för att väcka
intresse och dels för att ge inspiration till eleverna att använda sig av PowerPoint i sina
7 Se bilaga 3
8 Se bilaga 7
9 Sid 312-320 i ”Arbetarna i litteraturen”.
10 Se litteraturlista
11 Se bilaga 2
ITiS i Linköping HT 2002 5

edovisningar. Vi såg även på filmen ”Industriella revolutionen” 12 som tog upp hur
industrialiseringen började i England.
Under nästa pass såg vi filmen ”Nyheter i byn” 13 . Filmen visade på hur stora alla nyheter och
uppfinningar var för befolkningen. Följande lektioner fick eleverna arbeta i sina grupper med
de frågor som de ställt upp.
Efter hand kom det fram att eleverna tyckte det var svårt att se vad det var som gjorde den
industriella revolutionen möjlig. Detta löste vi genom att eleverna fick i läxa till följande dag
att läsa några sidor i historieboken och tillsammans diskuterade vi detta i helklass.
Arbetarförfattare
Ett av målen var att eleverna skulle lära känna några arbetarförfattare som levde och verkade
för knappt hundra år sedan. De skulle förstå den demokratiseringsprocess som manade på
författare med arbetarbakgrund att berätta om statarnas, skogshuggarnas och grovarbetarnas
livsvillkor.
Vid första lektionstillfället fick de lära känna Ivar Lo-Johansson och veta namnen på några
andra arbetarförfattare som verkade under den här tiden. Varje grupp skulle ta reda på fakta
om två arbetarförfattare och presentera dessa i det skriftliga arbetet och i den muntliga
redovisningen.
Under nästa lektionspass dramatiserade vi en skoldag från den här tiden för att fånga
tidsandan och för att visa på hur man enkelt kan dramatisera något. Vi valde att föra fram
barnen i fokus, att beskriva deras vardag i skolan och även det arbete som ofta väntade dem
efter skolans slut. Detta för att våra elever skulle kunna göra en jämförelse med vår tid De
fick även under detta arbetspass arbeta med en skönlitterär text, Vilhelm Mobergs ”En dag i
skolan” 14 . Vi läste högt, diskuterade och analyserade texten. För att få igång skrivandet fick
eleverna skriva en kort berättelse om en skoldag för ett hundra år sedan.
De efterföljande arbetspassen jobbade eleverna självständigt med att söka fakta.
Modellbygge
Eleverna skulle även konstruera en modell av en betydelsefull uppfinning samt kunna förklara
dess funktion och betydelse. Modellen skulle även användas i den muntliga redovisningen, för
att göra den mer intressant och levande.
För att väcka intresse och visa på en möjlig redovisningsform började vi med att visa ett
PowerPointbildspel. Det innehöll en del uppfinningar som gjorde den industriella
revolutionen möjlig. I samband med visandet av bilderna förklarade vi vilken betydelse
uppfinningarna har haft. Vid ett senare tillfälle visade vi även en film 15 om den industriella
revolutionen i Storbritannien. Efter filmen diskuterade vi innehållet samt skrev upp vilka
uppfinningar och uppfinnare som nämndes i filmen. Vi diskuterade även uppfinningarnas
betydelse för den industriella revolutionen i Storbritannien
12 Se litteraturlista
13 Se litteraturlista
14 Se litteraturlista
15 ”En industriell revolution” av Bernt Holmgren
ITiS i Linköping HT 2002 6

Till den praktiska delen valde vi betydelsefulla uppfinningar från 1800-talet som var möjliga
att konstruera modeller av på kort tid. De uppfinningar som eleverna fick önska var
propellern, elmotorn, slussen, gatubelysningen, ångmaskinen samt gasturbinen.
Elevgrupperna fick önska tre uppfinningar som lockade deras intresse. Sedan delade vi upp
uppfinningarna mellan elevgrupperna, för att få en spridning.
Eleverna utgick ifrån instruktioner 16 . En del av dessa var öppna och några var mer styrda,
beroende på hur svåra konstruktionerna var. Därefter började byggandet av modellerna. Detta
pågick under åtta lektioner. Eleverna fick arbeta självständigt med läraren som handledare.
Studiebesöket till Norrköpings stadsmuseum
För att eleverna skulle få en inblick i hur människorna levde och arbetade under
industrialiseringen åkte vi till Norrköping under den andra arbetsveckan för att besöka
stadsmuseet. Där de har bevarat gamla industrimaskiner. Eleverna fick i uppgift att anteckna
vad de såg och hörde under besöket. När vi kom till museet delades vi in i två grupper. En
grupp fick följa med en guide som berättade om hur människorna hade det och hur det kom
sig att Norrköping blev en textilstad. Guiden visade och berättade om livet i fabrikerna och
hemmen. Den andra guiden var en av få som vet hur de gamla väv- och spinnmaskinerna
fungerar. Han har själv fått lära sig från gamla industriarbetare. Vi fick se och höra
maskinerna arbeta samtidigt som guiden berättade om deras historia.
När guiderna var klara med sin information gick vi upp till Moa Martinssons klassrum. Här
fick eleverna en bild av hur skolan såg ut under industrialiseringen, vilket vi tidigare hade läst
om.
Efter studiebesöket åkte vi hem till skolan och eleverna fick fundera och reflektera kring
några frågor 17 om studiebesöket. Eleverna använde sedan studiebesöket som en
informationskälla i det skriftliga arbetet.
Vad skiljer sig från tidigare arbetsmetoder?
I vanliga fall arbetar vi lärare ganska självständigt med allt planeringsarbete och i bästa fall
diskuterar vi med eller delger en kollega våra tankar och idéer. Genom ITiS projektarbete har
vi fått chansen att i god tid diskutera och bolla våra idéer med varandra samt ha tillgång till en
ITiS-handledare. Ett ämnesövergripande samarbete lärare emellan leder till att man vågar
prova nya arbetsmetoder genom att man testar andra lärares idéer. För att detta ska fungera
måste man vara lyhörd och tillsammans utforma och prova metoder som man kanske inte
annars skulle använda sig av. Dessutom har vi tvingats att bedöma elevernas prestationer
tillsammans, vilket vi oftast gör enskilt i vårt dagliga arbete.
16 Se bilaga 5
17 Se bilaga 1
ITiS i Linköping HT 2002 7

ITiS-arbetet ska vara ett problembaserat och ämnesövergripande arbete. Tidigare har vi
erfarenheter av ämnesövergripande arbete men för flera av oss var PBL ett nytt sätt att arbeta
på.
Tidigare har vi inte använt oss av storbildsprojektor och bildspel i undervisningen. Även om
det är tidskrävande att göra bildspel så känner vi att vi vill arbeta mer med det i framtiden. Vi
vill både göra bildspel för undervisningen samt producera med eleverna. När det gäller
storbildprojektorn behöver vi lära oss att koppla upp den.
Att arbeta med Internet som informationskälla var inget nytt för varken lärare eller elever men
vi ville ha med det som en naturlig del i elevernas informationssökning.
ITiS i Linköping HT 2002 8

Resultat
Lärarperspektiv på ITiS-arbetet
I det här avsnittet har vi jämfört resultatet med syftet.
Kunskapsmålen
I den skriftliga och muntliga redovisningen har de flesta grupperna klarat kunskapsmålen på
ett tillfredsställande sätt. De hade med fakta om vad det var som gjorde den industriella
revolutionen möjlig och vilka konsekvenser den medförde för människan. Alla grupper hade
gjort en modell av en uppfinning som de berättade om och visade upp vid den muntliga
redovisningen. Alla hade även tagit med fakta om olika arbetarförfattare och lärt sig nya saker
vid studiebesöket i Norrköpings stadsmuseum. Vid provet visade det sig däremot att många
inte hade lärt sig något om varje moment. Få elever klarade godkänt.
Elevansvar och arbetsform
Vi tycker att eleverna klarade av det fria arbetssättet olika bra. De som brukar ta ansvar för
sitt arbete och är duktiga lyckades bra med att planera och ta ansvar. Däremot gick det sämre
för dem som inte brukar ta ansvar och som är svaga, vilket medförde att eleverna blev
irriterade på varandra i några grupper.
Mentorskap och grupprocess
Vi tycker att det har varit bra att varje grupp hade en mentor. Ett problem som vi upplevde var
att vi lärare inte hade eleverna lika ofta, vilket medförde att det var svårt att hinna med sin
grupp för en del av oss. Vi upplevde inte att eleverna samarbetade i sina grupper. De delade
upp arbetet och bearbetade sin del utan att prata med varandra, vilket visade sig mycket
tydligt på provet.
Informationssökning
Alla grupper har använt sig av informationssökning på Internet. Fyra av fem grupper lämnade
in sitt arbete med dataskrift där layouten hade skiftande kvalitet.
Redovisningsformer
Ingen av grupperna använde datorn som hjälpmedel vid redovisningen. De flesta grupperna
valde att använda sig av en väggtidning som hjälpmedel vid redovisningen. Endast en av
grupperna försökte använda sig av drama. Någon grupp hade gjort en tidning och en annan
grupp använde sig av en overhead. Vi kände att våra försök att få eleverna att använda sig av
nya hjälpmedel inte gav det resultat vi hade tänkt oss. Ingen grupp använde sig av PowerPoint
som vi lärare hade använt oss av för att ge eleverna inspiration.
Lärarlaget
Det har varit spännande att arbeta på ett ämnesövergripande och PBL-inriktat sätt. Vi tycker
att arbetslagets kompetens har utvecklats på flera områden. Vi har lärt oss att arbeta med
PowerPoint och att använda datorn på ett mer obehindrat sätt. Vi har även inhämtat kunskap
om hur PBL-arbeten kan genomföras, vilket medför att vi vågar använda det även vid andra
tillfällen. Det har varit utvecklande att få lägga så mycket tid på att förbereda och efterarbeta
ITiS i Linköping HT 2002 9

ett arbetsområde. Att skriva loggbok har gett inspiration att fortsätta utvärdera och reflektera
över vårt arbete. Vi tycker att samarbetet har ökat mellan oss kollegor och det har känts
givande att arbeta ämnesövergripande.
ITiS i Linköping HT 2002 10

Elevperspektiv på ITiS-arbetet
I det här avsnittet behandlar vi hur eleverna har upplevt arbetsområdet och då har vi utgått
från deras utvärdering.
Elevansvar och arbetsform
Många av våra elever har varit mycket positiva till att arbeta med ITiS-arbetet. Det de har
uppskattat mest var studiebesöket i Norrköping och att få konstruera en uppfinning.
Att arbeta ämnesövergripande har varit positivt för många elever eftersom de menar att de har
lärt sig mycket och att de själva fick välja hur de ville arbeta. Några upplevde dock att det
kändes rörigt då de inte såg den tydliga uppdelningen av ämnena som de var vana vid.
Merparten av eleverna var positiva till detta arbetssätt och kunde tänka sig arbeta under
liknande förhållanden fler gånger men önskade att få välja ämne mer fritt och ha mer tid till
sitt förfogande. De elever som inte var positiva till arbetssättet önskade att fortsättningsvis få
följa det normala schemat och ha varje ämne för sig.
Mentorskap och grupprocess
Grupperna fungerade i stort sett bra. Oftast delades arbetet upp eleverna emellan så att alla
hade någon arbetsuppgift. Någon grupp fungerade sämre där en duktig elev fick göra det
mesta av arbetet och kände oro för att få ett dåligt betyg. Detta resulterade i en del konflikter.
Alla var nöjda med att ha varsin handledare och kände att de fick hjälp om de behövde. En
grupp tyckte att de kunde vända sig till vem som helst av oss eftersom de inte träffade sin
handledare varje dag.
Eleverna kom inte igång med arbetet under den första veckan. Då var det mycket
genomgångar och det kändes vagt och famlande för dem. En del elever tog med sig arbete
hem där de kunde jobba i lugn och ro.
Informationssökning
Skolans bibliotek var välbesökt under projektet och där fick de hjälp att söka information
både i faktaböcker och på Internet. Många av eleverna tyckte att det var svårt att hitta fakta.
Ibland låste de upp sig vid en viss frågeställning och kunde inte gå vidare förrän de hittade det
de sökte.
Redovisningsform
Provet fick eleverna skriva efter att projektet avslutats. En del elever var positiva till att visa
upp det de lärt sig. Andra hade svårt att förstå att alla kunskapsdelar skulle läsas in och att alla
skulle vara lika delaktiga i det materiel som gruppen samlat in.
ITiS i Linköping HT 2002 11

Alla grupper var mer eller mindre nöjda med redovisningarna. De tyckte dock att de inte fått
tillräckligt med tid att förbereda sin redovisning. De hade även velat lägga ner mer energi på
den muntliga redovisningen i stället för den skriftliga.
Positivt och negativt
Exempel på vad eleverna tyckte var bra under projektet var studiebesöket i Norrköping, att få
bygga en modell, att få lära sig något nytt och att de själva fick bestämma de frågeställningar
de jobbade utifrån.
De flesta elever kunde inte komma på något som kunde ha gjorts bättre, förutom att de ville
arbeta med arbetsområdet under en längre period samt vara bättre förberedda till
redovisningen.
ITiS i Linköping HT 2002 12

Slutsats och diskussion
En tanke vi funderat på är att under en eller två veckor innan PBL-starten förbereda eleverna
inför temaarbetet och arbeta med grundläggande kunskaper inom området. Vi tror att detta
skulle medföra att elevernas frågeställningar skulle bli mer djupgående.
Vi lyckades skapa en stämningsfull inledning där eleverna flyttades tillbaka i tiden. Därefter
gav filmen en grund att stå på inför brainstormingen.
Mentorskap och grupprocess
Elevgrupperna lyckades täcka in målen i sina problemformuleringar på ett bra sätt. Trots det
famlade de i ovisshet första veckan, flera av grupperna hade svårt att organisera arbetet i
gruppen. Här fick mentorerna gå in och styra upp arbetet i grupperna. Vad vi skulle ha gjort
som mentorer var att samla gruppen och leda dem till att gå och söka svar på samma
frågeställning fast från olika källor. Därefter skulle gruppen bestämma en ny tid för möte där
frågan skulle diskuteras och sammanställas. Tänk om alla grupper kunde ha en egen bärbar
dator? Då skulle gruppen kunna skriva ned sammanställningen på en gång och allt arbete i
gruppen skulle vara samlat. Den här formen tror vi leder till att alla får en bredare kunskap.
Detta på grund av att eleverna söker fakta till frågorna och diskuterar dem.
Arbetsformer
Studiebesöket var värdefullt ur den synvinkeln att eleverna fick vara med och se och uppleva
de uppbyggda industrimiljöerna med hjälp av de kunniga guiderna.
Att göra ett skådespel är ett trevligt sätt att förmedla kunskap till eleverna. Lärarnas skådespel
blev något eleverna kom ihåg och uppskattade. Vi tror att engagerade lärare kan ge
engagerade elever. En av våra grupper gjorde ett skådespel vid redovisningen. Gruppen
innehöll elever som aldrig tidigare redovisat inför klassen.
Modellbygget skapade ett stort engagemang. Eleverna kom tidigare till lektionerna och
vägrade att avsluta arbetet. De elever som normalt inte fungerar i vanliga klassrumssituationer
visade prov på teknisk kunskap och god problemlösningsförmåga. Vi kanske borde erbjuda
dessa elever mer praktiska ämnen i skolan? Alla grupper jobbade med olika uppfinningar och
vi hade olika salar när vi jobbade med detta, vilket gjorde att vi saknade material och verktyg.
Därför fick vi hitta på nya lösningar tillsammans med eleverna och gav stor träning i teknisk
problemlösning för elever och lärare. Vi som lärare hade aldrig tidigare genomfört dessa
konstruktioner och därför upplevdes lektionerna till en början som väldigt kaotiska och
eleverna behövde mycket hjälp. Men efter ett tag upptäckte vi att eleverna fick lösa svåra
tekniska problem med ett positivt resultat. Den glädje eleverna visade när de fick sina
modeller att fungera gav oss enorma kickar. Att våga prova nya idéer är krävande men
utvecklande och stimulerande. Det tar mycket tid och kraft men man får igen det.
Eleverna hade behövt mer struktur och riktlinjer för det skriftliga arbetet. Den mall 18 eleverna
fick bör kompletteras med krav på enhetligt typsnitt inom gruppen och lämplig teckenstorlek.
18 Bilaga 2
ITiS i Linköping HT 2002 13

Schema och ämnesuppdelning
Eleverna följde sitt vanliga schema och blandade temaarbetet med de andra ämnena. Det
gjorde att eleverna fick många avbrott och mycket av tiden gick åt till att plocka fram och ta
bort material. Vi tror att ett helt brutet schema utan avbrott för andra lektioner kan förbättra
mycket i det tematiska arbetet. Elevernas arbete kan då bli mer effektivt då de får ägna sig åt
uppgifterna utan större avbrott och gränserna mellan ämnen skulle suddas bort. På detta sätt
skulle elever och lärare träffas mer regelbundet under veckan och det skulle gynna
handledningen av grupperna. .Tyvärr har vi lärare bidragit till ämnesuppdelningen genom att
dela in provet i ämnesdelar 19 .
Utvärdering
Vi upptäckte i utvärderingen och under arbetets gång att vi ställt för stora krav på våra elever.
Det vi märkte var att de inte hann lägga så mycket tid på den muntliga redovisningen som vi
hade hoppats. Nästan alla elever valde att göra en plansch eller väggtidning vilket vare sig
tillförde något eller utnyttjades i den muntliga redovisningen. Vi funderar på om man skulle ta
bort provet eller den skriftliga inlämningen till nästa temaarbete och istället fokusera mer på
den muntliga framställningen. Ge eleverna både tid och möjlighet att göra den muntliga
redovisningen mer levande med hjälp av dator, filmkamera eller någon form av skådespel.
Avslutning
Vi har under arbetets gång återigen upptäckt hur roligt och stimulerande det är att samarbete
med kollegor inom andra ämnesområden. Några av oss har nya samarbetsområden på gång.
Skulle det här temaområdet vara lämpligt för en Storyline?
19 Se bilaga
ITiS i Linköping HT 2002 14

Litteraturlista
Björnstad, A. (1971). Förr i tiden: Sverige för 100 år sedan. Stockholm: For
Bringéus, N-A. (1979). Arbete och redskap. Lund:Liber
Carlsson, S., Rosén, J. (1968). Den svenska historien 9, Industri och folkrörelser 1866-1920.
Stockholm: AB
Fabricius, S. m fl (1995) Biologi Spektrum. Stockholm Liber utbildning AB
Falkenland, R&L (1990) Svenska författare. Arlöv. Biblioteksförlaget
Hellspong, M. (1972).Land och stad: svenska samhällstyper och livsformer från medeltid till
nutid. Lund: Gle
Hildingsson, L., Hildingsson, K. (1997). Levande historia 7-9. Stockholm: Natur och kultur
Hildingsson, K. (1993). Vetenskapens profiler. Oslo: Gyldendal norsk forl.
Karlsson, A. Undvall, L. (1995) Fysik Spektrum. Stockholm. Liber utbildning AB
Lindqvist, H. (1994). En vandring genom den svenska historien. Höganäs: Nordiska museet…
Lindqvist, H. (1999). Historien om Sverige. Ånga och dynamit. Stockholm: N&S
Meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. (1984). Arbetets ansikten i litteraturen.
Stockholm: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
Olls, B. (1974). Flottare, rallare och smeder. Stockhom: R&S
Rönnlund, B. (1999). Teknik för lärande och elever. Luleå: Norrlands skolkonsult
Wallensteen-Jaeger, R. (1983). Torparnit och statarslit när seklet var ungt. Stockholm: LT
Wallensteen-Jaeger, R. (1975). Kök och stök när seklet var ungt. Stockholm: LT
Weibull, J. (1993). Sveriges historia. Höganäs: Svenska institutet
Filmer från lärmedia
U98230-X5: Bernt HolmEn industriell revolution
V3678: Industriella revolutionen 1750-1915
V3101: Industrin och Sverige - Genombrottet
V3102: Industrin och Sverige - Idéer och fabriker
V3481: Nyheter i byn
ITiS i Linköping HT 2002 15

Bilaga 1
Studiebesöksfrågor
• Varför blev Norrköping en textilstad?
• Vad krävs för att starta en fabrik?
• Hur levde arbetarbarnen?
• Beskriv miljön och arbetssituationen för kvinnorna som jobbade på ”Surbullan”.
• Hur såg en bostad ut?
• Hur såg deras kläder ut?
• Varför lade man ner fabrikerna i Norrköping?
• Skriv ned dina egna intryck från dagens studiebesök samt berätta om något nytt du har
lärt dig.

ITiS i Linköping HT 2002 17

Bilaga 2
Den svenska industrialiseringen
Tid: veckorna 39-41
Lektionstider att disponera: SO/NO/SV/HL
Datasalen disponeras efter tillgänglighet och behov
Deltagande lärare:
Klass 8F: PG, MC och LAn
Start: Fredag 20/9
Gemensam start med:
Film
Genomgång av arbetssättet
Nästkommande SO/NO/Sv-pass genomförs inlevelseövning:
”Levande ljus i mörkt rum” samt diskussion i helklass:
1. Högläsning av tidsenlig litteratur.
2. Hur skulle livet vara utan elektricitet?
3. Hur skulle vårt samhälle fungera utan elektricitet?
Samt:
Gruppindelning
Brainstorming
Sortera ord
Mål
Skriv frågor
Litteratur:
Läroböcker i historia/kemi/fysik/biologi/ och teknik
Litteratur i Mediateket
Skönlitteratur i svenska samt facklitteratur
Vetenskapens profiler
Internet
Studiebesök:
Norrköpings Stadsmuseum och industrilandskapet samt Arbetets
Museum. Onsdagen den 2 oktober
Redovisningar:
Muntligt - fredagen den 11 oktober 8.20-10.30 på HL-passet.
Skriftligt - fredagen den 11 oktober 13.30 på NO-lektionen.

Bilaga 2
Mål för G:
• Du ska ha kännedom om några uppfinningar och vetenskapliga upptäckter från tiden runt
den svenska industrialiseringen.
• Du ska veta vilka konsekvenser industrialiseringen medförde för människan, i privatlivet
och i arbetslivet. Samt vad som gjorde en industriell revolution möjlig.
• Du ska utföra en laboration i NO och kunna redogöra för laborationsarbetet.
• Språket ska vara bearbetat, dvs. ej avskrivet. Använd dina egna ord! De vanliga
skrivreglerna gäller och stavningen ska vara korrekt. Är man osäker får man använda en
ordlista.
• Ni ska använda minst fyra källor, varav max två får vara hämtade från Internet.
Uppgifterna som plockas ur dessa källor ska granskas och värderas. Källförteckning ska
finnas med.
• Bilder med egenkomponerad bildtext ska finnas med.
• Den muntliga redovisningen ska vara tydlig och klar så att innehållet framgår och är
begripligt.
För VG ska ni dessutom
• Visa prov på en förmåga att arbeta medvetet med språket för att göra det mer uttryckfullt,
varierande, korrekt och tydligt både i tal och skrift.
• Kunna visa minst sex källor, varav max tre får vara hämtade från Internet. Dessa källor
används för att skaffa kunskap. De ska granskas, värderas och sammanställas. Egna
slutsatser förväntas.
• Inom gruppen kunna arbeta självständigt och kunna göra bra urval ur era källor.
• Visa en tydlig disposition i era arbeten med texten indelad i stycken, inledning och
avslutning.
Målen för MVG:
• Förutom målen för G och VG ska arbetet genomsyras av reflektioner och visa prov på ett
analyserat tänkande.
• Ni ska uttrycka er säkert, välformulerat och med tydligt sammanhang i både tal och skrift.
ITiS i Linköping HT 2002 19

Bilaga 2
Redovisning
Detta ska vara med i det skriftliga arbetet:
• Kännedom om uppfinningar och upptäckter.
• Arbetarförfattare och deras verk.
• Vad är det som gjorde en industriell revolution möjlig?
• Vilka konsekvenser som industrialiseringen medförde för människan, i privatlivet och i
arbetslivet.
• Beskrivning av era intryck från studiebesöket och något nytt som ni lärt er.
• Laborationen och en redogörelse för denna.
Det skriftliga arbetet ska innehålla följande delar:
Framsida
Den ska innehålla titel, namn, klass och handledarens namn.
Inledning
Den bör göras intresseväckande och gärna lite personlig.
Syfte och frågeställningar
Här ska du beskriva vad ditt arbete ska handla om samt skriva ned ett antal frågeställningar
som du ska besvara i ditt arbete.
Faktadel
Här behandlar du dina frågeställningar. Dela in texten i stycken.
Avslutning
Skriv en kort sammanfattning med svar på dina frågeställningar samt egna kommentarer och
slutsatser.
Källförteckning
Bör skrivas i bokstavsordning på följande sätt:
Efternamn, Första bokstaven i förnamnet. (år). Titel. Ort: Förlag
Gustafsson, P. (1998). Atomfysikens historia. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Förslag på hur man kan redovisa muntligt inför klassen:
Gruppvis genom exempelvis:
• Tidning (papper/web)
• Väggtidning
• Power Point presentation
• Film
• Dramatisering
• Web-sida
ITiS i Linköping HT 2002 20

Bilaga 2
Arbetsgång
1. Fundera ut ett område, en idé eller en problemställning.
2. Skriv ned frågeställningar. (frågorna ska vara en hjälp för att nå målen)
3. Skaffa underlag för arbetet: läroböcker, litteratur, uppslagsverk, egna
intervjuer, studiebesök etc.
4. Sök svar på fina frågeställningar. Anteckna!
5. Analysera och bearbeta faktan och källorna.
Lycka till önskar era lärare!
ITiS i Linköping HT 2002 21

Bilaga 2
Den svenska industrialiseringen - planering
Gruppens medlemmar: _______________________________________________________
Frågeställningar:_____________________________________________________________
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
Hur/Var ska ni finna svaren på fina frågeställningar? _______________________________
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
Hur ska ni redovisa? _________________________________________________________
__________________________________________________________________________
ITiS i Linköping HT 2002 22

Bilaga 3
ITiS ”Den svenska industrialiseringen” v. 39-41(42)
Elevens namn: ________________________________________ Klass: ____
Grupp: ________________________________________________
Rubrik: ________________________________________________
Gruppens skriftliga inlämningsrapport:
Moment (NO) Du ska ha kännedom om några uppfinningar och naturvetenskapliga upptäckter
under industrialiseringen.
Moment (SO) Vad är det som gjorde den industriella revolutionen möjlig?
Moment (SV) Ha kännedom om några svenska arbetarförfattare och deras verk.
Val av källor, (källförteckning)
Självständigt, personligt språk
Enskild bedömning:
Muntlig redovisning
Korta skrivuppgifter i svenska
Skriftligt prov
Övrigt
Handledarnas underskrifter:
_________________________ ______________________
_________________________ ______________________

Bilaga 4
Elevlänkar
Skoldatanätet-länkskafferi
http://www.svesok.kb.se
Ämnessökning
http://www.burkar.nu
Uppfinningar
http://www.uppfinnareforenin gen.se
http://www.faktabanken.nu/
Författare
http://www2.kap.edu.stockholm.se/bibliotek/authors.htm
http://www.lysator.liu.se/runeberg
http://lankskafferiet.skolverket.se
Författarsidor
http://www.mimersbrunn.com

Bilaga 5
Gatubelysning
NO/Teknik - uppgifter
Ni ska bygga en modell av en gata med belysning i Sverige under tidigt 1900tal.
Använd en spånskiva som bottenplatta för modellen. Lämpliga
byggnadsmaterial är papp, trä, frigolit och lysdioder eller små glödlampor till
belysningen. Till lyktstolpar kan du använda små rundstavar av trä, tändstickor
eller spik.
TIPS!
Tidsenliga bilder finns i boken om ljusets historia. Där kan du hämta inspiration
till modellen.
Slussen
Du behöver: Mjölkkartonger, sax och tejp.
Använd mjölkkartongerna och bygg en modell av en sluss.
FRÅGOR
• Hur fungerar en sluss?
• Vilken betydelse har kanalerna och slussarna haft för den industriella
revolutionen?
Om du hinner: Gör en modell eller ritning av Göta kanal och dess slussar.
Propellern – sid 28 i ”Teknik för lärare och elever” av Bo Rönnlund.
Turbinen – sid 176 i ”Teknik för lärare och elever” av Bo Rönnlund.
Ångmaskinen – sid 174 i ”Teknik för lärare och elever” av Bo Rönnlund.
Elmotorn – sid 180 i ”Teknik för lärare och elever” av Bo Rönnlund.
ITiS i Linköping HT 2002 25

Bilaga 6
SO-delen
Prov - Industrialismen
1. Skriv ned minst fem saker som gjorde den industriella revolutionen möjlig.
Glöm inte att förklara hur de sakerna gjorde att den industriella revolutionen
blev möjlig. (5p)
2. Vilken råvara var det som var förutsättningen för den industriella revolutionen
i Sverige? (1p)
3. Skriv ned minst sju konsekvenser som den industriella revolutionen medförde
för människan. Försök förklara och skriva så utförligt du kan. (7p)
Svensk-delen
4. Välj en av dina två arbetarförfattare du har läst om och berätta så mycket du
kan om honom eller henne. (10p)
5. Vilka skillnader finns det mellan dagens skola och den skola Moa Martinsson
gick i? (10 p)
6. Berätta om studiebesöket i Norrköping. Vad såg du? Vad lärde du dig? (5p)
NO-delen
7. Nämn minst två uppfinningar som kom att bli av stor betydelse under den
svenska industrialiseringen. (2p)
8. Skriv kort om hur en valfri uppfinning fungerar, samt vem som kom på den.
(5P)

Bilaga 7
Utvärdering av ”Den svenska industrialiseringen”
1. Hur tycker du att det har varit att arbeta med det här arbetsområdet?
2. Har det varit positivt eller negativt att arbeta ämnesövergripande?
Motivera!
3. Hur har din grupp fungerat?
4. Hur har du fungerat i gruppen?
5. Har ni utnyttjat lektionerna/HL-passen på ett bra sätt? Motivera.
6. Har arbetet i datasalen och mediateket fungerat bra?
7. Hur tycker du att det har fungerat att ha en handledare?
8. Tycker du att provet var ett bra sätt att visa att du har lärt dig något?
Motivera!
9. Är du nöjd med din redovisning och gruppens redovisningsform?
10. Vill du arbeta på ett sådant här sätt fler gånger? Motivera!
11. Skriv något som du tycker har varit bra.
12. Skriv något som du tycker kunde ha varit bättre.
13. Något övrigt du vill berätta?
ITiS i Linköping HT 2002 27