Datorn som integrerat hjälpmedel i undervisningen

Tokarpsskolan 

Datorn som integrerat hjälpmedel i undervisningen 

Adam Olofsson 

Reidun Heimner 

Lisa Sigurdsson 

Annelie Dimeus 

Kristin Westerholm 

Birgitta Karlsson 

2002-05-17 Handledare 

Projektarbete i samband med ITiS 

arbetslagsutbildning ht01-41 

Tomas Carlsson

Sammanfattning 

Tänk vad mycket bra och intressant eleverna gör i skola och på fritidshem! Detta väckte en 

tanke att utveckla vårt befintliga månadsblad till en webbtidning. Vilka möjligheter att gå från 

pappersblad till en tidning på nätet! En tidning som eleverna fyllt med sina egna alster. Tack 

vare vårt deltagande i ITiS har vår webbtidning Guldkorn från Tokarp 

(http://www.webnews.texttalk.com/se/view.phtml?id=141) blivit möjlig. Tidningen har gett 

föräldrar och andra intresserade en ökad möjlighet att följa elevernas vardag på skola och 

fritidshem. Under arbetet med tidningen har både elever och personal haft roligt. Vi har lärt 

oss mycket om både datoranvändning och varandra. Vi har dessutom fått bevis för att den 

uppskattats av läsare världen över!

Innehållsförteckning 

Bakgrund .................................................................................................................................... 1 

Syfte/Mål.................................................................................................................................... 1 

Genomförande............................................................................................................................ 2 

Guldkorn................................................................................................................................. 2 

Klass 1e .................................................................................................................................. 3 

Klass 2e .................................................................................................................................. 3 

Klass 3e .................................................................................................................................. 4 

Fritidshemmen........................................................................................................................ 4 

Personlig kompetensutveckling.............................................................................................. 5 

Resultat....................................................................................................................................... 6 

Slutsatser och diskussion............................................................................................................ 7 

Litteraturförteckning .................................................................................................................. 9 

Bilaga 1 .................................................................................................................................... 10 

Bilaga 2 .................................................................................................................................... 11 

ITiS i Linköping ht01-41

Bakgrund 

Vi ingår i ett arbetslag som sträcker sig från förskoleklass till år fem. Inför projektet bildade 

vi ett ITiS-arbetslag som består av år ett, år två och år tre samt tre fritidshem. När vi i 

fortsättningen skriver arbetslag menar vi då vårt ITiS-arbetslag. 

Bakgrunden till vårt ITiS-projekt är ett månadsblad som vi gjorde i ett annat projekt som 

arbetslaget deltog i, Demokratiprojektet. Vi arbetade där med att göra föräldrarna till barnen i 

arbetslaget mer delaktiga och mer medvetna om att deras barn ingick i ett arbetslag med flera 

klasser och mycket personal. 

Detta månadsblad innehöll information om projektet, barnens aktiviteter och korta rapporter 

om vad varje klass jobbade med. Rapporterna skrevs av barnen själva och utrymmet var 

begränsat till en A4-sida. När vi bestämde oss för att delta i ITiS ville vi göra ett motsvarande 

månadsblad på webben. Vi hade sett hur en del papperskopior låg kvar i kapprummet och 

aldrig kom hem till föräldrarna. I och med ITiS-projektet ville vi nå fler och genom en 

webbsida kunna sprida information till föräldrar och andra intresserade där skolan och 

fritidshemmens verksamhet skulle synliggöras. Arbetslaget beslutade att göra en webbtidning. 

Hur arbetet skulle läggas upp i varje klass och på fritids bestämde respektive ansvarig 

personal. Det vi gemensamt bestämde var att tidningen skulle uppdateras varje fredag vid 

lunchtid. Då hade två av våra deltagare möjlighet att sitta vid datorerna för att publicera. 

Tokarpsskolan ligger i Malmslätt, ett bostadsområde sju kilometer utanför Linköping. 

Malmslätt består till största delen av villor och bostadsrätter. Majoriteten av eleverna har 

tillgång till datorer och internet i hemmet. 

I arbetslaget finns det fyra datorer av äldre modell och en ny ITiS-dator i ett 

komplementutrymme angränsande till alla klassrum och ett fritidshem. På skolan finns också 

ett mediatek som ligger i en annan byggnad. Där finns det elva datorer som kan bokas. 

Syfte/Mål 

Syftet med tidningen var att ge föräldrarna möjligheten att få en utökad inblick i elevernas 

vardag, att hitta ett bra sätt att delge familjerna information om verksamheten. Syftet med 

elevernas arbete med datorerna var att det skulle kunna integreras i den vanliga 

undervisningen så att det inte blev ett ytterligare moment att hinna med. Vi ville att eleverna 

skulle producera text samt komplettera med bilder tagna med digitalkamera. De äldre 

eleverna i arbetslaget kan då till exempel vara reportrar och söka fakta om eget valda ämnen 

medan de yngre barnen kan få en utmaning i att skriva en mening till sin bild. 

Syftet med vårt deltagande var att detta kommer att vara kompetensutvecklande för de vuxna i 

arbetslaget genom att vi lär oss att använda datorn vid behandling av text tillsammans med 

digitala bilder och skapa dokument samt bifoga alla slags filer. 

ITiS i Linköping ht01-41 1

Genomförande 

Guldkorn 

GULDKORN från Tokarp är en webbtidning, 

www.webnews.textalk.com/se/view.phtml?id=141 

Namnet Guldkorn från Tokarp valde vi i början av projektet efter att ha funderat och 

filosoferat kring olika namn. När vi slutligen kommit fram till Guldkorn tog vi hjälp av en 

kollega på skolan som gjorde en logotyp som vi ville ha och lade in den i tidningen och på 

skolans hemsida som en länk till tidningen. Det finns även en länk till tidningen på Östgöta- 

Correspondentens hemsida, www.corren.se 

Premiärnumret av Guldkorn kom ut den 19 oktober 2001 och vi har nu gett ut 25 nummer. 

Innan vi startade arbetet med barnen skickade vi hem en förfrågan till alla föräldrar angående 

om deras barn fick medverka med namn och bild i tidningen (se bilaga 1). Av 78 elever fick 

70 stycken delta med namn och bild i tidningen. Fyra elever fick vara med på bild men inte 

med namn. Tre elever fick vara med på bild och med deras förnamn. En elev fick inte delta 

vare sig med bild eller med namn. 

Webbtidningstjänsten köps av WebNews som är en produkt av Textalk och Webvoter som är 

en färdig tidningsmall. Den som vill kan göra en demoversion som ligger en månad på 

internet utan kostnad; www.webnews.textalk.com 

Mallen är indelad i fem olika avdelningar: Egenskaper, Artiklar, Redaktionen, Avdelningar, 

Annonser/Länkar (se bilaga 2). 

Den färdiga tidningen kan ha olika avdelningar som redaktionen själv bestämmer titel på. Vi 

har valt att ha en avdelning för varje klass, en för fritids, en för NTA-projektet (Natur och 

Teknik för Alla) i år 2 samt en avdelning som vi valt att kalla för Smått & Gott. Detta för att 

föräldrar och andra som vill läsa i tidningen lätt ska kunna hitta de artiklar de söker. Alla 

avdelningar finns i den vänstra spalten i tidningen. Under varje avdelningsrubrik ligger 

artiklarna som hör till den avdelningen. I mittenspalten finns det plats för ett antal artiklar 

som kan jämföras med en vanlig papperstidnings förstasida. Redaktionen kan välja om bilden 

till en artikel ska vara med på förstasidan eller inte. 

I den högra spalten finns en funktion där man kan söka artiklar som tidigare publicerats i 

tidningen. I samma spalt finns också funktionerna ”tipsa redaktionen”, ”skicka insändare” och 

”på gång”. Under dessa rubriker finns det utrymme för att ha en omröstning. Omröstningen 

görs på en gratistjänst som heter Webvoter som finansieras av reklam. När man därför klickar 

på omröstningen i tidningen visas en ruta med reklam. 

Vi har köpt en digitalkamera som vi använder flitigt. Bilderna tankar vi över till 

bildhanteringsprogrammet Paint Shop Pro. Under projektet har arbetslaget gått en kurs i 

bildhantering (Håkansson 2002). Tack var den kursen har vi lärt oss hur vi på ett enkelt sätt 

kan redigera bilderna till vår tidning. Bilderna sparas och hämtas när artikeln ska publiceras. 

Vi har också köpt en scanner som vi använder för att scanna in elevernas texter och bilder. 

Inköpen av denna tekniska utrustning har gjort det lättare för oss att synliggöra barnens alster. 

Artiklarna till tidningen görs i varje klass och på fritids. Tidningens redaktion måste ha 

artiklarna senast torsdag om de ska komma med i uppdateringen som sker varje fredag mellan 

klockan 12.00-13.00. Klockan 13.00 ska tidningen vara uppdaterad varje vecka. Redaktionen 

består av två personer som korrekturläser och publicerar artiklar, ansvarar för vad som 


publiceras och som har hand om tidningens layout. 

Klass 1e 

Klass 1e består av 26 elever, 14 pojkar och 12 flickor. Barnen har gått tillsammans i 

förskoleklass i klassrummet bredvid deras nuvarande klassrum. Detta gjorde att skolmiljön 

och gruppen var välkända för barnen från början. 

I klassen finns en klasslärare samt en fritidspedagog på 25 %. Båda har deltagit i ITiSprojektet. 

Tillgången på teknisk utrustning samt lokaler är densamma som för övriga 

deltagare i projektet. 

När barnen börjar skolan är det bara ett fåtal barn som kan skriva redan vid skolstart. Då 

innehållet i en tidning av tradition bygger på mest skrivet material gällde det att hitta en 

uppgift som inte utestängde några barn. En annan viktig sak var att hitta en ganska 

självgående uppgift. Barnen har inte fått någon datautbildning från skolan ännu så det visade 

sig att den bästa lösningen var att låta barnen skriva i klassrummet på våra bärbara ITiSdatorer. 

Då fanns alltid någon vuxen nära. Ett av våra syften med projektet är att synliggöra 

elevernas arbeten för föräldrar och andra intresserade. Den uppgift som vi fastnade för som 

stämde överens med ovan nämnda kriterier och vårt syfte var att alla barn fick rita varsin 

mattesaga. De fick börja med att rita en räknehändelse i tre steg. Därefter tecknade de den på 

mattespråk vilket innebär till exempel 3+7=10 för att sedan skriva vad som hände med ord (se 

Guldkorn). Detta var en konkret uppgift där alla kunde vara med och där de fick chans att visa 

upp för övriga världen vad de lärt sig i skolan. Själva publiceringen gick till så att vi vuxna 

scannade in deras målade bild och sedan fick barnen under lektionstid skriva in texten som 

hörde till bilden. Varje vecka lades nya mattesagor ut i vår tidning. För oss vuxna kändes 

snart mattesagorna lite tjatiga men vi ville ändå att alla elever skulle få publicera ett eget 

bidrag. Vi förstod att det var viktigt för eleverna att känna att just deras bidrag var publicerat. 

Efter att alla barn i klassen fått sin mattesaga publicerad har vi i klassen inte haft någon styrd 

uppgift. Vi har lagt ut delar av klassens jobb som smakprov. Bland annat har vi visat hur vi 

arbetat med stannfåglarna och berättat om vårt besök på en bondgård. 

Senare när vi köpte in en digitalkamera har vi också haft möjlighet att dokumentera löpande 

aktiviteter som till exempel utflykter, elevens val och fester. 

Klass 2e 

Vi som har arbetat med ITiS-projektet i år två är en fritidspedagog på 25 % och en 

förskollärare/assistent som finns i klassen hela skoldagen. Klassläraren har inte deltagit i 

projektet. 

Klassen består av 25 elever, 12 flickor och 13 pojkar. Vi har använt en timme i veckan till 

planering och förberedelser och en timme till arbetet med elevernas artiklar. 

Innan vi startade projektet informerade vi föräldrarna om att vi skulle deltaga i ITiS och vad 

det skulle innebära. Vi berättade att vi skulle göra en webbtidning och hur vi tänkt gå tillväga. 

Vi informerade också om när första numret skulle komma ut och var de kunde läsa tidningen. 

Under höstterminen deltog klassen i ett NTA-projekt om fjärilarnas utveckling. Vi bestämde 

att det var det första vi ville att läsarna skulle få ta del av i tidningen. Vi tog många bilder 

under de olika momenten av arbetet, för att ha många att välja bland, när barnen senare skulle 


skriva sin text. Eleverna fick först skriva en kladd på ett papper i lugn och ro. När vi sedan 

tillsammans med eleven rättat kladden fick de skriva in den färdiga texten i tidningsmallen. 

Vi använde en klasslista för att ha kontroll på att alla fått publicera en egen artikel. Vi märkte 

under arbetets gång att pojkarna var mer ivriga att få sina bidrag publicerade. 

Vi lade upp arbetet så att de som läste tidningen kunde följa fjärilens utveckling från larv till 

fjäril (se artiklarna i GULDKORN under avdelningen NTA-projektet i 2e). För att våra 

artiklar inte skulle bli för ensidiga växlade vi mellan kamerabild och text, scannade 

barntexter, scannade barnbilder och text. 

Vi har även valt att publicera artiklar om våra temaarbeten eftersom de pågår under en längre 

tid och det är lättare att ha framförhållning. Naturligtvis fick eleverna komma med egna 

förslag på vad de ville ha med och visa upp i tidningen. Då blev det oftast något reportage 

från fritiden. När vi arbetade med temat rymden använde vi oss av arbetsmodellen ”Storyline” 

(Lundin, 1999). 

Andra artiklar klass 2e publicerat är: 

Studiebesök på Fenomenmagasinet, 

Det här gör vi på rasten, 

Temaarbete om rymden, 

Vi gjorde teater av läsläxan, (Se GULDKORN). 

Klass 3e 

I klass 3e finns 27 elever, 14 pojkar och 13 flickor. I klassen arbetar en klasslärare och en 

fritidspedagog på 70 %. 

I trean tyckte vi att eleverna var så duktiga att vi ville utmana dem att göra egna reportage. Vi 

använde 40 minuter i veckan till att jobba med GULDKORN. Eleverna kom med egna förslag 

på teman och intervjuer och fick arbeta och följa upp själva. Det gjorde att elevernas artiklar 

spände över många ämnen. Många elever tog chansen att få ställa frågor till annan personal 

på skolan men det gjordes även elevenkäter. ”Reportrarna” grupperade sig efter vad de ville 

jobba med, gjorde en skiss över vad de ville få fram, skrev frågor utifrån detta, fick materialet 

godkänt av oss, bokande tid för eventuell intervju, genomförde intervjuerna, skrev samman 

materialet och fick en tid för publicering. Vi förstod snart att det var viktigt för eleverna att 

känna att just deras bidrag var publicerat. 

Fritidshemmen 

När det gäller fritidshemmen så har vi inte haft med så många artiklar, på grund av att alla 

elever som går på fritidshemmen inte deltar i projektet. Det som publicerats från 

fritidshemmen har mest varit artiklar som handlar om vad vi gjort på loven. Det har varit 

eleverna som valt vad vi ska skriva och berätta om för läsaren. De har oftast arbetat två och 

två. Först har de tagit en bild och därefter skrivit en text till bilden. På fritidshemmen har 

eleverna skrivit på våra bärbara datorer eftersom vi inte har väl fungerande datorer plus att vi 

inte är uppkopplade på nätet. Eleverna har skrivit artiklarna i Worddokument som sparats i 

”mina dokument”. Därefter har någon av oss vuxna kopierat in artikeln i tidningen. 

Följande har publicerats från fritidshemmen: 

Bokrecension 


Påsklovskul 

Studiebesök på brandstationen 

Drejade krukor 

Vävda dukar 

Personlig kompetensutveckling 

Ett studiebesök på Corren i början av höstterminen fungerade som en bra och intressant 

upptakt för vårt ITiS-projekt. Hela arbetslaget deltog. Där blev vi insatta i en 

tidningsredaktions arbete och fick konkreta exempel på etiska svårigheter vid publicering. Vi 

fick också höra vad som kunde hända om tidningen gjorde ett övertramp. Under dagen fick vi 

prova på hur det går till på en presskonferens. Först fick vi ta del av ett fingerat 

pressmeddelande. Därefter fick Östgöta Correspondentens nyhetschef Christian Ströberg, som 

agerade kommunalrådet ”Lena Bricko”, svara på ITiS-arbetslagens frågor. Utifrån svaren vi 

fick på frågorna skulle vi skapa en artikel och en rubrik till första sidan på en tidning. Detta 

gav oss en inblick i nyhetsreporterns arbete. 

Vid publicering av bilder har vi fått erfara att det är nödvändigt att ha tillstånd från utgivaren. 

Vi har bland annat utan framgång sökt ansvarig på Egmont och därför inte kunnat publicera 

bilder på Harry Potter. Det har även varit så att vi inte kunnat publicera en bild på grund av att 

det varit med barn på bilden som inte deltagit i projektet. 

I vårt dagliga arbete har vi i större utsträckning än tidigare använt datorn som ett verktyg. De 

bärbara datorerna har använts i många olika miljöer och situationer, mer än i klass- och 

arbetsrum. Till vårt ITiS-arbetslag har vi köpt in en digitalkamera. Användandet av den och 

deltagandet i Paint Shop Pro-kurs har gjort oss säkrare i behandlingen av bilder. För att kunna 

publicera våra bilder har vi varit tvungna att överföra dem från kameran till datorerna och 

även kunna redigera dem. Tack vare att vi har en egen kamera till förfogande i arbetslaget har 

den varit lättillgänglig och det har blivit möjligt att dokumentera vardagssituationer. En 

representant från arbetslaget har deltagit i en Word-kurs i ITiS regi och delat med sig till oss 

andra vilka kunskaper hon förvärvat. Utifrån olika förkunskaper har vi kunnat hjälpa varandra 

i arbetslaget i arbetet med datorerna. I ”Tema ett sätt att arbeta - Ett sätt att lära” (Holmlund, 

1999) behandlas just detta. 

Under årets gång har vi deltagit i ett antal litteraturseminarier i ITiS regi. Genom dessa har vi 

bland annat kommit i kontakt med arbetsmetoden ”Storyline”, (Lundin, 1999). Efter den 

kontakten har några deltagare överfört arbetsmetoden till klassrummet, se genomförande 2e. 

Litteratur har använts utifrån enskilda behov. 


Resultat 

Vi har valt att dela upp resultatet årskursvis eftersom elevernas ålder/utveckling varierar stort 

under de första 3 skolåren. 

I år 1 har eleverna inte varit självgående, detta har resulterat i att arbetet har krävt stort 

vuxenstöd. Elever i år 1 har inte heller mött tidningen i vardagslivet i så stor utsträckning 

vilket har gjort arbetet med Guldkorn abstrakt för eleverna. Detta har krävt att pedagogerna 

verkligen nivåanpassar uppgifterna som ges till eleverna, vilket i sin tur har krävt en 

prioritering i planering av skolarbete. 

I år 2 har elevernas ovana att skriva vid datorer gjort att arbetet tagit mer tid än planerat. Ett 

oväntat resultat har varit elevernas vilja att delta och skriva artiklar. Ett hinder var att inte alla 

vuxna som arbetar i klassen deltog i projektet. Det hade underlättat datorns integrering i det 

vardagliga arbetet om alla hade deltagit. Även om det motsäger vårt syfte hade vi varit hjälpta 

om det funnits en fast tid varje vecka till arbetet med tidningen. Som vi har arbetat i år 2 

upplevde vi aldrig att det var rätt tid att arbeta med Guldkorn. 

I år 3 har vi satt av 40 minuter i veckan till arbetet med Guldkorn. Eleverna har arbetat 

självständigt. Det som har begränsat arbetet är den tekniska utrustningen i form av få och 

gamla datorer. 

Generella resultat i arbetslaget är att eleverna har varit mycket stolta över sitt arbete och 

resultat. De yngre eleverna har en tendens att vara mer inriktade på resultatet och de äldre 

något stoltare över själva processen. En elev sa i en intervju i Östgöta Correspondenten 

”nästan alla i hela världen kan läsa vad vi skriver”. Det har vi fått bevis på då insändare från 

London, Spanien och Stockholm kommit. Vid förfrågan på föräldramöte har det visat sig att 

vår webb-tidning besökts av både föräldrar och mor-, farföräldrar varje vecka. De som inte 

har tillgång till internet har kunnat gå in och läsa tidningen vid till exempel föräldramöten och 

öppet-hus fika i skolan. När vi tittar närmare på hur välbesökt vår tidning är ser vi att 

tidningens artiklar hittills har lästs 5062 gånger. Spännvidden på hur många gånger en artikel 

har blivit läst varierar från 9 gånger till 131 gånger vilket ger ett snitt på 48 läsare per artikel. 

Föräldrarna i arbetslaget har tagit egna initiativ genom att fotografera elevernas 

handbollsmatcher och maila bilderna för publicering till redaktionen. 

Angående det tekniska arbetet med webbtidningen så har vi ägnat en del tid åt att anpassa 

bildernas storlek till artiklarna då det inte gick att ställa in bildstorlek på vår digitalkamera. 

Mycket tid har lagts på att korrekturläsa och publicera artiklar. Vi har publicerat en ny tidning 

varje vecka men det har krävt engagemang. Antal artiklar har varierat från vecka till vecka. 

Vissa bilder har vi inte kunnat publicera på grund av att vi inte har fått rättigheter från 

ansvariga. 


Slutsatser och diskussion 

Under vårt arbete med Guldkorn har vi upptäckt att det har infattat långt fler dimensioner än 

vi tidigare trott. Förutom det praktiska utvecklingsarbetet som har påverkat pedagoger och 

elevers individuella utveckling så har det även tillfört arbetslaget som grupp väldigt mycket. 

Vi har också hittat positiva vinklingar på praktiska lösningar som förut har varit ett problem. 

Vår tekniska okunskap har varit ett hinder som vi bemästrat men det har tagit stor kraft och 

energi. De praktiska förutsättningarna har inte varit tillräckliga, få och föråldrade datorer har 

utgjort ett stort hinder. Att arbeta i stora klasser med få vuxna är alltid svårt, nu har det skapat 

ytterligare ett prioriteringsproblem då vi varit oförberedda på resursåtgång i de yngre 

årskurserna. 

Responsen från föräldrar och antalet lästa artiklar visar tydligt att vi har uppnått vårt syfte att 

synliggöra elevernas arbete. Detta har även uppmuntrat och inspirerat oss under arbetets gång. 

När vi startade arbetet med Guldkorn var ett av målen att vi skulle integrera arbetet med 

tidningen i den ordinarie undervisningen. Detta har vi både lyckats och misslyckats med. 

Beroende på resurser, tillgång till fungerande datorer och elevernas självständighet så har 

arbetet integrerats i olika stor grad. Det har varit lättare att låta de äldre eleverna arbeta med 

sina artiklar under exempelvis en svenskalektion, utan att det kräver extra vuxna eller 

särskilda förberedelser. De har kunnat vara i skolans mediatek och arbeta relativt självgående. 

I de yngre åldrarna kräver arbetet med en webbtidning att minst en vuxen hela tiden finns 

tillgänglig bara för elevgruppen som dessutom inte får vara speciellt stor. En lösning som vi 

föreslår är att eleverna vid uppstart av ett webbtidningsprojekt ges möjlighet att ta ett 

”tidningskörkort”. Detta kan innebära att eleverna i en mindre och åldersintegrerad grupp 

ledd av en vuxen ansvarar för att presentera gruppens arbete under en kortare period till 

exempel två veckor. Det bör då skapas en fast avsatt tid i veckoschemat för detta. 

Grupparbetet kunde fungera som en inskolning i tidningstänkandet som gör att de sedan 

själva lättare kan välja ut saker som kan vara intressanta att publicera från det fortlöpande 

skolarbetet samt hitta intressanta ämnen för artiklar och resultat. Här kan också ges tillfälle att 

få pröva digitalkameran. När eleverna tagit sitt tidningskörkort, alltså deltagit i gruppen får de 

arbeta självständigt under samma lektionstid. Att tänka sig någon typ av körkort i 

inledningsskedet kan tyckas tidskrävande om projektet bara löper över ett år men det troliga 

är att om man satsar på en tidning kommer arbetet med den att fortsätta även efter projektets 

slut. Man skulle även kunna tänka sig att man startar upp med en temavecka då alla elever 

och vuxna involveras. Detta är ett sätt att snabbare komma igång med det individuella arbetet. 

Det är viktigt att försöka hitta uppgifter som passar respektive elev och nivå, detta är dock ett 

välkänt problem inom pedagogiken och vi väljer att inte fördjupa diskussionen kring detta 

problem. Till viss del har vi berört det i ovanstående stycke. 

Angående arbetet i vuxengruppen så är vi överens om att det har utvecklat både grupp och 

individer mycket. Att ha ett gemensamt positivt intresse att samlas kring är en god 

förutsättning för en grupp. Att vi dessutom tillhör olika yrkeskategorier 

(lärare/fritidpedagoger/förskollärare/assistenter) har känts som en ytterligare motivering till 

arbetet, att få träffa arbetskamrater som man annars aldrig möter i det praktiska 

vardagsarbetet över klassgränserna. Gruppen har fungerat som ett stöd och en samlingspunkt. 

Vi har alla gått in i projektet med olika förutsättningar och förkunskaper och har alla deltagit 

och engagerat oss utifrån detta. Vi har alltså kunnat hjälpa och stötta varandra inom gruppen. 

Klimatet i gruppen har varit mycket accepterande vilket dessutom har skapat en avslappnad 

känsla som lett till många glada träffar. 

Det som brukar vara ett hinder vid liknande projekt och som vi fruktade mest var våra olika 


arbetstidsavtal. Det har visat sig att det till viss del stämde. Vi har haft svårt att hitta tider som 

passar alla men å andra sidan har vi när vi väl träffats varit tvungna att arbeta effektivt vilket 

har gjort att vi hela tiden har känt att projektet varit under god kontroll. Vi är nöjda med 

antalet träffar och den tid varje träff har tagit i anspråk. Vi har inte känt att vi har behövt 

arbeta med projektet enbart på vår fritid. 

Det vi skulle ha gjort annorlunda är förarbetet med tekniken. Ett ordentligt arbete där man 

sätter sig in i tidningsmallens uppbyggnad och funktioner samt hur Paint Shop Pro fungerar 

innan det praktiska tidningsskapandet börjar är att föredra. 

Slutligen är vår framtida uppgift att försöka motivera skolans ledning att avsätta 3000 kr per 

år, vilket är avgiften för att få använda webbtidningsmallen. 


Litteraturförteckning 

Håkansson, Tomas: Ett litet häfte med starthjälp i Paint Shop Pro 7.0, Linköping, ITiS, 2002 

Lundin, Ylva: Storyline: Ett ämnesövergripande, problembaserat och elevorienterat 

arbetssätt, Stockholm, ITiS Studiematerial, 1999 

Holmlund, Britt-Marie: Tema Ett sätt att arbeta – Ett sätt att lära, Stockholm, ITiS 

Studiematerial, 1999 

Nätadresser: 

Webnews: www.webnews.textalk.se 

GULDKORN: www.webnews.textalk.com/se/view.phtml?id=141 

Reporter: www.edu.linkoping.se/reporter 

Östgöta Correnspondenten: www.corren.se 


Elevnamn:_______________________________________ 

Bilaga 1 

2001-10-01 

Klass 1e, 2e och 3e ska delta i ett ITiS-projekt (InformationsTeknik i Skolan) 

där vi ska göra vår egna webbtidning. Den kommer att finnas tillgänglig för alla, 

länkad via Corren. I tidningen kommer barnen att göra olika reportage om t ex 

närmiljön, skolprojekt och liknande. I dessa reportage kommer bilder att ingå, vi 

får inte publicera dessa utan ert godkännande. Därför ber vi er fylla i följande 

blankett. 

ο Ja, ni får publicera bild och namn på mitt barn. 

ο Ja, ni får publicera bilder på mitt barn, men inte hans/hennes namn 

ο Ja, ni får publicera mitt barns namn, men inte bilder där han/hon är med 

ο Nej, jag vill inte att mitt barn publiceras på bild eller med namn. 

Linköping den / 2001 

Förälders underskrift: 

____________________________________________ 


Manual för webbtidningen. 

Här följer de olika funktioner som de olika avdelningarna har. 

Bilaga 2 

Egenskaper 

• Inställningar: Här läggs grundinställningarna in såsom tidningens namn, ansvarig 

utgivare, publiceringsdatum, omröstningsmöjligheter med mera. 

• Utseende: Här läggs logotypen in tillsammans med tidningens mått, tecken och färger. 

Artiklar 

• Skriv ny artikel: Här finns en färdig mall för en artikel. Den innehåller rubrik, ingress, 

brödtext, bild, bildtext, fotograf, bildposition, förstasida, författare och avdelning. 

• Visa/Redigera artiklar: Här redigerar och ändrar man befintliga artiklar. På denna sida 

finns det fyra flikar: 

1. Publicerade 

2. Ej publicerade 

3. Inkomna insändare 

4. Arkiv 

Här ser man vilken position artikeln har i tidningen, samt avdelning, författare, datum 

för artikelns publicering och hur många gånger artikeln är läst. Här kan vi när som 

helst göra ändringar i artikeln och artikelns position i tidningen. 

Redaktionen 

• Visa/Redigera redaktionsmedlemmar: Här finns tilldelning av rättigheter för varje 

enskild redaktionsmedlem och plats i redaktionsrutan. 

• Lägg till redaktionsmedlem: Här införs ny person i redaktionen. 

Avdelningar 

• Visa/Redigera avdelningar: Här uppdateras/ändras namn och färger på avdelningar. 

• Inför ny avdelning: Här skapas en ny avdelning till tidningen. 

Annonser/Länkar 

• Visa/Redigera annonser/länkar: Här finns publicerade och icke publicerade annonser 

och länkar. 

• Lägg till annons/länk: Här skapas en ny annons eller länk till tidningen.

Datorn som integrerat hjälpmedel i undervisningen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?