Ett bidrag till historien om byn Satter/Järämä i Lule Lappmark
Ett bidrag till historien om byn Satter/Järämä i Lule Lappmark
Ett bidrag till historien om byn Satter/Järämä i Lule Lappmark
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Jakob * 1736, 2 september nybyggare i Dokkas<br />
Ella * 1739, 30 januari nybyggarhustru i Ullatti<br />
Esaias * 1742, 9 april död 1742<br />
Sophia * 1743, mars död 1743<br />
Esaias * 1744, 28 april nybyggare i Sammakko<br />
(Ytterligare barn kan ha fötts i familjen.)<br />
Den stora barnkullen blev den första s<strong>om</strong> växte upp på nybygget i<br />
Vanha - <strong>Järämä</strong>. Av födelseboken för Överkalix framgår emellertid<br />
att åtminstone första barnet föddes i Landsjärv hos Per Th<strong>om</strong>asson,<br />
en broder <strong>till</strong> Esaias Th<strong>om</strong>asson. Det isolerade bostället torde ha<br />
varit orsak här<strong>till</strong>.<br />
Alla de barn i kullen s<strong>om</strong> nådde vuxen ålder etablerade sig i lappmarken.<br />
De fortsatte s<strong>om</strong> nybyggare. Detta förstärker en tidig<br />
iakttagelse att vissa släkter i flera generationer ägnade sig åt att<br />
bryta bygd. Elias och Esaias barn blev fjärde generationen<br />
nybyggare.<br />
UTVECKLINGEN AV ETT SOCIALT DRAMA<br />
<strong>Ett</strong> slags intensivstudium av sociala förhållanden på ett nybygge i<br />
<strong>Lule</strong> <strong>Lappmark</strong> under några årtionden på 1700 - talet kan självfallet<br />
inte gen<strong>om</strong>föras med anspråk på exakt återgivning och/eller<br />
beskrivning av en verklighet med alla stämningar och känslor.<br />
Relationerna mellan Esaias Th<strong>om</strong>asson och hans närmaste skall<br />
belysas med hjälp av citat ur <strong>till</strong>gängliga handlingar från den aktuella<br />
tiden.<br />
Det sociala <strong>till</strong>ståndet på nybygget i Vanha - <strong>Järämä</strong> under Esaias<br />
Th<strong>om</strong>assons tid visade tidigt tecken på oro, spänningar i hemmet<br />
och dålig sämja med "grannarna." I väster bodde Ullatti - nybyggarna<br />
Hinrik Jönsson och Michel Larsson, i söder fanns Carl Hansson<br />
och Carl Persson i Lainisjoki och i sydost låg <strong>byn</strong> Ängesån.<br />
Avstånden från Vanha - <strong>Järämä</strong> <strong>till</strong> de uppräknade platserna var 2-<br />
3 mil. Kontakterna mellan Esaias Th<strong>om</strong>asson och flera av dessa<br />
nybyggare fungerade redan tidigt dåligt.<br />
Tingsprotokoll ända från 1730 - talets början visar att praktiskt<br />
taget alla frågor utvecklades <strong>till</strong> problem för Esaias. Han klarade<br />
inte av att utan tingsrättens hjälp göra upp <strong>om</strong> fiskerätten med<br />
grannen ungefär 2 mil i söder ("Skroven"). Detta kan dock vara ett<br />
belägg för att <strong>till</strong>gången på lax inte var den förväntade. Bönderna i<br />
Ängeså by avstängde så stor del av älvfåran för laxens vandringar<br />
på förs<strong>om</strong>maren att Esaias inte fick så många s<strong>om</strong> han önskade.<br />
Därav uppstod genast konflikter.<br />
Osämjan in<strong>om</strong> familjen växte också småning<strong>om</strong> <strong>till</strong> sådan styrka att<br />
kyrkans företrädare i den unga församlingen, John Björkman, nödgades<br />
söka hjälp hos både kronolänsman och häradsrätten för att<br />
nå en lösning på stridigheterna i familjen Th<strong>om</strong>asson. Tingsproto-