IP Sigill Frukt & Grönt 2013:1 - Svenskt Sigill

More documents

Recommendations

Info

IP sIgIll FRUKT & gRÖNT Utgåva 2013:1 | giltig från 2013-01-01 14 (44) 8 växtnäring och journalföring Stallgödsel ska användas så att näringsinnehållet tas tillvara i största möjliga utsträckning och kväveförluster till luft och vatten minimeras. Lagringskapaciteten ska vara tillräcklig så att spridningstidpunkten kan anpassas till grödans behov. Flera tvärvillkor handlar om lagring av både mineral- och stallgödsel. Regler om spridning av gödsel och regler om grön mark syftar till att nå miljökvalitetsmålen; ingen övergödning, grundvatten av god kvalitet och hav i balans samt levande kust och skärgård. Planeringsverktyg som t.ex. markkartering och registrering av utförda åtgärder är viktiga delar i en aktiv produktionsstyrning och ger ett underlag för ständig förbättring. Utifrån markkarteringskartan, kännedom om växtnäringsinnehållet i organisk gödsel, samt information om markens bördighet kan gödselgivan anpassas bättre till grödans behov. Tillverkning av mineralgödsel orsakar stora utsläpp av framförallt lustgas vilken har en stor negativ klimatpåverkan. Genom att använda sig av mineralgödsel som har tillverkats enligt bästa möjliga teknik kan växthusgasutsläppen minskas. Kadmium är en tungmetall som har en negativ påverkan på miljön och människors hälsa och tillförs det biologiska kretsloppet via nedfall, foder och gödselmedel. För de flesta produkter finns det gränsvärden för hur mycket kadmium de får innehålla. IP SIGILL vill verka för rena och säkra kretslopp med återföring av restprodukter från livsmedelskedjan. Utveckling av kvalitetssäkring av hanteringen pågår och produkter som uppfyller högt ställda krav får användas efter särskild prövning. 8.1B gäller endast: • bär • frukt • friland • Potatis Uppfylls regeln? Kontrollpunkt Verifieringskrav Ja nej ej rel. all mark som ingår i växtföljden där certifierad produktion sker ska grundkarteras. (undantag om enbart naturbeteskött produceras på gården.) Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) genomföra en grundkartering, minst vart 10:e år b) uppvisa värden för pH, P-AL, K-AL och Mg-AL. Alternativt kan för fält över 3 ha 1 prov/ha tas ut med punktkarteringsmetoden. För fält under 3 ha kan ytkartering eller linjekartering med minst 1 prov/3 ha väljas. För specialgrödor är det tillåtet att använda andra provtagnings- och analysmetoder.* Undantag från regeln gäller i högst 2 år för ny mark som ingår i certifieringen. Det är tillåtet att dela upp karteringen över 5 år, dvs. hela arealen ska vara karterad inom en femårsperiod. Vissa arealer undantas kravet på markkartering; vid extensiv produktion på exempelvis utmarker, ogödslad mark och på tillfälliga arrenden. Läs gärna rapporten ”Riktlinjer för gödsling och kalkning” (www.sjv.se) för mer information. Uppfylls regeln? Kontrollpunkt Verifieringskrav Ja nej ej rel. 7.4fG skyddshäckar eller annan skyddande barriär bör finnas mot angränsande vägar. Vid anläggning av skyddande barriär/skyddshäck ska hänsyn tas till avstånd till produkt, skördemetod, avstånd till väg, vägens beskaffenhet, trafiktäthet etc. * Notera att om det finns ett kalkbehov är jordart och mullhalt två faktorer som påverkar hur mycket kalk som måste tillsättas. En jordarts- och mullhaltsanalys är då att rekommendera. detta är också ett krav för att erhålla stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt landsbygdsprogrammet. se jordbruksverkets anvisningar sjvfs 2007:42.
Utgåva 2013:1 | Giltig från 2013-01-01 IP SIGIll FRUKT & GRÖNT Uppfylls regeln? Kontrollpunkt Verifieringskrav Ja nej ej rel. 8.2B kväveinnehållet (ammoniumkväve) i urin och flytgödsel ska fastställas minst en gång vart femte år *. 8.3B gäller endast: • bär • frukt • friland • Potatis 8.4B gäller endast: • bär • frukt • friland • Potatis 8.5B tvÄr! en växtodlings- och gödslingsplan för kommande säsong ska vara upprättad före växtodlingssäsongens början. T växtodlings- och gödslingsplanen ska vara tillräckligt detaljerad så att det framgår att tillförd mängd gödselmedel anpassats till grödans behov och platsens förutsättningar. jordbruksverkets riktlinjer*** för kvävegödsling ska utgöra maximal giva för de grödor; bl.a. spannmål, potatis, där riktlinjer finns. eventuella avsteg ska kunna motiveras och styrkas av analys eller annan dokumenterad behovsbedömning. Företaget ska för flytgödsel och urin som sprids på mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) kunna uppvisa dokumentation med information om innehåll av ammoniumkväve. b) spara resultatet från analysen i minst 5 år. Kväveanalys kan göras på laboratorium eller med en enklare metod i fält genom att använda en ”kväveburk”. Kontakta din växtodlingsrådgivare för mer information alternativt lån av en ”Kväveburk”. Företaget ska upprätta en växtodlings- och gödslingsplan för all odlingsmark som ingår i den certifierade verksamheten. Växtodlings-/gödselplanen ska innehålla följande uppgifter per skifte/odlingsplats: - förfrukt - årets gröda samt sort - förväntad skörd** - behov av växtnäring och kalk grundat på förväntad skörd, - markkartering och markens skattade växtnäringsleverans under säsongen (förfruktseffekt, stallgödselns långsiktiga leverans, kvävefixering) - planerad giva av N, P och K i mineral gödsel, stallgödsel eller andra organiska gödselmedel. Växtodlingsplanen ska sparas minst fem år eller för den tidsperiod som motsvarar en hel växtföljd om denna är längre än fem år. Företaget ska: a) beräkna kvävegödselgiva utifrån följande parametrar: - förfrukt - mullhalt - mineralisering - årsmån - grödans utveckling - förväntad skörd och eventuella kvalitetskrav t.ex. proteinhalt. I känsliga områden**** är det även ett tvärvillkor att grödan ska tillföras endast så mycket kväve som den antas behöva under odlingssäsongen. T * Kväveanalys av flytgödsel ingår som ett krav om man erhåller stöd för Miljöskyddsåtgärder inom Landsbygdsprogrammet. Se Jordbruksverkets anvisningar SJVFS 2007:42. ** förväntad skörd beräknas/skattas som ett genomsnitt av de fem senaste årens skörd undantaget det av åren med minst avkastning. *** se producentpärm. **** till känsliga områden hör blekinge, skåne, hallands, gotlands, stockholms län samt öland, kustområdena i södermanlands, östergötlands, kalmar och västra götalands län samt delar av uppsala, södermanlands, östergötlands, västra götalands, örebro och västmanlands län. se Miljöhusesyn, bilaga 4. 15 (44)
Page 1 and 2: Sigill Kvalitetssystem AB IP SIGILL
Page 3 and 4: InnehåLL frukt & grönt 1 MIljöhu
Page 5 and 6: Utgåva 2013:1 | Giltig från 2013-
Page 13: Utgåva 2013:1 | Giltig från 2013-
Page 43 and 44: AntecKnInGAr ______________________

IP Sigill Frukt & Grönt 2013:1 - Svenskt Sigill

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?