8 MYTER OM CANNABIS

8 MYTER OM CANNABIS

RNS vill stödja skol personal och andra intresserade att lära sig
mer om hur cannabisdebatten förs; vilka argument som förekommer
och hur de kan bemötas.
RNS har under många år drivit projektet Narkotikafri Skola,
vilket syftar till att utveckla skolors drogförebyggande arbete.
Vi erbjuder konsultationer till skolpersonal och andra intres serade,
både enskilda genom besök, telefon och e­post samt genom
att arrangera föreläsningar i ämnen som narkotikafri skola,
canna bis och nätdroger.
Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) är en ideell organisation
som har funnits i över 40 år. RNS har som främsta uppgift
att arbeta för ett samhälle fritt från narkotika. Vi anser att förebyggande
arbete är viktigt, liksom tidiga ingripanden. Bäst är
om vi förmår ungdomar att aldrig börja med narkotika.
Välkommen att kontakta oss för mer information!
Per Johansson
Generalsekretare

myter om cannabis
Cannabis är den mest använda narkotikan.
Det är också den narkotika som diskuteras
mest både i Sverige och internationellt. Tyvärr
tycks det fortfarande råda okunnighet
om cannabisens skadeverkningar, trots en
allt säkrare vetenskaplig dokumentation.
Debatten om cannabis i media och inte minst
på nätet präglas av missuppfattningar och
ibland rena felaktigheter.
Det är förståeligt att cannabisrökarna
själva försvarar sitt bruk, men anmärkningsvärt
att även andra debattörer inte är
tillräckligt pålästa innan de tar till orda.
Många är det som med hastigt uppsnappade
kunskaper i ämnet inte tvekar att skriva
artiklar i någon rikstäckande tidning eller
uttalat sig i en TV­soffa. Om ämnet istället
gällde till exempel hjärtkirurgi, universums
uppkomst, stavhoppsträning eller hur man
bygger en egen motorcykel skulle de flesta
ha lite större ödmjukhet inför sakkunskapen.
Det är naturligtvis inget konstigt att ha
åsikter om narkotikapolitik och att de åsikterna
går isär. Problemet är att debattörerna,
särskilt de som diskuterar cannabis,
av Pelle olsson
hoppar över att det faktiskt finns vetenskapliga
bevis att ta hänsyn till innan man
föreslår hur samhället ska hantera cannabisfrågan.
Forskarna är nämligen i stort sett
överens om hur cannabis påverkar kroppen
och hjärnan. Det kan man inte ha någon
åsikt om. Ingen tvivlar på att jorden är rund,
att Sverige har drygt 9 miljoner invånare
eller att tobaksrökning ökar risken för lungcancer.
Det finns heller ingen debatt om
vilka skador alkoholen har.
Det här häftet är också ett debattinlägg,
men det bygger på grundläggande
fakta och internationell statistik. Jag har
sammanställt de åtta vanligaste myterna
som förekommer i debatten för att cannabis
ska legaliseras eller åtminstone betraktas
som en mild och rätt ofarlig drog. Påståendena
är insamlade under samtal med
cannabisvänner från 25 olika länder sedan
början på 90­talet. Vissa av svaren är faktaupplysningar,
andra är av mer subjektiv art.
Stockholm, Östberga, januari 2012
Pelle Olsson
www.pelleolsson.se
3

4
MyT 1
cannabis är en ”lätt” drog
svar:
cannabis är narkotika precis som till exempel heroin, kokain och amfetamin.
begreppen lätt eller tung narkotika är missledande eftersom alla droger har
olika skadebilder.
Psykiska skador
De intellektuella (eller kognitiva) funktionerna
försämras. Dessa indelas i sju
moment.
Språklig förmåga
Logisk analytisk förmåga
Flexibilitet i tanken
Minnet
Förmåga att skapa en helhetsbild
Orienteringsförmåga i tid och rum
Bildminne
Allt detta försämras när man röker cannabis,
vilket kan mätas genom olika psykologiska
tester. Ingen är immun mot skadorna,
men hos den som har hög förmåga märks
det inte lika mycket som hos dem som redan
från början är lite mer trögtänkt eller har
sämre minne.
Ökad risk för allvarliga psykiska sjukdomar
såsom psykoser och schizofreni
Alla cannabisrökare drabbas inte, men omkring
10 procent får psykoser och 1 procent
får schizofreni. Majoriteten av de som får
schizofreni blir aldrig riktigt friska.
Man har tidigare trott att cannabispsykoser
alltid går tillbaka, men senare undersökningar
visar att en hög andel återinsjuknar.
depressioner
Det finns ett samband mellan cannabisrökning
och depression, men det är ännu inte
helt klarlagt om cannabis orsakar depressionen.
Beroende
Precis som alla andra sinneförändrande droger
och nikotin är cannabis beroendeframkallande.
Cannabisens försvarare brukar
erkänna att det kan ge ett ”psykiskt” beroende,
men då har man inte förstått att
be roende är en diagnos som ställs när en rad
kriterier är uppfyllda. Där ingår bland annat
abstinenssymtom (vilka ofta uppstår först
efter 1–2 dagars uppehåll), ökad tolerans
och att allt mer tid ägnas åt missbruket.
Cirka 10 procent av alla som röker cannabis
blir någon gång beroende.
Fysiska skador
Lungskador
Forskarna har länge letat efter samband
mellan cannabisrökning och lungcancer,
men det finns fortfarande tveksamheter
innan man kan fastställa ett sådant. Kom
ihåg hur lång tid det tog innan sambanden
mellan cigaretter och lungcancer accepterades
som en allmän sanning. Sambandet mellan
cannabis och KOL, kronisk obstruktiv
lungsjukdom, är inte heller klarlagt men
sannolikt. Däremot är man idag överens om
sambandet mellan kronisk bronkit och
cannabisrökning.
Fosterskador
I flera välgjorda studier har man följt barn,
hittills upp till 20­årsåldern, födda av mödrar
som rökt cannabis under graviditeten.
Dessa barn utvecklas sämre jämfört med en
kontrollgrupp som haft en cannabisfri
fostertid.

indirekTa skador
inkörsport till andra droger
Både neurobiologiska studier och stora
befolkningsstudier visar att den som röker
cannabis har en mycket större risk att också
börja använda annan narkotika. Dessutom
vet man att cannabisrökare i genomsnitt
använder mer droger och alkohol än normalbefolkningen.
dödsfall
Det finns knappast något fall av cannabisförgiftning
som lett till döden. Många andra
droger är för övrigt inte heller livsfarliga på
det sättet; till exempel bensodiazepiner,
tobak eller Subutex. Det är till och med svårt
att dö av en alkoholförgiftning.
Däremot finns det många indirekta
dödsfall i samband med cannabisrus som
trafikolyckor och självmord. Ett 70-tal personer
om året avlider i Sverige med cannabis,
men inga andra droger, i blodet, en­
ligt Folkhälsoinstitutets dödsorsaksstatistik
Toxreg.
självmord
Det finns en klar ökning av självmordstankar
hos cannabisrökare jämfört med icke
cannabisrökare, men om det också finns ett
orsakssamband är ännu oklart.
Cannabis och hjärnan
Två nya kunskaper har utvecklats parallellt
inom cannabisforskningen under den senaste
tioårsperioden. För det första vet vi
numera att människan har ett eget canna­
binoidsystem och hur det fungerar. Det är
receptorer i hjärnan där en särskild transmittorsubstans,
anandamid frisläpps vid
vissa stimuli, vilket finjusterar bland annat
följande funktioner:
intellektuella prestationer
smärtupplevelse
aptit och matsmältning
hormonutsöndring
reproduktion
immunförsvar
hjärtats funktion
motorik
Nedanstående schematiska bild på hjärnan
visar att dessa så kallade CB1­receptorer
finns på en mängd olika platser. Problemet
är att THC, den aktiva substansen i cannabis
också påverkar här och mycket kraftigare
än det naturliga systemet.
forts sid 6
5

forts fr sid 5 cannabis är en ”lätt” drog
6
Det andra stora framsteget i cannabisforskningen
är de allt mer sofistikerade avbildningar
av hjärnan. Tack vare datortomografier,
magnetröntgen och andra avancerade
tekniker har vi fått en rad nya kunskaper
om cannabis effekter. Bland annat:
Cannabisrökare använder delvis andra
delar av hjärnan.
Cannabisrökares hjärnor reagerar
svagare vid glädje, rädsla, sorg, skam,
ilska.
Hjärnan fungerar annorlunda hos unga.
Unga hjärnor skadas mer.
Cannabis hämmar utvecklingen till
vuxenhjärna.
Hjärnan är färdigutvecklad vid 23–25 års
ålder.
Det kommer hela tiden nya studier på det
här området. Under 2010 publicerades två
studier som visar att cannabisrökare hjärnor
åldras tidigare.
Cannabis och beroendevård
Man skulle ändå kunna hävda att cannabis
är en mildare drog än annan narkotika. Skadorna
av till exempel heroin och kokain är
allvarligare. De må vara sant att om ett antal
personer börjar röka cannabis så kommer
färre att söka hjälp än om samma antal
började med heroin. Å andra sidan vet man
inte vad som händer på sikt med en inbiten
cannabisrökare jämfört med en heroinist
som har överlevt sina överdoser. Heroin kan
leda till bråd död, men har i övrigt begränsade
skadeverkningar på hjärnan och
kroppen.
Med hjälp av vårdstatistik från hela
världen kan man tydligt se att andelen – och
därmed också antalet – som har cannabis
som huvudsakligt missbruk hela tiden ökar.
Cannabis är visserligen den överlägset vanligaste
illegala drogen, kanske just för att
skadeverkningarna kommer smygande och
har varit svåra att kartlägga.
I Europa och Nordamerika har ungefär
en fjärdedel av alla som söker vård för narkotikaproblem
cannabis som sitt primära
missbruk. I Sydamerika är det 40 procent, i
Oceanien nästan hälften och i Afrika är två
tredjedelar av klienterna på drogmottagningarna
i huvudsak cannabisrökare.
Sammantaget tycks cannabis vara den
illegala drog som orsakar mest problem i
världen.
narkomanvård inom eU
Den senaste årsrapporten från EUs narkotikaforskningcentrum,
ECNN, visar att inom
EU sökte 98 000 cannabismissbrukare hjälp
på drogmottagningar i 26 länder. Ytterligare
93 000 per soner, med cannabis som
sekundär drog, fick hjälp med sitt missbruk.
Hela 86 procent av personer under 15
år som söker narkomanvård har cannabis
som huvuddrog. 74 procent av 15–19-åringarna
har det.

MyT 2
alkohol är mer skadligt
svar:
Det går inte att jämföra farligheten mellan två så olika droger. alkohol är i vissa
avseendet skadligare än cannabis, särskilt när det gäller fysiska skador. i vissa
avseenden är cannabis en värre drog. alkoholens skadeverkningar är i vilket fall
inget argument för att cannabis ska legaliseras.
Farlighet är inte det enda kriteriet om
en vara eller en handling ska vara förbjuden.
I så fall skulle vit flugsvamp
också vara förbjuden. Det handlar också
om vad befolkningen har för önskemål.
En stor majoritet tycker att alkohol ska
vara tillåtet och att cannabis ska vara
förbjudet. Det är så man stiftar lagar
i en demokrati.
Om cannabis är lika farlig som alkohol
ska den naturligtvis inte tillåtas.
Cannabis stannar kvar längre i kroppen
och påverkar omdömet och prestationsförmågan
även om brukaren inte känner
det själv. Den som röker oftare än var
sjätte vecka är därför olämplig i en lång
rad yrken samt i trafiken.
Alkohol är inte bara ett berusningsmedel.
Det är också en måltidsdryck.
Visserligen kan ”ett gott glas vin till
maten” egentligen avse en flaska av
vilken sort som helst bara man blir full.
För en cannabisrökare är syftet alltid att
bli påtänd.
För unga upp till 20 är cannabis
skadligare.
Betrakta följande diagram över antalet unga
under 20 år i beroendevård i Holland mellan
2003 och 2007. Siffrorna visar alltså att i
den åldern är det fler som söker vård för cannabisproblem
är för alkoholproblem. Detta
trots att alkohol även i Holland är en mycket
antalet unga under 20 år i beroendevård i Holland
mellan 2003 och 2007
Stichting Informatie Voorziening Zorg.
vanligare drog än cannabis. Siffrorna från
2010 visar att drygt 2 000 unga sökte vård
för cannabis mot knappt 400 för alkohol.
I Storbritannien där beroendevården
av cannabis inte alls är lika utvecklad som i
Holland var det 13 126 personer under 18 år
som sökte hjälp för cannabisproblem jämfört
med 8 227 för alkohol.
Bland 12–17-åringar i USA är det tre
gånger vanligare med cannabis än med alkohol
inom beroendevården.
Även i Sverige, med vår internationellt sett
låga cannabiskonsumtion, visar statistik
från Maria Ungdom i Stockholm att 66 procent
av deras klienter, som är under 20 år,
skrevs in på grund av cannabis under
januari–augusti 2011, mot bara drygt 30
procent för alkohol.
7

8
MyT 3
bruket är alltför utbrett
svar:
cannabisrökning är inte särskilt utbredd.
Cannabis är visserligen den vanligaste
narkotikan. Mellan 129 och 190 miljoner
människor använde cannabis minst en gång
under 2008 bland vuxna (15–64 år). Det är
2,9–4,3 procent av alla vuxna. För opiater,
amfetamin, ecstasy och kokain rör det sig
om storleksordningen 10–30 miljoner per
drog.
I vissa länder och i vissa åldergrupper är det
naturligtvis mycket mer. Upp till 30–40 procent
bland 20­åringar i högkonsumtionsländer
som Kanada, USA, Nya Zeeland och
Tjeckien har använt cannabis minst en gång
under det senaste året.
I Sverige är årsprevalensen ungefär 2
procent för den vuxna befolkningen.

MyT 4
staten ska inte lägga sig i
vad människor gör med sina egna kroppar
svar:
självklart ska det finnas största möjlig frihet i ett samhälle. men olika människors
friheter kan krocka med varandra. Därför finns det en motsättning mellan
demokrati och frihet. om total frihet råder kommer samhället att falla ihop.
någon form av reglering måste finnas. Demokrati förutsätter att man inte får
göra som man vill. individen måste underkasta sig begränsningar av sin frihet
– i form av lagar och regler – för att nå en kollektiv fördel. tänk till exempel på:
Hastighetsbegränsningar i trafiken.
Du har köpt en dyr bil, men får ändå inte
använda den som du vill.
Alkotest i trafiken.
När som helst kan polisen tvinga dig att
blåsa i ett munstycke.
Tvångsvård inom psykiatrin.
Den kan vara livräddande, men kan
upplevas som en kränkning.
Krav på licens för innehav av vapen.
Förbud att åka nerför Niagarafallen, med
eller utan tunna. Vare sig du överlever
eller inte får du böta 10 000 dollar.
Allt detta är ingrepp i den personliga friheten,
ändå allmänt accepterade. Kränkningar
av privata handlingar drabbar alltså inte
bara cannabisrökare.
Men om man inte skadar någon annan?
Eftersom en regelbunden cannabisrökare
(röker oftare än var sjätte vecka) ständigt
har en nedsatt prestationsförmåga är det
många yrken som är olämpliga: pilot, industriarbetare,
busschaufför, förskolelärare,
kirurg, andra vårdyrken, lärare.
Man bör aldrig köra bil privat heller.
Inte leva i en relation, ha barn, eller föräldrar,
eller syskon. Ingen av dessa kommer
vara oberörda av en anhörig som ständigt är
påverkad av cannabis. För att inte göda den
organiserade brottsligheten bör man odla
sin egen cannabis och inte köpa den av andra
som i sin tur har skaffat den av storlangare.
Sålunda är det svårt att tänka sig ett liv som
cannabisrökare där man inte påverkar sin
omgivning på ett negativt sätt. Ingen människa
lever isolerad utan har skyldig eter
mot sina medmänniskor. Var gränsen går
mellan individens frihet kontra kollektivet
är förstås en politisk fråga som alltid måste
diskuteras.
9

10
MyT 5
cannabis är ett läkemedel
svar:
cannabis för rökning är inget läkemedel. Även om det vore det är det inget
argument att det ska tillåtas för andra syften. Jämför med, till exempel morfin
som är en mycket användbar medicin. som rusmedel är morfin förbjudet.
Lobbygrupper för medicinsk marijuana har
varit mycket framgångsrika i USA och
Kanada. Deras propaganda är en del av
kampen för att legalisera cannabis. Därför
är det viktigt att frågan reds ut ordentligt.
Cannabis har vissa medicinska effekter.
Det finns vetenskapliga belägg för att
den kan lindra illamående, smärta och
kramper (vid MS) samt öka aptiten.
Cannabis för rökning är inte godkänt
som läkemedel i något land. De tveksamma
fördelarna ska ju vägas mot nackdelarna.
Inget annat läkemedel dras ner som rök i
lungorna.
Mässa för ”medicinsk” marijuana i Toronto, Kanada.
Syntetisk THC finns redan som läke medel.
Även i Sverige har läkare kunnat skriva ut
vissa preparat på licens och nu är Sativex
godkänt, en munspray som lindrar kramper
vid MS. I USA finns flera läkemedel med
syntetiskt cannabis som tabletter och spray
men de används inte särskilt mycket. Förmodligen
för att de inte ger något rus.
I Holland kan läkare skriva recept på
specialodlad marijuana, men den ska i så
fall intas som te eller som inhalation.
I USA får läkare i 15 av delstaterna rekommendera
cannabis som medicin. Det har
godkänts genom lokala folkomröstningar, i
strid med amerikanska läkemedelsverket
och den federala regeringen.
Kanada är det land som har gått längst
genom att man utfärdar statliga licenser för
odling och medicinsk användning. Cannabis
är dock inte godkänt som läkemedel i
Kanada.

12
MyT 6
Det är skillnad på bruk och
missbruk
svar:
narkotikalagstiftningen har uppkommit på grund av de sammantagna problemen
av missbruket. om ingen narkotikakonsument blev skadad eller skadade
någon annan behövdes inga narkotikalagar. Jämför resonemanget med trafiken.
Fortkörning och rattfylleri är förbjudet även om man inte krockar. Lagstiftningen
har tillkommit därför att det finns ett samband mellan fortkörning och dödsolyckor.
samma förhållande gäller droger; ju fler brukare desto större problem
i samhället.
Ett försök till jämförelse mellan länder med
hög och låg cannabiskonsumtion blir trots
osäkerheten i statistiken ganska tydlig. Det
är minst dubbelt så många per miljon invånare,
ofta mångdubbelt fler, som får vård för
cannabisproblem i högkonsumtionsländer.
Sverige med 9,4 miljoner invånare har
låg konsumtion av cannabis. Cirka 2500
svenskar får behandling för cannabisproblem
varje år.
I länder med hög konsumtion är det betydligt
fler som måste ha vård.
Danmark, 5,5 miljoner invånare och ca
6 000 i behandling.
Holland, 16,6 miljoner, varav 10 971 i
behandling 2009.
Storbritannien, 61 miljoner, ca 27 000 i
behandling.
Kanada. I delstaten Ontario med 13 miljoner
invånare får ca 20 000 personer cannabisbehandling
per år.
storbrittannien
27 000
ontario
20 000
DanmarK
6 000
sveriGe
2 500
HoLLanD
10 971

MyT 7
Förbudet fungerar inte
– och det göder maffian
svar:
rättsväsendet belastas med stora kostnader på grund av narkotikabrott.
Polis, domstolar och fängelser kommer alltid att vara en förlustaffär. men det
finns ett skäl till att cannabis och annan narkotika är förbjudet, nämligen att
det är skadligt.
Förbudet har tillkommit för att begränsa
användningen.
Det är inte så lätt att bevisa att förbudet
verkligen minskar missbruket. Man kan
inte göra studier av hela samhällen med
eller utan narkotikaförbud och jämföra dem
under lång tid.
Man kan emellertid jämföra hur det
såg ut för hundra år sedan innan den internationella
narkotikakontrollen kom igång.
Då fanns det ungefär 16 miljoner dagliga
opiumrökare enbart i Kina.
Världens befolkning var då 2 miljarder.
Idag är vi 7 miljarder och av dem beräknas
ungefär lika många (12,8–21,9 miljoner) ha
använt opiater, de flesta heroin, under det
senaste året. En annan jämförelse är att
räkna alla tunga narkomaner, det vill säga
de som injicerar narkotika eller så gott som
dagligen tar narkotika på annat sätt. Här
hamnar man återigen på samma nivå som
för hundra år sedan (11–21 miljoner). Men
vi är 3,5 gånger så många människor på jorden
idag.
Missbruket har alltså minskat kraftigt
i förhållande till jordens ökade befolkning.
Det är rimligt att tillskriva det internationella
narkotikaförbudet detta framsteg.
Om man inte köper argumentet att kontrollen
minskar användningen kan man vända
på det och säga att: Legalisering kommer att
öka använd ningen.
Försvinner maffian?
Att maffian skulle försvinna eller decimeras
om all narkotika legaliserades är svårt att
tro. Förbudstiden mot alkohol i USA på
20–30­talet brukar användas som argument
eftersom det var tack vare illegal sprit som
de amerikanska brottssyndikaten växte sig
starka. Maffian i Italien har dock en annan
historia.
Kriminella organisationers drivkraft är
att tjäna pengar och narkotikahandel är inte
det enda sättet. Några förslag på inkomstkällor
om narkotika helt kommer under
statlig kontroll är: vapenhandel, miljöfarligt
avfall, organhandel, beskyddarverksamhet,
trafficking, barnpornografi, penningtvätt
och skatteflykt. Även lagliga droger som
cigaretter är en inkomstkälla för kriminella
organisationer. Att tjäna pengar på narkotika,
även om den blir legal, kommer att
vara fullt möjligt. Vem ska annars förse den
största kon sumentgruppen, de minderåriga,
med cannabis?
13

14
MyT 8
Fn­konventionen tillkom
av ett misstag
svar:
Det var krav från länder med utbrett missbruk av cannabis som gjorde att
drogen narkotikaklassades av Fn.
Vi talar alltså om FN:s allmänna narkotikakonvention
(Single Convention on Narcotic
Drugs) från 1961. Opium, heroin och kokain
var sedan tidigare strikt reglerade i hela
världen, och det var först nu som cannabis
hamnade i den internationella narkotikakontrollen.
Bakgrunden var att en mängd länder
rapporterade till FN om stora problem med
den utbredda cannabisrökningen. Bland annat
Egypten, Franska Marocko, Tunisien,
Algeriet, Sydafrika, Brasilien, Indien, Angola,
Jamaica, Mexico, Pakistan. Dessa länder
vädjade till FN att cannabis skulle regleras
på samma sätt som opiater och kokain. Det
fanns alltså goda skäl för att cannabis kom
med i Single convention.
Konventionen är tydligt formulerad. De droger
som står uppräknade får bara användas
i vetenskapliga och medicinska syften (som
godkända läkemedel). För alla andra ändamål
– användning, innehav, odling, förädling,
handel, smuggling – är de förbjudna.
Idag har 186 av FN:s 194 stater ratificerat
konventionen. Det innebär att länderna
förbinder sig att införliva den i sin
nationella lagstiftning. De 8 länder som inte
ratificerat är småstater utan ordning i sina
statsapparater.
Alla världens regeringar är alltså överens
om att cannabis ska vara förbjudet. När
det gäller narkotika råder en unik enighet
på Jorden.
källor
För att slippa långa listor med källhänvisningar om skadeverkningar av cannabis har jag tagit
genvägen via två samlingsverk. Här finns de exakta källorna angivna:
Jan Ramström. Skador av hasch och marijuana. Statens folkhälsoinstitut 2009.
En sammanställning av vetenskapliga studier fram till 2008. Kan laddas ner på www.fhi.se.
Pelle Olsson. Marijuana och frihet. Fakta & reportage. Fri förlag 2010.
Reportagebok från fem länder och från FN-högkvarteret i Wien, plus en faktadel med de senaste
nyheterna om cannabisforskning fram till 2010.
Övriga källor
CASA News Release 090718, www.alocholism.about.com. (Alkohol och cannabis i USA)
Dagens Nyheter 110909 (Alkohol och cannabis i Stockholm)
Drug treatment in 2009-10, www.nta.nhs.uk. (Beroendevård i Storbritannien)
ECNN 2011. Årsrapport från Europeiska centrumet för narkotika och narkotikakontroll.
Laddas ner på www.emcdda.europa.eu. (Europastatistik)
INCB report 2010. www.incb.org. (FN:s narkotikakontroll)
Narkotikafrågan nr 3/2011, sidan 7. (Cannabis och åldrande)
Narkotikafrågan nr 4/2011, sidan 20. (Medicinsk marijuana i Kanada)
Narkotikasituationen i Danmark 2011. Sundhedsstyrelsen. www.sst.dk. (Beroendevård i Danmark)
Newman, R, K. (1995) Opium smoking in late imperial China: a consideration. Modern Asian
Studies 29: 765-794. (Antalet opiumslavar i Kina för hundra år sedan)
Stichting Informatie Voorziening Zorg, www.sivz.nl. (Beroendevård i Holland)
Substance misuse among young people, sidan 7, www.nta.nhs.uk. (Alkohol och cannabis i Storbritannien)
World Drug Report 2009 och 2010. Årsrapporter från UNODC, FN:s kontor om droger och kriminalitet.
Kan laddas ner på www.unodc.org. (Statistik över användning och narkomanvård över hela världen)

slutord
Att protestera mot cannabisförbudet är egentligen skamligt,
särskilt när de kommer från personer i rika länder
med relativt kort erfarenhet av cannabis. I utvecklingsländerna
finns ingen legaliseringsrörelse. De som vill
legalisera cannabis talar i egen sak och har inte ens på
hemmaplan någon folklig opinion bakom sig.
Att försvara det globala förbudet mot cannabis handlar
förutom allt annat om internationell solidaritet.
Slutordet får gå till Jennifer Kimani, som arbetar för
Nacada, ett regeringsorgan för ett drogfritt samhälle
i Kenya, som jag träffade i mars 2010:
”En tillåtande inställning till cannabis leder inte till
något gott. Enda alternativet för oss är strängare lagar.
Vår sociala och ekonomiska situation är alltför bräcklig
för att vi ska kunna ha det på något annat sätt.”
vill du läsa mer?
Läs Pelle olssons bok om
världens mest utbredda
narkotika.
15

Ett faktahäfte från Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle
Ragvaldsgatan 14, 2 tr | 118 46 Stockholm | Tel: 08-643 04 67 | info@rns.se | www.rns.se