Ett bidrag till historien om byn Satter/Järämä i Lule Lappmark
Ett bidrag till historien om byn Satter/Järämä i Lule Lappmark
Ett bidrag till historien om byn Satter/Järämä i Lule Lappmark
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Neitisniefwa (= Neitisuando) vid Kaitumälven. När han troligen 1699<br />
dyker upp s<strong>om</strong> nybyggare i Vanha - <strong>Järämä</strong> hade han redan vistats<br />
på hemmanet Heinonen i Tärendö under åren 1696 - 1698. Utan<br />
säkra bevis finns en teori att Hans Clemetsson skulle ha äktat<br />
bonden Lars Persson Heinonens änka Malin Hansdotter och flyttat<br />
<strong>till</strong> "Sattajerfvo" 1699. En son(?) <strong>till</strong> änkan blev myndig 1708, vilket<br />
enligt samma teori var ett hinder för Hans Clemetsson att förvärva<br />
hemmanet Heinonen i Tärendö. (Underlaget för teorin har diskuterats<br />
fram med fil. dr Erik Wahlberg, Soukolojärvi, förf. <strong>till</strong> "Finska<br />
ortnamn i norra Sverige, akad.avhandl. 1965.)<br />
S<strong>om</strong> tidigare visats (se <strong>om</strong> Jöns Ifwarssons första hustru i Ängeså<br />
by) förek<strong>om</strong> i denna tid att änkor för den sociala trygghetens skull<br />
och/eller för att säkra arbetskraften på hemmanet gifte <strong>om</strong> sig med<br />
någon "ledig" karl, då husbonden avlidit och arvtagare inte tämligen<br />
snart kunde ta över gården. Åldersskillnaderna mellan makarna<br />
kunde då bli stora. Exemplen på äktenskap av denna typ är många<br />
i Överkalix socken under 1700-talet.<br />
Malin Hansdotter var född 1634, <strong>om</strong> åldersuppgiften 86 år vid<br />
frånfället 1720 stämmer. Hennes ursprung är okänt och s<strong>om</strong> sagt<br />
är också hennes samband med bonden Lars Persson Heinonen<br />
genealogiskt obevisat. Verkligheten bak<strong>om</strong> Hans Clemetssons och<br />
hans hustru Malin Hansdotters flyttning <strong>till</strong> Sattajerfvo 1699<br />
k<strong>om</strong>mer sannolikt aldrig att helt kunna klarläggas.<br />
Att "kärt barn har många namn", kan knappast vara orsak <strong>till</strong> att<br />
Vanha - <strong>Järämä</strong>, fick så många benämningar under sin tidigare<br />
historia. Det hade börjat redan under Grels Matssons tid. Hoppe<br />
räknar upp några:<br />
"Satajerfwi" (1688, 1689)<br />
"Satta Jerama" (1699)<br />
"Satajärende", "Sautsjerämä", "Saits Järeme" (1709, 1717, 1718)<br />
"Sattejerma" (bergmästarrapport 1736)<br />
Förut<strong>om</strong> dessa kan ytterligare namnformer nämnas:<br />
Gierma (ev. Jierma)<br />
Sattaj ärende<br />
Satajaure (finsk, resp. samisk del)<br />
Sattajerfvo (1699)<br />
Sattajerfi (1720)<br />
I min uppsats 1961 i "Norrbottens Läns Hembygdsförenings Årsbok"<br />
har några av dessa namnformer <strong>om</strong>nämnts. Synpunkterna på hur<br />
de kunde uppk<strong>om</strong>ma står sig. Det fanns flera språk i <strong>om</strong>rådet vid<br />
sidan av det officiella svenska: finska, samiska och överkalixmålet.<br />
Och man kan nog hävda att med några undantag ganska få kunde<br />
särskilt mycket svenska i den grupp individer vi möter i Vanha -<br />
<strong>Järämä</strong>. Finska var modersmålet för flertalet. Övriga talade överkalixmål.<br />
7
Change language