ÅRsRedoVisninG 2009 - Sparbanken Göinge

Recommendations

Info

Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet Marknadsrisk utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken Marknadsrisk och är aktiekursrisken att risken för att verkligt de övervägande värde på eller marknadsriskerna. framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell Ränterisk verksamhet definieras utgörs de som viktigaste risken marknadsriskerna för att marknadsvärdet ränterisker, på sparbankens valutarisker och fastförräntande aktiekursrisker (prisrisk). tillgångar I sjunker sparbankens då marknadsräntan fall utgör stiger. ränterisken Graden och av aktiekursrisken ränterisk eller de prisrisk övervägande ökar med marknadsriskerna. åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk eller prisrisk ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Aktiekursrisk Valutarisk uppstår är risken till följd för av att att marknadsvärdet tillgångar och skulder på en i samma aktieplacering utländska sjunker valuta till storleksmässigt följd av samhällsekonomiska inte överensstämmer. faktorer. Ränterisk Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar Ränterisk i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, Ränterisk är kassaflödesrisk. risken för att verkligt En värde betydande på eller faktor framtida som kassaflöden påverkar ränterisken från ett finansiellt är räntebindningstiden. instrument varierar på Långa grund räntebindningstider av motverkar förändringar kassaflödesrisken i marknadsräntor. Ränterisk men ökar kan prisrisken. således dels Kortare bestå räntebindningstider av förändring i verkligt motverkar värde, prisrisk, prisrisken dels men förändringar ökar kassaflödesrisken. i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider I motverkar enlighet med kassaflödesrisken sparbankens men riskpolicy ökar prisrisken. kontrolleras Kortare de finansiella räntebindningstider riskerna motverkar i verksamheten prisrisken med men limiter. ökar kassaflödesrisken. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåningen har sparbanken i stor innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåningen har sparbanken i stor indikativt utsträckning mäta ingått ränterisken ränteswapavtal, är den dvs s k avtal gap-analys, enligt vilka som sparbanken återfinns betalar nedan, fast som ränta visar och räntebindningstiderna erhåller rörlig ränta. Ett för sätt sparbankens att tillgångar indikativt mäta och skulder ränterisken i balansräkningen är den s k gap-analys, samt poster som återfinns utanför nedan, balansräkningen. som visar räntebindningstiderna Analysen visar att för vid sparbankens en förändring av marknadsräntan tillgångar och skulder med i en balansräkningen procentenhet samt minskar/ökar poster utanför räntenettot balansräkningen. för kommande Analysen 12-månadersperiod visar att vid en förändring med 583 av tkr. marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 583 tkr. 2009 Räntebindnings-tider 2009 Högst 1 mån Längre än 1 Längre än 3 Längre än 6 Längre än 1 år Längre än 3 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt för Räntebindnings-tider tillgångar och Högst 1 mån Längre mån än men 1 högst Längre mån än men 3 högst Längre mån än 6 men högst Längre men än 1 år högst Längre 3 år än men 3 år högst Längre 5 årän 5 år Utan ränta Totalt skulder för tillgångar - och mån 3 mån men högst mån 6 men månhögst mån men 1 århögst men högst 3 år men högst 5 år Ränteexponering skulder - 3 mån 6 mån 1 år Ränteexponering Tillgångar Tillgångar Kassa Kassa Utlåning Utlåning till till kreditinstitut Utlåning till 236 236 494 494 19 00019 000 10 437 10 437 10 437 255 494 10 4 255 4 allmänheten 1 1 194 194 200 200 416 416 308 308 42 648 42 648 56 436 56 436 101 310 101 31028 822 28 822 1 025 1 025 1 840 749 1 840 7 Obligationer mm 20 20 181 181 49 49 059 059 2 033 2 033 1 1881 188 30 275 30 275 31 810 31 134 810546 134 5 Övriga tillgångar 72 179 72 179 72 179 72 1 Summa Skulder 1 1 450 450 875 875 465 465 367 367 44 681 44 681 57 624 57 624 120 310 120 31059 097 59 097 1 025 1 025 114 426 114 2 313 426405 2 313 4 Skulder till kreditinstitut kreditinstitut Inlåning från Inlåning från allmänheten allmänheten Övriga skulder Övriga Eget kapital skulder Eget Summa kapital skulder Summa och eget skulder kapital 586 586 1 817 332 1 817 332 1 817 918 6 381 6 381 6 381 8 861 8 861 8 861 36 952 36 952 36 952 41 689 41 689 41 689 4 940 4 940 4 940 0 14 646 27 584 354 434 396 664 586 1 930 801 14 646 27 584 27 354 584434 354 434 2 313 405 5 1 930 8 27 5 354 4 och Differens eget kapital Differens tillgångar och 1 817 918 6 381 8 861 36 952 41 689 4 940 0 396 664 2 313 4 tillgångar skulder och -367 043 458 986 35 820 20 672 78 621 54 157 1 025 -282 238 0 skulder Kumulativ Kumulativ exponering -367 043 -367 043 458 986 91 943 35 820 127 763 20 672 78 621 54 157 148 435 227 056 281 213 282 238 1 025 0 -282 238 0 exponering -367 043 91 943 127 763 148 435 227 056 281 213 282 238 0 19 19 19
2008 Räntebindnings-tider 2008 Högst 1 mån Räntebindnings-tider Högst 1 mån för tillgångar och för tillgångar och skulder - skulder - Ränteexponering Ränteexponering Tillgångar Kassa Utlåning till Längre än 1 Längre än 3 Längre än 6 Längre än 1 år Längre än 3 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt Längre mån än men 1 högst Längre mån än men 3 högst Längre mån än 6 men högst Längre än men 1 år högst Längre 3 år än men 3 år högst Längre 5 år än 5 år Utan ränta Totalt mån men högst mån men högst mån men högst men högst 3 år men högst 5 år 3 mån 6 mån 1 år 3 mån 6 mån 1 år 12 261 12 261 12 261 12 2 kreditinstitut Utlåning till 460 460 413 413 460 413 460 4 allmänheten 986 986 371 371 284 284 901 901 20 776 20 776 42 865 42 865153 831 153 83137 272 37 2724 233 4 233 1 530 249 1 530 2 Obligationer mm Övriga tillgångar Summa Summa Skulder Skulder Skulder till Skulder kreditinstitut till kreditinstitut Inlåning från Inlåning allmänheten från 6 6 024 024 1 452 808 1 452 808 2 035 2 035 1 757 290 284 901 284 901 13 893 22 575 22 575 43 351 43 351 26 310 20 723 20 723 47 25247 25246 416 63 588 201 083 83 688 63 588 201 083 41 608 15 197 2 688 46 4161 235 5 468 83 688 1 235 58 441 70 702 5 468 13 467 144 225 58 441 58 441 2 205 589 70 702 2 035 1 870 453 144 2 58 4 2 205 5 2 0 allmänheten Övriga skulder 1 757 290 13 893 26 310 41 608 15 197 2 688 27 564 13 467 27 564 1 870 4 Övriga Eget kapital skulder 305 537 27 305 564537 27 5 Eget Summa kapital skulder 305 537 305 5 Summa och eget skulder kapital 1 759 325 13 893 26 310 41 608 15 197 2 688 0 346 568 2 205 589 och Differens eget kapital Differens tillgångar och tillgångar skulder och Kumulativ skulder exponering Kumulativ 1 & 2 Nominellt värde exponering 1 759 325 -306 517 -306 517 -306 517 -306 517 13 893 271 008 271 008 -35 509 -35 509 26 310 17 041 17 041 -18 468 -18 468 41 608 15 197 2 688 21 980 185 886 81 000 5 468 21 980 185 886 81 000 3 512 189 398 270 398 275 866 3 512 189 398 270 398 0 -275 866 5 468 0 275 866 346 568 -275 866 0 0 2 205 5 1 Räntenettorisk; & 2 Nominellt värde genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör 583 tkr ( -518 ), givet de räntebärande tillgångar och skulder som Räntenettorisk; finns per balansdagen. genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör finns Valutarisk per balansdagen. 583 tkr ( -518 ), givet de räntebärande tillgångar och skulder som Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av Valutarisk förändringar i valutakurser. Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av Sparbanken är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, förändringar där risken dels i valutakurser. kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering. Sparbanken Ett område som är exponerad är utsatt för för valutarisker olika typer är betalningsflöden av valutarisker. i Den lån och främsta placeringar exponeringen i utländsk avser valuta köp (finansiell och försäljning exponering). i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i I förväntade sparbankens eller resultaträkning kontrakterade ingår betalningsflöden valutakursdifferenser benämnd med 388 transaktionsexponering. (106) i rörelseresultatet och redovisas i posten nettoresultat av Ett finansiella område transaktioner. som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering). I En sparbankens generell höjning resultaträkning med 1 procentenhet ingår valutakursdifferenser av SEK gentemot andra med utländska 388 (106) valutor i rörelseresultatet har beräknats minska och redovisas sparbankens i posten resultat nettoresultat av finansiella före skatt med transaktioner. approximativt 8 tkr för året som slutar 31 december 2009 (10 tkr). Värdeförändringar i valutaterminer har inkluderats i denna beräkning. En generell höjning med 1 procentenhet av SEK gentemot andra utländska valutor har beräknats minska sparbankens resultat Aktiekursrisk före skatt med approximativt 8 tkr för året som slutar 31 december 2009 (10 tkr). Värdeförändringar i valutaterminer har Aktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av inkluderats förändringar i i denna marknadspriser beräkning. (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Aktiekursrisk Aktiekursrisk En generell förändring är risken med för 1 att procentenhet risken för att av verkligt aktiekurserna värde beräknas på eller framtida påverka sparbankens kassaflöden resultat från en före aktie skatt varierar med approximativt på grund av förändringar 51 tkr (17 tkr) i samt marknadspriser påverka eget (oavsett kapital med om 425 förändringarna tkr (241 tkr). orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Operativa risker En Med generell operativ förändring risk avses med risken 1 för procentenhet att fel eller brister av aktiekurserna i administrativa beräknas rutiner leder påverka till oväntade sparbankens ekonomiska resultat eller före förtroende- skatt med approximativt 51 mässiga tkr (17 förluster. tkr) samt Dessa påverka kan exempelvis eget kapital orsakas med 425 av bristande tkr (241 tkr). intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. Operativa De operativa risker riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående Med process operativ i sparbanken, risk avses som risken bl a omfattar för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga - kravet på förluster. att det skall Dessa finnas kan ändamålsenliga exempelvis orsakas rutiner och av bristande instruktioner, intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken - klart definierad för oegentligheter, ansvars- och internt arbetsfördelning eller externt, för ingår medarbetarna, i den operativa risken. - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, De - behörighetssystem, operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process - interna i informations- sparbanken, och som rapporteringssystem bl a omfattar för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis - kravet sparbankens på att riskexponering, det skall finnas samt ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart informationssäkerhet definierad ansvars- och fysisk och arbetsfördelning säkerhet för att skydda för medarbetarna, sparbankens och kundernas tillgångar. - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose 20 ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. 20 20
Page 1 and 2: ÅRsRedoVisninG 2009 Farstorp Glim
Page 3 and 4: Den svenska ekonomin förutses väx
Page 5 and 6: Personal Antalet anställda i sparb
Page 7 and 8: * * * ** Resultat- och balansräkni
Page 9 and 10: Kassaflödesanalys (indirekt metod)
Page 11 and 12: Utländsk valuta Sparbankens funkti
Page 13 and 14: Inbäddade derivat Huvudregeln är
Page 15 and 16: Finansiella tillgångar som redovis
Page 17 and 18: Styrelsen har det övergripande ans
Page 19: Osäkra lånefordringar 20 921 - f
Page 23 and 24: 9 Övriga rörelseintäkter 2009 20
Page 25 and 26: Arvode och kostnadsersättning till
Page 27 and 28: 19 Materiella tillgångar Byggnader
Page 29 and 30: 31 Finansiella tillgångar och skul
Page 31 and 32: Viktiga uppskattningar och bedömni
Page 33 and 34: Styrelsens underskrifter Underteckn
Page 35 and 36: Bolagsstyrning För Sparbanken Göi
Page 38: www.sparbankengoinge.se www.litogra

ÅRsRedoVisninG 2009 - Sparbanken Göinge

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?