ITK- på väg mot ett användbart Internet

Bäckskolan
ITKpå
väg mot ett användbart Internet
Natalie Anneflod
Ulla Bardelius Nordahl
Lena Ekermo
Martin Isaksson
Björn Löwgren
2000-03-14
Projektarbete i samband med Handledare:
ITiS arbetslagsutbildning Britt-Marie Borén

Sammanfattning
På Bäckskolan har vi under ht 99-vt 00 genomfört första delen av ITiS-projektet
Ett användbart Internet. Projektet har gjorts inom ramen för ett tematiskt arbetssätt som vi sedan
tidigare bedriver på skolan. I fyra olika verkstäder har eleverna i år 4 och 5 fått stifta bekantskap
med olika former av informationsteknologi. I denna rapport beskrivs de fyra verkstäderna, syftet
med arbetet, och de mål som uppnåtts.
2

Innehållsförteckning
Sammanfattning sid.2
Innehållsförteckning sid. 3
1.0 Inledning sid. 4
1.1 Projektplan sid. 4
2.0 Syfte sid. 5
3.0 Bakgrund sid. 6
3.1 Temaarbete och Bäckskolan sid. 6
3.2 Litteraturgenomgång sid. 6
3.2.1 ITiS-artiklar sid. 6
3.2.2 Manualer sid. 7
3.2.3 Föreläsningar och seminariersid. 7
4.0 Arbetssätt sid. 8
4.1 Temaarbete höstterminen -99 sid. 8
4.2 Verkstäder sid. 8
4.2.1 Bild/Musik sid. 8
4.2.2 Film sid. 8
4.2.3 Data sid. 9
4.2.4 Språk sid. 9
5.0 Lärarnas arbete sid. 10
6.0 Resultat sid. 11
7.0 Slutsatser och diskussion sid. 12
7.1 Bra! sid. 12
7.2 Inte bra! sid. 12
Referenser sid. 13
3

1.0 Inledning
När vi fick in Internet i våra klassrum var förhoppningarna höga. Här var ett verktyg som skulle
kunna förse oss och våra elever med stora mängder aktuell information presenterat på ett tilltalande
sätt. Omgående upptäckte vi dock att det inte riktigt fungerade som vi trott.
Allt för mycket tid gick till att sitta framför datorerna utan att det egentligen blev någonting gjort.
Eleverna drunknade i informationsvågorna istället för att surfa på dem. Vi insåg att vi var tvungna att
förse dem med ett roder för att de skulle kunna komma någonstans. ITiS gav oss möjligheter att
arbeta med detta.
På Bäckskolan har vi redan sedan tidigare ett ämnesövergripande och problemorienterat arbete
igång. Då ITiS-projekten också skulle präglas av detta kändes det som en naturlig koppling. Vårt
ITiS-projekt, Ett användbart Internet, beskriver vi så här i den översiktliga projektplan som
bifogades vår ansökan.
1.1 Projektplan
Genomförandet av det ämnesövergripande och problemorienterade utvecklingsarbetet tillsammans
med eleverna kommer att kopplas till ett större temaarbete under rubriken Kommunikation. Detta
temaarbete är totalt ämnesövergripande och kommer att omfatta 72 klocktimmar under perioden ht
99-vt 01. Starten är bokad till v 38 ht 99. En av underrubrikerna inom detta temaarbete är IT, där
målet är att eleverna ska kunna använda Internet i skolarbetet. Samtliga elever i år 4 och 5 (vårt
arbetslag) kommer att arbeta med detta.
Temaarbetet är indelat i två perioder om vardera 36 timmar.
Den första perioden koncentreras arbetet på grundläggande datakunskap, där målet är att eleverna
skall bli innehavare av datakörkort. Detta ser vi som en förutsättning för att vi och eleverna ska
kunna gå vidare.
Den andra perioden koncentreras arbetet till Internet som kunskapskälla. Denna period arbetar vi
med:
A) Att öva sig i att använda sökmotorer.
B) Att finna och spara användbara adresser
C) Att skaffa sig kunskap om källors trovärdighet, dvs att kunna sovra bra källor från mindre
lämpliga.
D) Att se Internet som ett verktyg för lärande, inte bara som ett nöje med spel, musik och roliga
bilder.
E) Att använda källorna i egen produktion.
Arbetet kommer att utmynna i en uppdatering av skolans hemsida. På denna sida kommer en
adressbank att upprättas. Under de olika ämnesrubrikerna kommer elever och lärare sedan att hitta
nyttiga länkar att begagna sig av.
4

2.0 Syfte
Vårt syfte med den del av projektet vi genomfört under detta läsår har varit att:
- höja arbetslagets kompetens inom internetanvändning inför det fortsatta arbetet med eleverna
inom ITiS.
- ge eleverna en grundkurs i datakunskap med tyngdpunkt på ordbehandling och filhantering.
- ge eleverna möjlighet att prova på olika former av informationsteknologi.
5

3.0 Bakgrund
3.1 Tema-arbete och Bäckskolan
Vi arbetar sedan läsåret 97-98 med temaarbete inom elevens val. Vårt arbetssätt är inspirerat av
Bifrostskolan i Danmark. Detta innebär att vi utgår från ett huvudtema med ämnesövergripande och
undersökande arbetssätt. I början av en temaperiod ger vi eleverna en upplevelse som kan vara i
form av t.ex. teater, konstutställning eller en naturupplevelse. Denna upplevelse bildar en gemensam
grund för all elever och personal. Efter uppföljande samtal där alla får komma till tals om
upplevelsen, vilka tankar, associationer den väckt, presenterar vi de olika verkstäder som eleverna
ska få arbeta i den närmaste perioden. Vi bestämmer huvudrubriken till varje verkstad men lämnar
ett mycket stort utrymme för elevernas egna förslag och fördjupningar.
Efter tre veckor är det dags att byta verkstad.
Bäckskolan är en F-5 skola i stadsdelen Berga. Vi har ca.250 elever.
I skolan har varje klassrum två datorer och en skrivare. De användes inte så ofta, varken som
ordbehandlare eller som redskap för kunskapsinhämtning. En anledning till detta var att vi inte hade
tillräcklig kunskap.
3.2 Litteraturgenomgång
En viktig del av arbetet har utgjorts av den litteratur vi tagit del av. Denna litteratur har helt och hållet
bestått av det material ITiS-projektet tillhandahållit oss. Detta innefattar dels de artiklar som lästs
inför varje seminarium, men även manualer i datoranvändning som vi fått vid olika kurstillfällen.
3.2.1 ITiS-artiklar
Under studierna av IT i världen läste arbetslaget tre olika artiklar. I ”Datorn och undervisningen- en
tillbakablick” gav Gunilla Jedeskog oss en resumé om hur staten under de senaste årtiondena satsat
på användningen av datorer för skolbruk. Hon redovisar i artikeln hur de tidigare satsningarna sett ut,
och konstaterar att den kompetensutvecklingssatsning som ITiS innebär är den i särklass största
inom informationsteknologiområdet.
I artikeln ”Intressen och aktörer som påverkar teknikutvecklingen” pekar Lasse Svanberg på den
maktkamp som pågår mellan olika informationsmedier, framför allt mellan Tv- och dataindustrin. Han
redovisar vidare vilka olika krafter som styr den tekniska utvecklingen inom mediasektorn.
I en artikel av Björn Björk, ”Infrastrukturens betydelse med avseende på IT”, får läsaren en inblick i
hur datoranvändningen växt fram i skolvärlden. Artikeln är skriven ur en teknisk och administrativ
synvinkel. Han konstaterar i sitt alster att kommunkostnaderna för IT-verksamheten ökat drastiskt,
trots att tillgängligheten, säkerheten och kvaliteten fortfarande är otillfredsställande. Han fastställer att
många kommuner nu har inkluderat skolans IT-verksamhet i den stora kommunala IT-verksamheten.
6

Under studierna av IT och lärande lästes fyra olika artiklar. Ingela Cronsioe beskriver i artikeln ”Om
inlärningsstilar, IT och skolutveckling” hur den svenska grundskolan just nu genomgår en stor
förändring i riktning mot större elevaktivitet, där IT finns med i bilden. Hon beskriver hur
datoranvändningen kan vara en möjlighet för att underlätta och stimulera eleverna till att använda flera
sinnen och därigenom utnyttja sina starka sidor. Skolans förändring tas också upp av Lars
Karlstrand i artikeln ”Eleverna planerar själva sin undervisning.”
Ett nytt och spännande sätt att arbeta beskrivs av Ylva Lundin i hennes artikel ”Storyline”. Med detta
ämnesövergripande, problembaserade och elevorienterade arbetssätt, där grundidén är att skapa en
fiktiv verklighet i klassrummet, och utifrån detta lösa svårigheter som dyker upp, blir datorn ett
naturligt redskap både som kunskapsbank och som en förträfflig publiceringsplats för redovisningar.
I artikeln ”IT som ett hot mot en professionell lärarroll” konstaterar Kjell Granström att ITutvecklingen
kan föra med sig magnifika möjligheter, men att det finns många hinder på vägen, bla att
lärarna inte har något gemensamt språk kring den nya tekniken. Det som borde utveckla
professionalismen kan därför få en motsatt effekt. Han ger i artikeln sina synpunkter kring vad han
anser vara en professionell inställning till IT i skolan.
Till det sista seminariet som kretsade kring begreppet IT i praktiken lästes Britt-Marie Holmlunds
artikel ”Tema-ett sätt att arbeta och lära.” Där konstaterar hon bla att datakunskap inte ska vara ett
självständigt ämne, utan bör integreras i den övriga undervisningen.
I sin artikel ”Från redskap till läromiljö” redogör Christina Szekely för hur Internet kan användas i
skolarbetet. Elever och lärare visar på vilka användningsområden för datorn som de funnit
tillfredsställande.
Margareta Björnsson menar i sin artikel ”IT-som verktyg för elever med funktionshinder” att det
finns en hel del hjälpmedel för elever med behov av särskilt stöd att finna i den nya datateknologin
som växer fram.
3.2.2 Manualer
Av de manualer vi tagit del av bör Stefan Grips Frontpagekurs, och Thomas Håkanssons
kursmaterial i Paint Shop Pro nämnas. Innehållet i dessa båda kurser har visat sig ligga helt i linje
med vårt projekt.
3.2.3 Föreläsningar och seminarier
Av föreläsarna gav Stig-Roland Rask från KK-stiftelsen oss en föreläsning om etik och källkritik,
vilken vi med all sannolikhet kommer att få nytta av.
Vidare vill vi framhålla litteraturseminarierna. Framför allt kan vi konstatera att det har varit nyttigt att
ta del av åsikter och tankar kring IT från lärare verksamma inom olika stadier och med olika
ämnesinriktningar.
7

4.0 Arbetssätt
4.1 Temaarbete höstterminen 99
Vi hade på skolan valt Kommunikation som vårt stora övergripande tema för läsåret. För att
introducera temat för eleverna i åk 4 och 5 gjorde vi lärare en egen film kallad ”En TV-kväll med
Björn”. Meningen med denna film var att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära sig mer om
kommunikation i det stora och TV i synnerhet.
I filmen presenteras film, bild, musik, data och språk på ett sätt som ska kunna leda elevernas tankar
till ett tema-arbete där de känner sig delaktiga. När barnen sett filmen samlades vi i klassrummen och
brainstormade. De fick komma med förslag på vad de skulle vilja arbeta med i de fyra verkstäder vi
lärare sedan tidigare bestämt, bild/musik, film, data och språk. Varje verkstad har besökts under tre
veckor. Denna tid har tagits från elevens val och omfattat två gånger nittio minuter per vecka.
I december hade vi på skolan besök av tv-producent Johannes Söderberg. Med hjälp av en
videofilm presenterade han sitt arbete för oss och eleverna. Vi har också hunnit med ett besök på
TV 4 Öst där vi fick vara med om en nyhetssändning.
Efter avslutad verkstadsperiod utvärderades arbetet i gruppen. Som regel användes en skriftlig enkät
som följdes av en diskussion. Efter hela tema-arbetets slut gjordes dessutom en övergripande
utvärdering på liknande sätt av temat i klasserna. Resultaten redovisas i slutdiskussionen.
4.2 Verkstäder
4.2.1 Bild/Musik
I Bild/Musikverkstaden arbetade barnen med eget valt arbete inom ramen för skapande. Varje
omgång började med en gemensam uppgift som var måla till musik.
Vi lyssnade till ledmotivet ur filmen Titanic med tomma stora papper framför oss på bänkarna. När
barnen kände att de fått inspiration plockades flaskfärger och målarredskap fram och vi skapade!
Det blev naturligtvis många båtar och isberg men också målningar med många färger inte
föreställande något särskilt utom just barnets känsla till musiken. När första lektionen led mot sitt slut
fick eleverna i uppgift att till nästa gång ge förslag på vad de skulle använda de följande fem
lektionerna till.
Vid nästa tillfälle kom massor av förslag: -rita bilder till en egen tecknad film, göra bakgrund till en
teater, göra en scen till en dockteater, mima, måla mera med flaskfärg, göra en tecknad serie, leta
bilder på Internet på Disneyfigurer till en stor Disneysamling, leta bilder på Internet på artister till nya
skivomslag till Cd-skivor mm.
4.2.2 Film
Vi började alltid med ett samtal om förväntningar inför perioden.
Gruppen hade tre filmkameror alltså bildade gruppen tre smågrupper, 5-6 elever, med varsin
kamera.
Första gången gick alla ut för att testa hur det var att filma. Målet denna första gång var att alla skulle
ha känt på detta, att hålla i kameran -ställa in skärpan -filma och stoppa.
8

Lektion 2,4 och 6 tittade vi igenom alla filmer och analyserade tillsammans vad som var bra och vad
man skulle tänka på till nästa gång. Vi tittade även på utbildningsprogram från UR, Mediemix och
Trix som handlar om filminspelning.
Lektion 3 och 5 filmade grupperna. Dessa gånger planerade man också filmningen, vad de skulle
innehålla och hur de skulle filmas .
Vi avslutade med filmvisning, popcorn och läsk.
4.2.3 Data
Den inledande brainstormen efter filmen visade att de flesta barnen ville använda datorn till att surfa
på Internet. De ville hitta fakta och läsa om olika saker, främst kändisar och sporter, men det dök
också upp förfrågningar om att arbeta med ord- och bildbehandling. Detta är viktigt då det i vårt
temaarbete gäller att utgå från elevernas önskningar i möjligaste mån. Då vi också visste att vi skulle
arbeta mer med Internet senare kändes det rätt att köra i gång som vi tänkt, med en grundkurs i ordoch
bildbehandling. Grundkursen finns som bilaga till denna rapport.
För att ge eleverna så mycket datatid som möjligt bokade vi in oss i en av Berga skolas datasalar.
Där finns 14 datorer som våra grupper med ca 23 elever i varje fick dela på. Grundkursen i Word
bestod av ett kompendium, med vars hjälp eleverna skulle gå framåt i egen takt. Uppgifterna byggde
på varandra, och varje delmoment prickades av på en checklista. Tonvikten låg på att skapa och
redigera text, samt att hantera filer på hårddisk och diskett. Då eleverna arbetat sig igenom häftet fick
de stifta bekantskap med PowerPoint och där tillverka en enkel presentation i ord och bild. Vidare
fick de prova på ritverktyget i Word.
När vi arbetade med bildbehandling tog vi bilder med digitalkamera. Dessa bilder laborerades det
sedan med i Adobe Photo Shop.
Förutom datapraktiskt arbete har vi repeterat och övat databegrepp och fakta på olika sätt. Vi har
spelat databingo, haft datamemory, lekt datapictionary och gjort olika ordlekar.
4.2.4 Språk
I verkstaden språk har vi arbetat med allt som på något sätt är kopplat till språk. Vi hade vissa
gemensamma genomgångar och därutöver hade eleverna möjlighet att själva bestämma sitt
arbetsinnehåll.
Alla elever lyssnade på två radioprogram från UR. Det ena handlar om hur en arbetsdag ser ut i
”såpafabriken” Vita Lögner och vilka yrken som finns representerade. Det andra handlar om hur
man skriver en ”såpa” Skilda Världar. Därefter byggde vi gemensamt fram en person och beskrev en
dag i den personens liv. Vi fantiserade om personens karaktär och personlighet, yrke,
familjeförhållanden och vänkrets.
Alla elever fick en kort information om televisionens framväxt i Sverige. Vi besökte också TV4:s
inspelningsstudio och fick närvara vid en direktsändning. Alla elever hade förberett frågor som de
fick möjlighet att ställa och sist fick vi en rundvandring.
Eleverna fick välja bland sina favoritteveprogram och sätta ihop sin drömkväll. Sedan läste de upp
den..
9

Eleverna ville sedan: skriva en minisåpa
skriva text till bilder tagna från Internet
skriva favorit-tv-program från A-Ö
skriva manus till filmer de skulle spela in nästa period
skriva nya avsnitt av Simpsons
skriva en låttext
rita en bildserie och skriva texten till
5.0 Lärarnas arbete.
Som tidigare nämnts började vi lärare vårt arbete med att spela in en film. Videokameror lånade vi
från ITL och redigerade sedan programmet i deras studio. Vi kunde en del om hur tekniken
fungerade innan men lärde oss det mesta under arbetets gång. Så har det varit hela tiden. Allt
eftersom arbetet fortskridit har nya frågor fötts som vi fått söka svar på. En del har vi kunnat läsa oss
till eller få utbildning på men oftast har det handlat om att experimentera på egen hand. Kontinuerligt
har vi fört loggbok över projektet. Det har gjort det möjligt att se tillbaka och dra slutsatser inför
fortsättningen av arbetet. Vi har träffat vår handledare på arbetslagstid. Hon har gett oss tips på
material, synpunkter och återkoppling.
I så stor utsträckning som möjligt har vi strävat efter att alla vi lärare skulle vara delaktiga i allt arbete.
Till exempel var vi alla skådespelare och filmare när vi gjorde filmen. Alla var också med vid
redigeringen. Ibland har vi dock varit tvungna att gå ifrån detta av praktiska skäl. Hemsidan har till
största delen byggts upp av personer med schemalagd arbetstid för dataansvar. Verkstäderna valde
vi utifrån intresse och kompetens. Det är en grundtanke med vårt sätt att arbeta tematiskt att det bör
vara så. Totalt har vi arbetat ungefär 40 klocktimmar tillsammans med eleverna. Minst lika mycket
tid har gått åt för oss lärare i planering och kompetensutveckling.
10

6.0 Resultat
För överskådlighetens skull redovisar vi våra resultat i anknytning till våra syften.
- Höja arbetslagets kompetens inom internetanvändning inför det fortsatta arbetet med ITiS
Vi tycker att vi har uppnått detta syfte. Alla vi i arbetslaget känner att vi lärt oss så mycket genom
workshops, litteratur och praktiskt arbete med eleverna att vi kan gå vidare med nästa del av vårt
projekt. Vår nya hemsida är i skrivande stund näst intill färdig för publicering.
- Ge eleverna en grundkurs i datakunskap med tyngdpunkt på ordbehandling och filhantering.
Detta syfte har vi också nått. Det fåtal elever som av en eller annan anledning ej gått genom hela
kursen kompletterar det under våren i sina klassrum.
- Ge eleverna möjlighet att prova på olika former av informationsteknologi.
Eleverna har fått arbeta med video, digitalkamera, dator, cd- och bandspelare. En stor del av arbetet
har byggt på att barnen själva fått experimentera och upptäcka teknologins möjligheter och
begränsningar. Vi tycker att detta syfte är uppfyllt.
11

7.0 Slutsatser och diskussion
Vår slutdiskussion kretsar kring två frågor; Vad var bra och vad var inte bra? Svaren på dessa
frågor är en analys av vår egen syn på arbetet och de synpunkter eleverna kommit med under
utvärderingarna.
7.1 BRA!
Det är bra att arbeta i åldersblandade grupper. Alla lär känna varandra bättre. Som lärare får man
relationer till andra elever än de man har i sin egen klass. Barnen knyter givetvis också kontakter. De
ges även chansen att ta nya roller i de nya grupper de hamnar. För en del är detta mycket nyttigt.
Stämningen på skolan blir bättre.
Eleverna hade ett stort inflytande på undervisningens utformning, vilket ligger helt i linje med
intentionen för elevens val. Dessa fria arbetsformer har fungerat bra. När det var möjligt styrde
eleverna både ifråga om innehåll och genomförande. Det engagerade oss och det fick oss att tänja
våra gränser.
Alla hade möjlighet att prova på. När man arbetar med teknik blir det lätt en affär mellan läraren och
ett fåtal elever, företrädesvis pojkar. Men så blev det inte nu.
De långa arbetspassen, 90 minuter, har fungerat bra. Vi har fått mycket gjort och eleverna har orkat
med det. Barnen får möjlighet att ta tag i lite större projekt. De får tiden att arbeta och kanske ännu
viktigare, att reflektera.
För oss lärare har arbete har känts mycket målinriktat. Vi har haft konkreta mål för vårt
kunskapsinhämtande. Till exempel behövde vi göra en workshop om Front Page för att kunna bygga
vår hemsida. Det är sällan fortbildning kan fås att kännas så angelägen!
Vi har haft stor nytta och gott stöd i den handledning vi fått genom ITiS. Tack Britt-Marie.
7.2 INTE BRA!
Som lärare kan det vara svårt att arbeta med de elever som man inte känner väl. Vissa elever hinner
man inte att skapa en fungerande relation om man inte träffar dem oftare. Inte sällan är det dessa
elever som gör så lite som möjligt på lektionerna.
I datagrundkursen låg vi för mycket i mitten. Vi lyckades inte individualisera kursen i tillräcklig
utsträckning. De datorvana eleverna kände sig allt för styrda och tyckte inte att de fick nog mycket
nytt att bita i.
För flera barn är fria arbetsformer svårt. Frågan är om de som i vanliga fall inte presterar så mycket
väljer uppgifter som utmanar dem. Det verkar inte så. Får de någon ny kunskap?
Hur bra det än har fungerat går det inte att bortse från att 90 minuter med en och samma sak är för
lång tid för en del barn.
12

Referenser
Itis-artiklar
Björk, Björn Infrastrukturens betydelse med avseende på IT
Björnsson, Margareta IT- som verktyg för elever med funktionshinder
Cronsioe, Ingela Om inlärningsstilar, IT och skolutveckling
Granström, Kjell IT som ett hot mot en professionell lärarroll
Holmlund, Britt-Marie Tema- ett sätt att arbeta och lära
Jedeskog, Gunilla Datorn och undervisningen- en tillbakablick
Karlstrand, Lars Eleverna planerar själva sin undervisning
Lundin, Ylva Storyline
Svanberg, Lasse Intressen och aktörer som påverkar teknikutvecklingen
Szekely, Christina Från redskap till läromiljö
Manualer
Grip, Stefan Frontpage
Håkansson, Thomas Paint Shop Pro
Bilagor
Arbetslag 4-5, Bäckskolan Datagrundkurs
(Hämtas på http://www.edu.linkoping.se/backskolan/justnu.htm#Pågående projekt)
13