Skopet - Sundsvall

Skopet 

En tidning för anställda inom Sundsvalls kommun, nr 1/2008 

Kritik 

Smaka på 

öppna förSKolan 

Caj håller koll på 

kommunfullmäktige 

sid. 10–12 

De försöker stoppa 

buset i Matfors 

sid. 6–7 

sid. 14–15 

från hemtjänst 

mot ”livsfarliga bilar” 

sid 4 

Gymnasieskolan satsar 

på nya inriktningar 

sid 8–9

NäSTA NUMMEr AV SKOPET 

kommer den 

22 april 

TIpSa SKopET! 

Bästa tipset 

belönas med 

2 biobiljetter! 

Mejla dina tips till: 

skopet@journalisthuset.se 

Har du synpunkter på kommunens 

verksamhet? Våra insändarsidor är till 

för dig. skopet@journalisthuset.se 

... eller skicka till: 

Skopet, Sjögatan 23, 852 34, Sundsvall 

... eller ring: 

060-17 74 30, 16 21 45 

Manusstopp: 31 mars 

Utebliven tidning? 

Om Skopet inte kommer som 

den ska i brevlådan, eller om du 

har andra påpekanden kring din 

adress eller dylikt, vänd dig till 

informatör Anna-Karin Åström. 

E-post: annakarin.astrom 

@sundsvall.se 

Prenumeration 

Helår kostar 120 kronor. Tidningen 

skickas kostnadsfritt till alla fast 

anställda inom Sundsvalls kommun 

samt förtroendevalda. 

VIll nI ha SKopET 

I fIKarUmmET? 

Hör av er till 

Anna-Karin Åström. 

E-post: annakarin.astrom 

@sundsvall.se 

Skopet 

ansvarig utgivare: Leena Utterström tel: 060-19 22 44 , e-post: leena.utterstrom@sundsvall.se redaktör: Ingela Hofsten & Olof Axelsson, tel: 060-17 74 30, 16 21 45, 

e-post: skopet@journalisthuset.se 

produktion: Journalisthuset i Sundsvall, www.journalisthuset.se form: Andreas Stickler & Jennie Edström Korrektur: Anders Hammarberg adress: Skopet, Journalisthuset i 

Sundsvall, Thulegatan 6, 852 34 Sundsvall, e-post: skopet@journalisthuset.se Upplaga: 9500 Tryck: Prinfo Accidenstryckeriet, Sundsvall omslagsbild: Svanthe Harström 

Idé- och referensgrupp: Inger Axbrink, Sundsvall Energi, Arvid Höglund, arbetsmarknad, vuxenutbildning, integration, Marie Israelsson, informationsavdelningen, 

Ylva Jacobsson, miljökontoret, Peter Lindberg, Lärarförbundet, Christina Lindqvist, informationsavdelningen, Lena Lundqvist, SKTF, Ann-Britt Nilsson, informationsavdelningen, 

Ulrika Nilsson, informationsavdelningen, Ulf Wallin, informationsavdelningen, Magnus Wiklund, Sundsvall Vatten, Pia Åkerström, informationsavdelningen, Lars Åström, Kommunal, 

Anna-Karin Åström, informationsavdelningen 

2 s k o p e t 

Därför tog jag jobbet 

Vad skriver man i sin första ledare i Skopet? Det borde vara någonting riktigt 

intelligent och inspirerande. Om jag dessutom klämde fram lösningen på 

alla utmaningar som organisationen står inför vore jag hemma. 

Eftersom jag inte har dessa svar, utan utveckling alltid sker i samarbete med 

andra, nöjer jag mig med att som ämne i min första ledare berätta om varför jag 

hoppade på arbetet som kommundirektör. 

Att jag tog steget från det privata näringslivet till Sundsvalls kommun utgick från 

en önskan om att få arbeta med Sundsvalls utveckling och göra det i en organisation 

som inte bara styrde mot ekonomiska mål utan vars syfte var större än så. 

Sundsvalls kommuns personaltidning, nr 1/2008, årgång 18 

A r b e t A m e d h e l A s A m h ä l l s u t v e c k l i n g e n 

Som konsult och samhällsplanerare fick jag gå in och hjälpa kunder inom specifika 

områden men sällan ta ett helhetsgrepp. Som stadsbyggnadsdirektör fick jag 

möjligheten att få arbeta med helheten inom samhällsbyggnadsprocessen och som 

kommundirektör ser jag nu möjligheterna att utvecklas ytterligare och arbeta med 

hela samhällsutvecklingen. 

Kommunen har en viktig roll att fylla och ingen annan organisation i Sundsvall 

har så stor påverkan på människors liv som Sundsvalls kommun. Vi hanterar varje 

dag frågor som följer människan från första andetager till det sista. 

Jag känner en stor stolthet att få verka i en sådan organisation och jag hoppas att 

ni också känner det. Stolthet för sitt jobb är en viktig ingrediens för att skapa den 

kultur som berikar en organisation och får den att utvecklas. 

Jag hoppas att jag tillsammans med er kan utveckla vår stolthet för Sundsvall och 

Sundsvalls kommun. 

k r ä v s m e r ä n b A r A s t o lt h e t 

Att det sedan krävs andra saker än stolthet för att utveckla verksamheten är en 

självklarhet, en av dem är ett värdeskapande arbetssätt. Ja, nu halkade han in på 

pengar och det tog inte särskilt lång tid, tänker säkert någon. Men värdeskapande 

arbetssätt handlar om så mycket mer än snävt hållna budgetar. I nästa nummer 

av Skopet kommer jag att berätta mer om värdeskapande arbetssätt. Jag kommer 

också under året, i olika forum 

att beröra andra framgångsfaktorer 

som jag ser 

som viktiga för att skapa en 

välmående organisation. 

Mer om det senare och 

avslutningsvis vill jag önska 

er alla ett spännande 2008. 

Stefan Söderlund, 

kommundirektör 

www.sundsvall.se

|Enkät| 

Kommer du att arbeta 

inom kommunen tills 

du går i pension? 

Carina nordh, lokalvårdare i Stöde och 

nedansjö: 

– Ja, det kan tänka mig att jag gör. Jag är 

46 år och trivs med jobbet. Tidigare har jag 

jobbat inom livsmedel och i en affär och dit 

längtar jag inte tillbaka. Arbete mellan sju 

och fyra passar mig bättre. 

magnus andersson, lärare i trä- och metall- 

slöjd på matfors skola: 

– Tveksamt. De kreativa bitarna av jobbet 

som är viktiga för mig har allt mer blivit en 

biprodukt i läraryrket. Därför skulle jag gärna 

arbeta med hantverk eller kanske till och 

med musik eftersom jag spelar fiol. 

niclas östlund, studie- och yrkesvägledare, 

Sundsvalls gymnasium: 

– Jag har jobbat sedan jag var 20 år med 

uppehåll tre år för studier. Nu är det inte 

säkert att det blir just detta jobb fram till 

pension. Jag vill utvecklas hela tiden och kan 

mycket väl tänka mig köra något i egen regi. 

mats nilsson-ruda, fritidshemspersonal, 

hagaskolan: 

– Tveksamt. Jag var 21 när jag började jobba 

och har varit Sundsvalls kommun trogen 

sedan 1980. Började på fritids 1993. Trivs jättebra 

men har en rygg som är lite si så där 

så man får väl se. 

Inger Dahlström Sahlgren på 

Kulturmagasinet delar gärna ut 

broschyren. 

”mamma, jag har ingenting att göra!” 

Behöver du tips på kul saker att göra med barnen 

till helgen? Då ska du ta en titt i 2008 års upplaga 

av ”Barnens Sundsvall”. I broschyren berättar 

mer än hundra föreningar om vad de kan erbjuda. 

Dessutom presenteras kommunens anläggningar 

och utbud, privata företags aktiviteter, 

kulturminnesmärken och kyrkliga församlingars 

verksamhet. 

– Det här är en bra broschyr som ger inspir— 

ation. Den har stor geografisk spridning och 

SEnaSTE nyTT från SK 65 

maTlaGnInG 

för hErrar 

Var med en kväll och laga en god 

måltid i glada herrars sällskap. Det 

blir kanske en erfarenhet att överraska 

med på hemmaplan. Datum, tid 

och kostnad meddelas på vår hemsida 

inom kort. 

KörSånG 

Ett önskemål som vi fick under Må 

Bra-mässan var att prova på körsång. 

Vi räknar med att kunna erbjuda ett 

tillfälle någon gång under februari– 

mars. Mer information kommer på 

vår hemsida när allt är klart. 

SläKTforSKnInG 

En dag under vecka 9 kan du prova på 

släktforskning. Vi kommer att hålla 

till på Folkets Hus Kusten i Bredsand. 

Tid: 18.00–21.00. Vilket datum det blir 

och hur du anmäler dig kommer att 

stå på vår hemsida. 

KUlTUrpyramIDEn 

Är du med på kulturpyramiden? Om 

inte… läs mer under ”just nu” på 

hemsidan. Du kan fortfarande anmäla 

dig. OBS! Man måste vara anmäld 

och ha betalat 20:- för att få delta i 

utlottningen av priser. 

SKIDrESa TIll haSSEla 

15/3 går en SK 65-buss till Hassela. 

Där finns möjlighet till både skidåkning 

och bad. Minst 40 och högst 

50 personer ska vara med i bussen 

för att resan ska bli av. Kostnad: 20:-/ 

bokad plats. 

ChoKlaDproVnInG 

Missade du chokladprovningen i 

november 2007? Då får du en ny 

chans 12 mars 2008. 

OBS! Erbjudandet gäller bara dig 

som inte var med förra gången. Hur 

och när du anmäler dig kommer att 

stå på vår hemsida. 

ett brett anslag i själva utbudet, det ger stora 

möjligheter för både föräldrar och professionella, 

säger Kim Ottosson, ordförande för kultur- och 

fritidsnämnden. 

Broschyren, som kommer ut för tredje gången, 

finns att hämta på Kulturmagasinet, Turistbyrån, 

bibliotek och vårdcentraler i Sundsvall och Timrå, 

på Sundsvalls sjukhus, förskolor och kommunala 

anläggningar. 

|Citatet| Vivian Sättlin, hemtjänsten Stöde, sidan 4: 

”Vi efterlyser också utbildning i halkkörning. 

Det är vår arbetsmiljö som stryker på foten.” 

faKTa SK 65 

Startade: 1965 

årSmöTE 

Torsdag 13/3 har SK 65 årsmöte. 

Plats: KS-salen. Tid: 17.00 

Du som vill delta, anmäl dig till 

sk65@sundsvall.se senast 7 mars. 

s k o p e t 3 

F o t o : b o F e r n s t r ö m 

medlemmar: Alla anställda i 

Sundsvalls kommun 

Kostnad: 0:- 

Syfte: Att sätta guldkant på tillvaron 

och uppmuntra till egna fortsatta 

aktiviteter 

E-post: sk65@sundsvall.se 

hemsida: www.sk65.se 

för kommunala bolag gäller: Bolaget 

betalar medlemsavgift, 100:-/person 

och år, för samtliga sina anställda och 

skickar en lista med namn till SK 65.

Kickan Ahlström (till vänster) och Vivian Sättlin 

arbetar inom hemtjänsten i Stöde och tycker att 

deras bilar är en trafikfara. 

livsfarliga bilar? 

– kritik från hemtjänsten i Stöde 

hemtjänsten i Stöde är mycket 

kritisk till den upphandling av 

bilar som kommunen gjort. 

– Vi kör omkring i bilar som kan 

bli livsfarliga. Det har varit nära 

att det inträffat tillbud och snart 

kan det hända en allvarlig olycka, 

säger skyddsombuden Kickan 

ahlström och Vivian Sättlin. 

Hemtjänsten i Stöde har flera olika bilmodeller 

som används vid de dagliga resorna 

till sjuka och äldre. Två av bilarna är av 

märket Opel Meriva och det är dessa som ställt 

till problem. 

Sidobalkarna vid framrutan är så breda att de 

skymmer sikten otroligt mycket för den som kör. 

Det blir en död vinkel och det skapar stor osäkerhet 

i trafiken, säger Kickan Ahlström. 

Anledningen till att det är så mycket kaross och 

så lite fönster är att Opel valt att sätta en airbag i 

just detta utrymme. En säkerhetslösning försämrar 

alltså paradoxalt nog sikten. Som någon slags kompensation 

har biltillverkaren gjort en liten fönsterglugg 

nere i hörnet, men den har man som chaufför 

inte mycket glädje av. 

Flera gånger har det hänt att personalen som kört 

bilarna fått hjärtat i halsgropen. Kurvor och korsningar 

är värst att köra i. 

4 s k o p e t 

– Jag var nära att krocka i en skarp kurva. Plötsligt 

dök det upp en bil som jag inte sett på grund av den 

skymda sikten. Det har gjort att jag blivit osäker 

bakom ratten, säger Kickan Ahlström. 

– Vi som jobbar i hemtjänsten sitter i bil nästan 

hela dagen, det är vår arbetsmiljö. Då är det som 

en nagel i ögat på oss att vi inte ska kunna påverka 

vilka bilar vi ska köra, säger Vivian Sättlin. 

b eskrivit s i n o r o 

Skyddsombuden i Stöde har beskrivit sin oro i ett 

brev till ansvariga chefer på olika nivåer samt till 

Arbetsmiljöverket och sin fackliga ordförande. 

Brevet skickades i oktober, men några svar har de 

inte fått. 

Kickan Ahlström och Vivian Sättlin har många 

frågor. De vill veta hur upphandlingarna av bilar 

går till. Tas det någon hänsyn till vad personalen 

som ska använda bilarna tycker? Finns det någon 

trafiksäkerhetspolicy inom kommunen? Går det att 

riva upp leasingavtal? 

– Vi är också kritiska till att vi själva förväntas 

sköta tvätt och allt som rör bilarna. Vi efterlyser 

också utbildning i halkkörning. Det är vår arbetsmiljö 

som stryker på foten, säger Vivian Sättlin. 

När kommunen upphandlar sina bilar är kravet 

att de ska ha minst fyra stjärnor i det europeiska biltestet 

Euroncap och det har Opel Meriva. Därmed 

anses kraven på trafiksäkerhet vara tillgodosedda. 

Lennart Widelund är bilansvarig inom socialtjänsten 

och den som fördelar bilar ut till arbetsgrup 

”Sikten i bilen är under all kritik”, tycker Kickan Ahlström. 

perna. Han kör själv en Opel Meriva och tycker att 

den är jättebra: 

– De moderna bilarna byggs på det här sättet. Jag 

tror det är en anpassningsfråga och tycker inte att 

stolparna skymmer sikten i någon egentlig mening, 

säger han. 

i n g e n t y d l i g s i g n A l 

Om kritiken mot bilarna från hemtjänsten i Stöde 

säger Lennart Widelund: 

– Det är viktiga synpunkter, men jag har inte fått 

någon tydlig signal om problemet tidigare. Om de 

har skickat ett brev så borde det ha kommit till min 

kännedom. Det kan inte vara omöjligt att i stället 

placera bilarna hos någon som vill ha dem. 

Det kan med andra ord vara läge för hemtjänsten 

i Stöde att kontakta Lennart Widelund. 

t e x t : An d e r s lö v g r e n 

F o t o : bo Fe r n s t r ö m

Korstaverket eldar 

på trots protester 

Korstaverket har fått tillstånd att öka 

förbränningen av avfall från 200 000 

ton per år till 260 000 ton. De överklaganden 

som funnits mot detta 

har avslagits av miljööverdomstolen. 

– Det nya tillståndet innebär att 

vi kan använda båda våra avfallspannor 

under större delen av året 

för att producera el och värme till 

sundsvallsborna, säger Mats Bäck, 

miljöchef vid Sundsvall Energi. 

Mats Bäck säger också att ökad 

användning av avfallsbränslen innebär 

en förbättring ur klimatsynpunkt 

eftersom oljeförbrukningen minskar. 

lärare lär sig mer 

om Internet 

Under våren kommer pedagoger i 

Sundsvalls kommun att kunna utbilda 

sig för att bättre använda Internet 

som ett pedagogiskt redskap. 

Satsningen som görs på uppdrag 

av regeringen kallas PIM – praktisk 

IT- och mediekompetens – och riktar 

sig till för-, grund- och gymnasieskola. 

Syftet är att pedagogerna ska 

bli bättre på att ta vara på elevers 

intresse och motivation och bemöta 

olika inlärningsstilar. 

ökat intresse för 

frukostträffar 

Kommunens företagslotsar Agneta 

Lindén och Thomas Engholm bjuder 

en gång i månaden in företagare 

till frukostträffar i kommunhusets 

reception. Hittills har det varit välbesökta 

träffar. 

– Det har blivit en klar uppgång 

och vi har nu cirka 50 besökare. 

Det tycker vi själva är succé. Ryktet 

har nog gått att det bjuds på bra 

information och god frukost, säger 

Thomas Engholm. 

Kommunalrådet Anita Bdioui närvarar 

så ofta hon kan på träffarna. 

I övrigt finns representanter från 

kommunens avdelningar som har 

nära kontakter med näringslivet på 

plats för att informera och svara på 

frågor. Upphandling, affärsutveckling 

och stadsbyggnad är vanliga 

ämnen som tas upp. Nästa träff är 

7.30–9.00 den 19 februari. 

politiker besöker 

100 företag 

För tredje året i rad gör politiker och 

tjänstemän från Sundsvalls kommun 

besök hos 100 företag. Syftet är att 

förbättra kontakterna och att samla 

upp åsikter om hur företagsklimatet 

kan förbättras. Besöken genomförs 

den 4 april. 

hillsta – platsen för 

nya och gamla möbler 

Någon som behöver en stol? På Hillsta servicecenter blir begagnade kontorsmöbler som nya när de rengjorts och reparerats. 

Håkan Byberg är arbetsledare på Hillsta. 

Dags att byta möbler på kontoret? första åtgärden: 

ring hillsta servicecenters möbelretur. alla 

kommunala förvaltningar och bolag som har 

överblivna kontorsmöbler eller vill skaffa nya 

måste börja där. Det hela sparar stora pengar åt 

kommunen. 

Måndagsmorgon. Utanför Sundsvall Energi i 

centrala stan parkerar en vit skåpbil. Två män 

lastar ur ett skrivbord från skuffen. Sundsvalls 

Energis fastighetsskötare, ClasÅke Nyberg, dirigerar dem: 

”Uppför trappen, sen till höger, vänster och rätt fram.” De 

två männen, Mats Henricsson och Örjan Härén, får böka 

lite för att få in det stora, tunga skrivbordet genom dörren, 

men snart är det på plats. ClasÅke Nyberg ser belåten ut. 

− Det här är en bra verksamhet, säger han. Det är bra att 

kunna låna lite grejer när man behöver till såna här tillfälliga 

arbetsplatser. Och så kan vi ju skicka det vi inte behöver 

längre till Hillsta också. Förr gick sånt till tippen. 

d r i v s A v s o c i A lt j ä n s t e n 

Hillsta servicecenter ligger i Ljustadalen. I dess stora lagerlokal 

trängs mängder av hurtsar, stolar, skrivbord, hyllor 

och högvis med lampor med några lite mera udda saker, 

som en mörkbrun tramporgel, en gammal valurna och ett 

gäng tavlor. Det mesta är sådant som blivit över på någon 

av kommunens arbetsplatser och nu förvaras här i väntan 

på att någon annan behöver dem. Möbelreturen har funnits 

i två och ett halvt år och går alltså ut på att återanvända 

fungerande kontorsmöbler inom kommunen. 

− Allt som vi tror kan komma till användning nån annanstans 

tar vi rätt på, säger Håkan Byberg, arbetsledare, 

som tar emot telefonsamtal och mejl från dem som vill 

använda möbelreturens tjänster. 

Hillsta drivs av socialtjänsten och är en verksamhet där 

bland annat före detta missbrukare och kriminella får stöd 

att finna en väg ut i arbetslivet. De arbetar med snick 

eri, däcksbyten och tvätt av kommunala leasingbilar, men 

också med denna möbelhantering. 

Alla kommunala förvaltningar och bolag som har överblivna 

möbler eller vill skaffa nya måste vända sig till 

Hillsta, enligt riktlinjer från kskontoret. 

− Jag räknar kallt med att möbelreturen sparar en miljon 

kronor om året åt kommunen. Bara första halvåret, då i 

stort sett bara socialtjänsten utnyttjade oss, lämnade vi ut 

saker för över 700 000 kronor. 

b e g A g n A d e m ö b l e r i p A k e t 

Möbelreturen har flera hämtningar och lämningar i veckan. 

En del av möblerna kommer ”utifrån”, från fastighetsägare 

och andra företag i kommunen som skänkt gammalt möblemang 

mot att Hillstas folk stått för tömningen av lokalerna. 

− Annars skulle möblerna aldrig räcka, säger Håkan 

Byberg. 

I höstas köpte möbelreturen också in en stor mängd begagnade 

möbler, som de nu säljer i ”paket” om ett eldrivet 

skrivbord, en hurts, en hylla, en lampa och en stol. Det kostar 

5 000 kronor. Men alla andra möbler är gratis. Det man betalar 

för är transport och hantering, 375 kronor i timmen. 

När begagnade möbler kommer till Hillsta, rengörs de och, 

vid behov, repareras. Sedan står de på lagret tills de behövs. 

Men man får inte komma till Hillsta och välja själv. 

− Det skulle inte funka, säger Håkan Byberg. Vi måste 

köra med turordning, så folk får ta det som vi väljer ut – 

utifrån vad de sagt att de behöver, förstås. 

t e x t : in g e l A ho F s t e n 

F o t o : bo Fe r n s t r ö m 

s k o p e t 5

GEmEnSamma 

KrafTEr 

STöTTar UnGDomar I maTforS 

I matfors samarbetar tio olika verksamheter i kampen mot supande, 

förstörelse, våld och dåliga attityder. för fastighetsförvaltningen är det 

självklart att vara med: 

– Det är inte byggnaderna som är viktigast för oss, utan människorna 

som finns inuti dem, säger förvaltaren Sofia rosenlind. 

I 

Sundsvalls kommun finns 14 brottsförebyggande 

råd, så kallade Brågrupper. En av de grupper 

som jobbat längst och som har haft mest att göra 

är den i Matfors. Den lilla bruksorten har und er 

flera år varit föremål för svarta rubriker i dagspressen 

när det handlat om stökiga ungdomar. 

När Skopet besöker Matfors och ett möte inom 

gruppen som hålls på pastorsexpeditionen, blir 

det tydligt att mycket görs för att skapa en trygg 

miljö. 

En rektor, en polis, skolpersonal, en präst, en kyrkoherde, 

en församlingspedagog, en social sekre ter 

are från ungdomsgruppen, personal från fri tids gården, 

en elev från en niondeklass och fas tig hets förvalt 

ning ens representant är på plats. Saknas den här 

gången gör en av rektorerna i Mat fors samt personal 

från biblioteket, Folkets Hus, badhuset och Matfors 

IF. 

– Det här är en väl sammansatt grupp och jag vet 

att det arbete som gjorts har bidragit till ett lugnare 

Matfors, säger närpolisen Urban Bodingh. 

Här är några exempel på insatser som gruppen varit 

delaktig i: 

• I somras hade Rännöbadet och minigolfen 

extra öppet på kvällarna. Det uppfattas allmänt i 

Matfors som en mycket lyckad satsning och som 

hade stor betydelse för att bryta en negativ trend 

bland ungdomarna. 

• Skolan, fritidsgården, föreningslivet och kyrkan 

samarbetar för att kunna erbjuda aktiviteter på 

loven. 

• Skolan har också ordnat temadagarna ”Vem 

bryr sig” som riktat sig till elever, personal och föräldrar 

och som tagit fasta på attityder. 

• Kyrkan som träffar ungefär tre fjärdedelar av 

alla åttondeklassare i samband med konfirmation 

har startat ett nytt projekt för att utbilda killar och 

tjejer i åldrarna 1724 år till unga ledare. 

– Det finns utöver oss ungefär 60 föreningar i 

Matfors och de tar hand om många av våra ungdomar. 

Men det finns en hel del elever som hamnar 

i subkulturer och börjar med droger och skit. 

Det är viktigt att vi kan göra en insats där, säger 

Tore Stennek som arbetar med elevvård på Sköle 

skola. 



6 s k o p e t 

ÖVERST: Många goda krafter i Matfors arbetar tillsammans 

i Brå-gruppen, en av 14 likadana Brå-grupper i 

Sundsvalls kommun. Matforsgruppen är den som de 

senaste åren haft mest att göra. 

NEDERST: Marie Sjölander är tonårsförälder i Matfors 

och hoppas att föräldravandringar på helgkvällar ska 

komma i gång under våren. Skopet träffar henne på 

fritidsgården där hon är ett känt ansikte. ”Det har funnits 

föräldravandringar tidigare, men de upphörde. Nu 

är vi ganska många som tycker att det behövs igen. 

Det finns droger och alkohol bland ungdomarna i 

Matfors och vuxna behöver vara ute och hålla lite koll. 

Vi har också kontakt med Skandias Idéer för livet och 

hoppas på stöd därifrån”, säger hon. 

Andreas Nyman, Emil Björklund och Alexander 

Dahlgren åker runt i en epa-traktor och hoppas att 

något kul ska hända. 

Vardagskväll 

i Matfors 

n – Har ni inte betalat gårdskortet så kommer 

ni inte in, säger Birgit Othzén som arbetar 

på fritidsgården i Matfors. 

Sedan blir 17åringarna Andreas Nyman, 

Emil Björklund och Alexander Dahlgren 

utsjasade. Alexander har visserligen ett kort, 

men han hoppar också in i Andreas epatraktor 

som står parkerad utanför gården. 

Skopet går med ut och får en pratstund med 

killarna. 

– Där inne vill vi ändå inte vara, det är bara 

yngre folk där, säger Andreas som precis som 

sina kompisar tycker att det mesta i Matfors 

är helt värdelöst. 

k o l l A p å F u l l A u n g d o m A r 

Det finns i stort sett ingenting att göra, anser 

killarna. Ett vanligt fredagsnöje säger de är 

att fara runt och kolla på andra som är fulla 

och gör bort sig. 

Ibland tar de epatraktorn och åker in till 

stan. Men oftast träffas ungdomarna vid 

Preem eller Dannes. 

De tre kompisarna tycker att det blivit lugnare 

i Matfors det senaste året. Men de är 

tveksamma till vilken roll de vuxnas engagemang 

spelar i den utvecklingen. De tror i 

stället att många som sysslat med droger och

Poliser i Matfors har inte varit någon ovanlig syn. Men på 

senare tid har det blivit lugnare. Brå-gruppens arbete har 

säkert haft inverkan. 

kriminalitet helt enkelt har åkt fast och försvunnit 

från orten. 

De är mycket tydliga på två punkter. Allt som 

skrivits och sagts om busliv bland ungdomar i 

Matfors är kraftigt överdrivet. De har exempel på 

sådant som skrivits på nätet och som de tror gjort 

att familjer skrämts upp och valt att inte flytta till 

Matfors. Dessutom tycker de att den vuxne som gör 

mest nytta i Matfors är pensionären Stig Kvarnström 

som bland annat ordnat extrajobb åt ungdomar. 

k ä n n e r vA r A n d r A v ä l 

En stund senare samma kväll så är epagänget ändå 

inne på gården. Birgit Othzén har haft kontakt på 

telefon med en av killarnas föräldrar och gjort en 

överenskommelse. Nu gäller det bara att övertala 

grabbarna att lägga 80 kronor på gårdskort i stället 

för bensin. Birgit och killarna känner varandra 

utan och innan efter flera år tillsammans på gården. 

Och tjafset om kort är ingen unikt för dessa tre, men 

personalen måste försöka vara konsekvent även mot 

de äldre tonåringarna som står med ena benet kvar 

på gården och det andra utanför. 

Som mest kan fritidsgården ha 100 besökare en 

kväll. De yngsta är tolv år. Det spelas biljard, pingis 

och musikinstrument. En populär sysselsättning är 

dataspelet Guitar Hero. Och så handlas det godis 

och fika. 

På senare tid har personalen reagerat mot att snusning 

och rökning blivit allt vanligare hos de yngre 

besökarna. 

i n n e A t t r ö k A i g e n 

– För några år sedan fanns det ingen som snusade 

eller rökte. Men nu verkar det ha blivit inne igen 

och vi har satt upp lappar om förbud mot tobak om 

inte ungdomarna har tillstånd från sina föräldrar. 

I annat fall kontaktar vi hemmet om vi upptäcker 

något, säger Birgit Othzén. 

Brågruppen i Matfors har genom att prata med 

ägare av kiosker och butiker lyckats bromsa försäljning 

av tobak till ungdomar. Gruppen har i samma 

ärende också varit i kontakt med handlare inne i 

Sundsvall och fått bra respons. 

Slutligen ställer vi naturligtvis frågan till epagänget: 

om nu allt i Matfors är så värdelöst, vad är 

det som fattas? 

Jo, det är gokart, laserhall, paintballhall och 

skumparty. Dessutom är de besvikna på att det inte 

längre finns något garage där de kan meka med 

moppar och epatraktorer. 



Brukare mer nöjda 

med hemtjänsten 

Hemtjänsten har genomfört en brukarundersökning. 

Den gjordes under 2006 

och bestod i att 2 154 enkäter skickades 

ut till alla i Sundsvall som har beslut om 

hemtjänstinsatser. 1 032 svar har bildat 

underlag till rapporten ”Hemtjänstenkät 

2007 – resultat, analys och erfarenheter”. 

Syftet var att studera i vilken utsträckning 

hemtjänsten uppfyller hemtjänstgarantierna. 

Resultaten sorterades in 

under följande fyra rubriker: bemötande, 

tillgänglighet, information/kunskap/kompetens 

samt kontaktperson. 

80 procent eller fler är nöjda eller mycket 

nöjda i samtliga kategorier. Som exempel 

kan nämnas att 80 procent är nöjda 

med information/kunskap/kompetens. 

Motsvarande siffra då frågan senast ställdes 

i en undersökning, 2001, var 52 procent. 

Resultaten räknades om till ett NKI 

(nöjdkundindex). Ett NKI på 70 anses vara 

fullt tillfredsställande och samtliga resultat 

nådde 70 NKI eller högre. 

Mätningen har också ställts mot kommunens 

personalenkät och visar att det 

finns ett starkt samband mellan hur personalen 

i hemtjänstgrupperna trivs med 

sitt arbete och det betyg brukarna ger. 

Stipendium till 

finsta-personal 

Personalgruppen inom socialpsykiatrin 

på Finstavägen 36 har fått ett stipendium 

på 5 000 kronor från socialnämnden, 

för ”goda idéer och positiva händelser”. 

Motiveringen lyder att gruppen, när de 

boende flyttades från Kalmarvägen ”på ett 

professionellt sätt, och med stort engagemang 

och med uppbådande av all egen 

kraft och energi, genomfört en flyttprocess 

där resultatet – förutom ett värdigt 

boende – gav en förbättrad och starkare 

relation till anhöriggruppen”. 

– Det är jätteroligt. Pengarna ska vi 

använda för att tillsammans med de 

boende åka på en sommarutflykt till 

Ulvön i sommar, säger Annikki Jansson i 

personalgruppen. 

ny arbetsförmedling 

i Birsta City 

Sundsvalls kommun flyttar sin verksamhet 

för att hjälpa arbetssökande ungdomar, 

Cyberia Internetarena, till Birsta City. 

– Företagen i Birsta kommer att ha ett 

stort rekryteringsbehov. Det är nödvändigt 

och viktigt att vi befinner oss där 

arbetstillfällena finns, konstaterar Cathrin 

Strömberg, projektledare för Cyberia. 

Hyresvärden Ikano ser också fördelar. 

– Vi är jättestolta över detta unika 

samarbete där vi tillsammans skapar 

möjligheter för arbetssökande ungdomar 

att komma ut i arbetslivet, samtidigt som 

vi kan erbjuda våra besökare ytterligare 

mervärden, säger centrumchefen Anna- 

Lena Wessén. 

s k o p e t 7

Också förra hösten startades nya programinriktningar vid Sundsvalls gymnasium, bland annat hantverksprogrammets 

inriktning Inredning design. Här drar Helene Romby, som är en av de två lärarna, upp riktlinjer för ett inredningsprojekt 

som rör fiket på GA-skolan. 

hårklippning, spa, turism, bilreservdelar, ledarskap och juridik. I höst utökar 

Sundsvalls gymnasium med flera nya programinriktningar. Detta förutsätter förstås 

att det finns både lokaler och lärarkompetens. 

10 februari var sista dagen för preliminärvalet till 

höstens gymnasieutbildningar. I år var det ungefär 

tusen niondeklassare här i stan som skulle 

välja, inte bara mellan olika skolor, utan också mellan 

mängder av program och inriktningar. På det 

kommunala Sundsvalls gymnasium finns i dag arton 

olika program, som vart och ett har olika specialinriktningar. 

I höst blir valmöjligheterna ännu större. 

Gymnasiet satsar nämligen på hela sju nya inriktningar 

inom programmen. Bland annat utökar hantverksprogrammet 

med två inriktningar: frisör och 

hälsastildesign (populärt kallad spautbildning). 

8 s k o p e t 

k o n k u r r e n s m e d F r i s k o l A n 

Det hela handlar om att man vill locka så många 

elever som möjligt att välja det kommunala gymnasiet 

framför de fristående gymnasieskolorna. 

− När det gäller frisörsutbildningen är det ju i direkt 

konkurrens med John Bauergymnasiet, säger 

Staffan Sjölund, biträdande skoldirektör. Vi vet att 

de haft ett väldigt tryck och inte kunnat ta in alla 

som sökt, så vi ville komma med ett bra alternativ. 

Han hoppas dessutom att Sundsvalls gymna s i 

ums frisörsutbildning kan bli vassare än konkurrentens. 

− I vår version kan eleverna kombinera med utbildningen 

i hälsastildesign. Dessutom kommer 

vi att ha ett sånt samarbete med branschorganisationerna 

som gör att elevernas möjligheter ute på 

arbetsmarknaden blir bättre. 

För sådana aspekter har också funnits med när 

man planerat de nya inriktningarna, berättar han. 

− Det är vår uppgift att ha ett programutbud 

som speglar vad som behövs utifrån ett samhällsperspektiv. 

De sju nya inriktningarna är bara början. Målet 

är att fortsätta bygga ut gymnasiet med fler nya 

utbildningar. Det hela handlar också om vad eleverna 

vill ha. Sundsvalls gymnasium vill öka andelen 

elever som kommer in på sitt förstahandsval. 

− Sen handlar det också om att höja kvaliteten rent 

allmänt, säger Staffan Sjölund. Genom att erbjuda 

en juridikinriktning på samhällsprogrammet, till exempel, 

tror jag hela programmets kvalitet ökar. 

Men antalet elever i gymnasieålder minskar och kommer 

att fortsätta göra så i tio år framöver innan det 

vänder igen. Hur kan man då försvara satsningar på 

fler gymnasielinjer? 

− Vi har ett vägval: ska vi vara defensiva eller 

offensiva? Jag tycker att Skolverket beviljar nyetableringar 

av friskolor lite väl lättvindigt, utan att ta 

hänsyn till konsekvenserna. Men eftersom det är 

så måste vi satsa. 

Nya inriktningar kräver förstås också nya pedagoger. 

Hur hanterar man det? Ja, självklart måste gymnasiet 

söka nya lärare, som är kunniga inom de områden 

som de nya utbildningarna går ut på. Rekryteringen 

börjar inte förrän man ser hur många som sökt de olika 

programmen, men Staffan Sjölund är övertygad om 

”MOTIVERADE UNGDOMAR 

STUDERAR BÄTTRE” 

Ingrid Larsson är arbetsplatsombud för Lärarförbundet 

på Hedbergska gymnasiet. Hon tycker 

det är bra att Sundsvalls gymnasium satsar på att 

erbjuda eleverna inriktningar som är 

efterfrågade. 

– Ungdomar klarar av sina studier mer framgångsrikt 

om de är motiverade och vi hoppas att 

vår breddade verksamhet ska få ännu fler att hitta 

just sitt intresseområde. Det är också bra med en 

signal till föräldrar och allmänhet att Sundsvalls 

gymnasium står för nytänkande i minst lika stor 

utsträckning som friskolorna, säger hon. 

Ingrid Larsson påpekar att en sådan här satsning 

innebär att de lärare som ska utforma verksamheten 

har ett stort utvecklingsarbete framför 

sig. 

– Men jag utgår från att de får de resurser som 

behövs och att de får tillräckligt mycket förberedelsetid. 

Jag förutsätter också att det går att ta 

fram ändamålsenliga lokaler med god arbetsmiljö. 

Spa på skolschemat 

att han kommer att hitta lämpliga personer. 

− Vårt baskrav är att lärarna ska ha pedagogisk erfarenhet 

eller behörighet. Pedagogernas kommunikativa 

förmåga med eleverna är oerhört viktig, att 

de kan lära ut på ett engagerat och intressant sätt. 

Min erfarenhet är, att om man börjar leta i tid hittar 

man folk som har både yrkeskompetens och pedagogisk 

erfarenhet och/eller behörighet. I undantagsfall 

kan det bli fråga om att anställa obehöriga 

också. Men då finns det olika möjligheter att låta 

dem få kompletterande utbildning. 

Det slutgiltiga gymnasievalet sker 15 maj. Först 

efter det vet Sundsvalls gymnasium om de satsat 

rätt − om de fått fler elever och om de nya inriktningarna 

fått några sökande. 

− Vi kan förstås inte starta om vi inte har ett visst 

antal elever. 

r i k t A d e i n s A t s e r g ä l l e r 

Men en grovplanering räknar Staffan Sjölund med 

att kunna göra efter preliminärvalet. 

− Där vi tappar elever gäller det att göra riktade 

insatser för att dels öka söktrycket till vissa linjer, 

dels ta elever från konkurrenterna. 

I det här sammanhanget måste man också ta 

ställning till kostnaderna. Gymnasiet har inte fått 

några extra pengar för satsningen. 

− Får vi fler elever får vi ju mer pengar. Men om 

inte, måste vi ta ställning till vad vi kan och inte 

kan göra.

Anna Backlund och Erika Ahlberg fixar det sista på den 

siamesiska giraffstolen. Den är resultatet av ett grupparbete 

tillsammans med de andra två inriktningarna 

på Hantverksprogrammet, nämligen Foto och Mode 

Design. 

Den nya satsningen kan också göra att man måste ta bort 

vissa tjänster och/eller flytta på personal. 

− Så är det alltid, eftersom elevantalet på de olika programmen 

varierar år från år. Men vi ska inte anställa yrkeslärare 

på bekostnad av andra. Vi har haft en helt öppen 

process om det här, och de fackliga organisationerna har 

varit oerhört positiva till att vi försöker vara offensiva. 

Nya programinriktningar kräver förstås också nya lokaler, 

något som finns med i den lokalutredning som just nu 

görs och där man bland annat tittar på hur Hedbergska 

kan moderniseras. 

− En arkitekt håller på med ett förslag på hur det huset 

skulle kunna byggas om helt och hållet invändigt, säger 

Staffan Sjölund. Och för de nya inriktningarna i höst räknar 

vi med att hitta andra lösningar. 

t e x t : in g e l A ho F s t e n 

F o t o : sv A n t h e hA r s t r ö m 

faKTa 

De nya programinriktningarna vid Sundsvalls 

gymn asium hösten 2008: 

3 Fordonsprogrammet: Reservdelsutbildning 

3 Handel- och administrationsprogrammet: 

Handelsprogram inom turism 

3 Hantverksprogrammet: Inriktning frisör, samt 

hälsa-stil-design (populärt kallat spa-utbild- 

ning) 

3 Barn- och fritidsprogrammet: 

Äventyrspedagogik samt Ledarskap och socialisation 

3 Samhällsvetenskapsprogrammet: Inriktning 

juridik. 

lilla spöket laban 

har flyttat in 

Lilla spöket Laban har flyttat in på 

Stångå förskola! Ja, nästan i alla fall. 

Sagor om spöket Laban var spännande, 

och barnen ville höra mer! Per sonalen 

lyssnade och planerade temaverksamheten 

utifrån sagoböckerna. 

Särskilt fokus satte man på barnens 

språkutveckling. De återberättade 

sagorna, ritade och målade, lekte. 

Personalen tog också kontakt med 

författarna, Inger och Lasse Sandberg, 

och efter en tid kom en överraskning 

på posten – ett paket med vägglampor, 

sagoböcker och spel. Alla om och 

med Lilla spöket Laban. 

ny vd fokuserar 

på biobränslen 

Den 1 april blir Åke Jonsson ny vd 

i kommunala bolaget Fokusera 

Utveck ling Sundsvall AB. Hans 

huvudsakliga uppgift blir att utveckla 

den planerade biogasverksamheten i 

Sundsvall och påskynda omställningen 

till biobaserade fordonsbränslen. 

– Jag tar med mina biogaserfarenheter 

från tidigare och har ambitionen 

att i nära samarbete med marknadens 

aktörer kunna bygga upp en betydande 

gasproduktion, säger Åke Jonsson. 

Vad händer med 

vår nya startsida? 

Inloggad.sundsvall.se, som kommer att 

ersätta KomIn, ska under våren bit för 

bit börja fyllas. Från vecka 8 kommer 

nyheterna att ligga där i stället för på 

KomIn. Längre fram kommer många 

att själva kunna publicera nyhetsanslag 

via ett webbformulär. Men fram 

till dess måste du höra av dig till din 

förvaltnings kontaktinformatör om du 

har nyhetstips. Allt eftersom får fler 

och fler utbildning i det nya webbpubliceringsverktyget. 

nu ska de unga 

få säga sitt 

Ett råd som har möjlighet att tycka till 

inför kommunala beslut. Det är målet 

för det ungdomsråd som snart ska 

finnas i Sundsvall och sedan januari 

finns också ett särskilt ungdomsombud, 

Mona Harr Ströhlein, vid Kultur 

& Fritids ungdomsavdelning. Under 

våren kommer hon att träffa elevråden 

i kommunens samtliga 7–9skolor 

– inklusive friskolorna – för att 

hitta kandidater och fiska fram frågor 

till ungdomsrådet. Senare ska också 

gymnasierna involveras. 

Mona Harr Ströhlein har arbetat 

med ungdomsprojekt utomlands i 

flera år. Hon har också jobbat som 

lärare i kommunen. 

s k o p e t 9

Om alla är på plats kan vi öppna dagens möte. 

Vi är öppnade …” Fredd Sandberg slår 

ordförandeklubban i bordet. Inte för hårt, 

inte för löst. I salen framför presidiet – som förutom 

Sandberg består av sekreterare (Karin Nyman), förste 

vice ordförande (Hans Lennart Wormbs) och 

andre vice ordförande (João Pinheiro) – sitter 70 

fullmäktigeledamöter, ett antal ersättare och publik. 

Det är måndagen den 28 januari klockan 13.00 

och årets första fullmäktige är i gång. 

10 s k o p e t 

|reportage| 

CaJ mED 

KollEn 

– mannen bakom 

kommunfullmäktige 

Det sker tio gånger per år. Det är där som Sundsvalls framtid stakas ut. 

Besluten som tas toppar ofta mediernas rapportering. 

En som varit med länge, men inte fått några rubriker, är Caj 

Sundberg. Det är han som är ansvarig för att allt fungerar vid kommunfullmäktiges 

möten. 

För de allra flesta. Men för Caj Sundberg har arbetet 

pågått länge. Ända sedan slutet på förra veckan 

då han började ställa i ordning fullmäktigesalen; 

bland annat lägga ut närvarolistor (så att ledamöterna 

kan få ersättning), kolla bänkbelysningen och 

ställa i ordning datorn som står på scenen bredvid 

presidiets bord. Kablarna ska dras ”snyggt” utan att 

inkräkta på sekreterarens arbetsplats vid bordet. 

Sedan 1991 har Caj Sundberg, vaktmästare på 

kontorsservice, haft hand om arrangemanget kring 

MötesDagen, före 8.30: 

- öppna närradiostudion, slå på mixer, 

nod och extramixer. 

- flaggning med fullmäktiges flaggor.

fullmäktigemötena – och trivs med det. 

– Det är roligt. Jag kan tekniken och jag är dessutom 

intresserad av politik. På det här viset hänger 

jag med, vet vad som händer och sker. 

Dagens möte är inte vilket möte som helst. I dag 

ska framtiden för ett antal skolor i kommunen avgöras. 

Det ligger ett förslag på nedläggningar på 

bordet, och mötet väntas bli välbesökt. Därför har 

Caj ställt fram ett antal extrastolar som står travade 

i hörnen, utifall att. 

– Vi får ta in 30 extrastolar. Om dom inte räcker 

till får åhörarna sätta sig i ett rum intill och lyssna 

på mötet via högtalare. Vi får inte ta in fler på order 

av brandmyndigheten. 

s e k r e tA r i At e t s k ö t e r d A t o r n 

Aktiviteten i salen är febril en halvtimme innan 

start. Salen börjar fyllas med politiker, Bo Sjögren 

som är ansvarig för närradiosändningen kollar 

utrustningen, sekretariatet är på plats. De är två, 

Brickor med nummer 

visar vilken nyckel som 

hör till vilken vårdtagare. 

Mötet är i gång, tekniken fungerar. Tid att hämta andan. Man vet aldrig när man behövs igen. 

”Det tog lite längre tid än vanligt. Det blir 

mycket snack, och alla ska ju profilera sig.” 

VäNSTRA BILDEN: Berith Ventura (t.h.) är sekretariatschef. Det ansvarar för att datorn, som bl. a. sköter voteringar, fungerar som den ska. MITTEN: Fullmäktigemöten kan 

dra ut på tiden. Else Ammor (m) slår två flugor i en smäll. TILL HÖGER: Carina Gisslin dukar undan fikat. 

MötesDagen, kloCkan 12: 

- koppla in de extra talarstolarna. 

- lägg fram ordförandeklubban (finns i kassaskåpet). 

- sätt fram dricka. glöm ej öppnarna och glas. 

s k o p e t 11

|reportage| 

Måndag förmiddag. Två timmar kvar. Tid att kontrollera teknik, 

dela ut närvarolistor på ledamöternas platser (”de jobbar ju inte 

gratis”) och helt enkelt se till att allting finns på plats. 

VäNSTRA BILDEN: Inget fullmäktigemöte utan Ramlösa. MITTEN: Caj Sundberg försöker hjälpa Bo Sjögren med närradiosändningen. Förgäves, den här gången. Radion förblev tyst. 

HÖGRA BILDEN: Martin Johansson, ordförande i barnoch utbildningsnämnden, lyssnar koncentrerat och funderar på sitt nästa inlägg i skoldebatten. 

Berith Ventura och Helén Mattsson, som sköter 

datorn som i sin tur har hand om voteringar, närvarolistor 

med mera. När ledamöterna kommer knappar 

de in sig vid sina platser, och sedan meddelar 

datorn vilka ordinarie ledamöter som saknas och 

vilka ersättare som kallas in. 

På anslagstavlan utanför salen sitter en placeringslista, 

på bordet under den ligger föredragningslistor 

och annat bakgrundsmaterial. Bredvid 

står personal från köket med en kaffe, frukt och 

godisvagn. 

j o h A n s s o n i F o k u s 

Vid varje ledamots plats finns en display med knappar. 

”JA”, ”NEJ”, ”AVSTÅR” för votering. Och 

till vänster två knappar till. Under den ena står det 

”ORDET”, på den andra ”REPLIK”. Ordförande 

Fredd Sandberg fördelar ordet till talarna i den ordning 

de tryckt på knapparna. 

Barn och utbildningsnämndens ordförande 

Martin Johansson (s) står i fokus i dag. Otaliga är 

UnDer Mötet: 

- Var beredd ge teknikhjälp om det behövs 

(mikrofoner, overheadapparat). 

- Vid votering, gå ut i receptionsområdet 

och meddela att votering sker, glöm inte 

kolla vilka som står utanför och röker. 

- lämna kopior på resultatet till pressen. 

hans repliker och han har en avgörande roll när 

beslutet om eventuell nedläggning av bland annat 

Skönsbergs högstadium ska tas. Avgörandet 

föregås av en två timmar lång debatt och leder till 

votering. Alliansen vill skrota förslaget. Hårda ord 

haglar genom rummet, Reinhold Hellgren (c) kallar 

det hela för ett ”infantilt skyttegravskrig”. 

När fullmäktigemötet började klockan ett fanns 

ett antal elever från Skönsbergsskolan på plats. De 

var där för att, som de sa, ”rädda vår skola”. När 

beslutet väl togs, nästan fem timmar senare, var de 

inte längre kvar. De orkade förmodligen inte vänta, 

fem timmar på en vadderad träbänk är tufft för vem 

som helst. 

– Det tog lite längre tid än vanligt, i och med 

skolan, säger Caj. Det blir mycket snack, och alla 

ska ju profilera sig. 

b r ä n n e r m ö t e t p å s k i v A 

Halv sju är det över. Salen töms, journalisterna letar 

upp sina intervjuobjekt. De två sista beslutsärendena 

gick på återremiss. Caj gör en grovstädning 

av salen samtidigt som Berith Ventura och Helén 

Mattsson i sekretariatet sorterar de inspelade ljudfilerna 

på datorn och bränner ner ljudspåret från hela 

mötet på en cdskiva. 

Tjugo över sju går Caj Sundberg hem. En lång 

dag är över. Det sista han gör är att låsa alla dörrar in 

till fullmäktigesalen och släcka i receptionen. 

t e x t : An d r e A s st i c k l e r 


LäS MEr OM KOMMUNfULLMäKTigE i STEN ZAcKAriS rAPPOrT PÅ SiD. 18

Skopetkrysset 

Ger oss 

lokala 

program 

ARMÉ 

Torklada 

Kungasäte 

Har grevar 

och 

baroner 

ÄR 

KNA- 

SIGA 

Bodyguard 

För yta 

Lincoln 

Lös Skopet-krysset och var med i 

utlottningen av tre presentkort på 

profilprodukt er för vardera 250 kr. Skicka 

in din lösning senast den 31 mars till 

Kontorsservice, Sundsvalls kommun, 

851 85 Sunds vall. 

YRKET 

UFO-figur 

Har 

sockertopp 

MOROT 

DRAR 

Gjorde 

Kajsa 

Bergqvist 

ODEN 

Somrig 

fikaplats 

15 Kr 27 öre 

Lägsta Lön 

i sunDsVaLL: 19 900 kr. 

Högsta Lön: 28 200 kr. 

utbiLDning: 

Drift- och underhållsutbildning 

fackförbunD: 

Kommunal 

antaL Drifttekniker i 

sunDsVaLLs kOMMun: 

57 

Engelskt 

rymdmått 

På 

Panmabil 

Har vi i 

kommunen 

för miljön 

skull 

SEGEL 

Ska vara 

busfärsk 

Hångla 

BÄR 

DNA 

PÅ 

Idrottsplats 

Vindpust 

Namn: 

Adress: 

BLÅ 

NYANS 

Tränar 

& 

Borrar 

Arbetsplats: 

Kan man 

sig som 

kung 

LITEN 

FÅGEL 

Gör den 

som är 

nere 

Kall sås 

Informationsteknologi 

Redskap 

för sotare 

Civilstånd 

Höja till 

skyarna 

Krysskryp 

MORD 

Coward 

PLAN- 

TE- 

RING 

Tennisterm 

H20-form 

Skärningspunkt 

DROG 

Jan Carlsson är en av de drifttekniker som 

arbetar inom kommunen. Det innebär 

att han sköter driften och underhållet av 

pumpar, centrifuger och andra maskiner på 

Tivoliverket. 

Det bästa MeD att Vara 

Drifttekniker: 

”Det är flexibelt, frihet under 

ansvar, kan man väl säga.” 

Det säMsta MeD att Vara 

Drifttekniker: 

”Ja, vad ska det vara? Att det är 

skitigt, kanske.” 

DrifT TEK NiKEr finns på fastighetskontoret 

och på flera av bolagen 

och arbetsupp gifterna består av att 

övervaka driften, rapportera fel, 

sköta underhåll och utföra vissa 

reparationsarbeten. 

Längtan 

tillbaka 

Pojktröja? 

KVÄDE 

OK- 

TANT 

STIRRA 

Lägesord 

KOL 

FLICKA 

I 

ÖGAT 

Missförstå 

Kinamil 

Riktning 

Litterär 

orm 

Kan man 

ha på 

rösten 

? 

Winfrey 

med 

show 

Kan 

stjälpa 

lass 

Utveckla 

Skrivs här 

Dras 

oftast 

Säges 

busar 

vara 

Nästan 

jämt 

VInnarE 

förra SKopET-KrySSET 

VIMSIG 

SOLGUD 

PÅVE- 

NAMN 

Färska 

TJUV- 

HOL- 

MEN 

Spex 

vid 

årsskifte 

Inga-Britt Åström, Restaurang Parnassen 

Gunilla Bergqvist, Soc IFO 

Sören Johannisson, pensionär 

Grattis! 

Hade 

Laban i 

Bibeln 

Färggrann 

goja 

H a n s 

Engqvist 

0 8 0 1 

s k o p e t 13

Thomas Norlin och dottern 

Adelina besöker gärna Gillebergets 

öppna forskola. 

Andre (längst upp nästa sida) 

och Savanna (mitten) är två 

andra småttingarna som 

kommer till öppna förskolan i 

Skönsberg. 

mer än bara pyssel 

En möjlighet att umgås med 

andra som nyss fått barn. men 

också tillgång till stöd och råd när 

föräldrarollen känns svår. öppna 

förskolan är betydligt mer än bara 

sånger och pyssel. 

Det är måndag och klockan närmar sig 

halv elva. På Gillebergets öppna förskola 

i Skönsbergs centrum är golvet täckt av 

mammor med bäbis i famn. Papporna lyser med 

sin frånvaro denna dag, däremot skymtar någon 

enstaka farmor och mormor bland skötväskor och 

leksaker. 

Det är dags för sångstund under ledning av 

Bitten Sundström, en av de två förskollärare som 

delar på en tjänst här. Bitten klämmer i och mammorna 

och de lite större barnen hummar med så 

gott de kan. 

– Från början var det lite pinsamt att sjunga när 

föräldrarna var med. Där jag jobbade förut hade 

man ju bara barnen omkring sig, säger hon när 

sången ebbat ut. 

Den intensiva kontakten med föräldrarna är den 

stora skillnaden mot en vanlig förskola. 

– Vi visar föräldrarna hur de ska göra och ger dem 


– öppna förskolan för möten och stöd 

stöd. Det finns många som är osäkra i sin föräldraroll 

och som saknar ett bra nätverk, säger kollegan 

Britt Borg. 

I kommunen finns tio öppna förskolor. De flesta 

håller öppet några timmar varje dag, det är kostnadsfritt 

att komma och man behöver inte anmäla 

sig innan. 

– Vi anpassar verksamheten efter föräldrarnas 

behov. Det gäller att vara flexibel, säger Bitten 

Sundström. 

s t u d i e c i r k e l i s j ä lv k ä n s l A 

Förutom den ”vanliga” verksamheten som sång och 

lekar erbjuder Gillebergets öppna förskola också 

möjlighet till sömnad och matlagning. 

– Vi har även kört en studiecirkel i självkänsla, 

och nu planerar vi en kurs som vänder sig särskilt 

till kvinnor med annat hemspråk än svenska. ABF 

håller i kursen och vi tar hand om barnen. Det är 

även en pappakurs på gång, säger Britt Borg. 

Gillebergets öppna förskola är den del av familjecentralen 

som även innehåller mödra och barnhälsovård. 

– Familjerna slussas hit från mvc och från bvc. 

Det samarbetet är viktigt, säger Britt Borg. 

Den här förmiddagen är det tolv mammor på 

plats, varav tre är här för första gången. 

– Vi bor i Haga och där finns det ingen öppen 

förskola. Jag såg en annons och tänkte att jag skulle 

prova, säger Monika Lövgren, som är här med tvillingarna 

Emma och Ida. 

För AnnaLena Hägglund och sonen Edvin är 

det däremot dags att säga adjö till fröknar, föräldrar 

och barn. Edvin ska börja på förskola och Anna 

Lena går tillbaka till jobbet. 

– Jag bor i Njurunda och har varit här varje måndag 

eftersom öppna förskolan där är stängd då. Och 

så trivs vi bra med verksamheten här, det känns att 

man lyssnar på oss föräldrar, säger hon. 

Bitten Sundström har arbetat på den här öppna 

förskolan i över tio år. Britt Borg kom hit för två år 

sedan, efter att ha varit sjukskriven en tid. 

Bitten Sundström håller koll på Lucas.

Deras föräldrar får stöd av förskollärarna Bitten 

Sundström och Britt Borg (längst ned). 

Liksom Bitten arbetade hon tidigare på en 

vanlig förskola. 

– Det är mindre tungt att arbeta här. Jag känner 

inte samma vanmakt som jag gjorde tidigare. Man 

var alltid otillräcklig. Här ger jag också mycket av 

mig själv, men jag får mera tillbaka. Nackdelen är 

att man inte får samma djupa kontakt med barnen 

som på en vanlig förskola, säger Britt Borg. 

v i l l h A h A n d l e d n i n g 

Hon har inte fått någon vidareutbildning för att 

kunna hantera de särskilda problem som dyker 

upp på en öppen förskola. 

– En gång i månaden träffar vi personalen på de 

andra öppna förskolorna. Ett önskemål vi framfört 

är att kunna få handledning vid behov, men 

ännu är inget klart, säger Britt Borg. 

I maj ordnas en nationell konferens för familjecentraler 

som hon hoppas kunna åka på. 

– Jag har varit en gång tidigare, man lär sig 

mycket av att se hur andra arbetar. I vissa kommuner 

arbetar familjecentralerna även med barn 

i skolåldern. Här tappar vi oftast kontakten med 

föräldrarna när de börjar jobba igen vilket är synd, 

säger Britt Borg. 

t e x t : ol o F Ax e l s s o n 


Främre raden, fr v: Pia 

Åkerström, Camilla Nilzén, 

Charlotte “Lotta” Strandlund, 

Åsa Östman-Söderberg, 

Anna-Karin Åström. Mellersta 

raden, fr v: Marie Israelsson, 

Ann-Britt Nilsson, Leena 

Utterström, Monica Sjöqvist. 

Bakre raden, fr v: Ulf Wallin, 

Maria Boija, Christina 

Lindqvist, Anders Östman, 

Ulrika Nilsson. 

Nya infoavdelningen – 

alla under samma tak 

nu är kommunens nya informationsavdelning sjösatt. Sedan årsskiftet 

sitter alla informatörer samlade under gemensamt tak med 

nya informationschefen leena Utterström i spetsen. och det skapar 

förutsättningar för ett helt annat sätt att arbeta. 

– Chanserna att vi får en enhetlighet i hur kommunen 

jobbar med information ökar, säger Leena 

Utterström som har erfarenhet av organisationer 

där man haft informatörerna som en strategisk 

resurs, och ser det som något positivt. 

– Ett av syftena är ju att informationen och 

kommunikationen från kommunen ska sluta 

spreta. 

Den nya avdelningen består av 14 tjänster (dessutom 

pågår just nu rekryteringen av ytterligare 

en informatör med inriktning marknadsföring). 

Informatörerna som tidigare jobbade på förvaltningarna 

fick inte per automatik flytta över utan 

det utlystes en öppen internrekrytering där alla 

anställda med utbilding i, eller erfarenhet av, informatörsarbete 

hade chansen att söka tjänsterna. 

– Samtliga tjänster följde med från förvaltningarna 

men de var inte bundna till vissa personer. 

Någon enstaka valde att inte söka tjänst i den nya 

organisationen och i två fall gick tjänsterna till 

andra sökanden som inte funnits med i den gamla 

organisationen, säger Leena Utterström. 

i n F o r m At ö r e r n A s A m l A d e 

Den stora skillnaden är alltså att informatörstjänsterna 

har flyttat från sina respektive förvaltningar 

till en central informationsavdelning. 

Fortfarande hör de till respektive förvaltning och 

ska jobba för dem, och den skepsis som funnits 

har framför allt rört avståndet mellan informatör 

och förvaltning. 

– Jag tror inte det blir negativt. Det uppvägs av 

nyttan att informatörerna är samlade, att slippa 

sitta ensam på en förvaltning utan kunna diskute 

ra problem och lösningar med flera, säger Leena 

Utterström som menar att helheten i framtiden 

blir mer än summan av de enskilda enheterna. 

– För mig är det ett privilegium att komma till 

en organisation som satsar så mycket på informationsfrågor 

att man gjort utredningen som ligger 

bakom förändringarna. Det är ju inte en besparingsåtgärd 

utan en satsning för att bli bättre, säger 

Leena Utterström. 

s pä n n A n d e 

Pia Åkerström jobbar som informatör åt barnoch 

utbildningsförvaltningen. Hon ser bara fördelar 

med den nya organisationen. 

– Det är spännande. Vi har fått en chef med 

informations och kommunikationskompetens 

på ledningsnivå. Det har vi inte haft på förvaltningarna 

förut. 

Det fysiska avståndet till förvaltningen hon ska 

serva tror hon inte blir något problem. 

– Jag är van att arbeta en bit från min verksamhet, 

den sker ju ute i förskolorna och skolorna. 

Men helt klart måste det skapas nya rutiner för 

att få ihop rollen på informationsavdelningen 

och hur jag jobbar mot förvaltningen. Men det 

känns bara roligt att få vara med om det, säger 

Pia Åkerström och fortsätter: 

– Vi är vana att arbeta själva, nu blir vi många 

vi kan bolla idéer med. Det känns som en tillgång. 

Jag tror den här förändringen kommer att skapa 

mer struktur och utrymme att jobba mer strat 

eg iskt och målinriktat. 

t e x t : An d r e A s st i c k l e r 


s k o p e t 1 5

SKopET Kollar läGET på olIKa arBETSplaTSEr 

t e x t : An d e r s lö v g r e n Fo t o : bo Fe r n s t r ö m 


hEJ, vad 

gör ni? 

Vi möter 

korthajen Ove 

och förlorar 

ett parti 

Många av de patienter som bodde på Sidsjöns 

sjukhus innan ädelreformen drevs igenom bor i 

dag i gruppboenden. Ett av dessa boenden ligger 

på Växthusstigen, granne med nya Hospice med 

utsikt över Sidsjön. 

Här träffar vi skötaren BrittMarie Hagberg och 

undersköterskan Jennie Westling (stora bilden). 

BrittMarie håller på att mata Henrik Westberg. 

Jennie spelar kort och schack med Ove Häggström 

och snart är även Skopets reporter med i en fyrmanswhist. 

Det blir storstryk. Ove har spelat väldigt 

mycket kort i sina dagar. 

18 Ton SanD 

ska ut på vägarna 

Vi lyckas få stopp på Jan-Olov Rylander och hans stora lastbil med 

sand innan han ska iväg på kvällspasset. ”I kväll har jag norra sidan av 

stan och kommer fram till tolv i natt att sprida ut tre lass med vardera 

sex ton sand”, berättar han. Maskinförare Rylander anser för övrigt 

att den nuvarande vintern är den värsta i mannaminne för honom 

och kollegorna. Med ett så växlande väder som det har varit så skiftar 

det så snabbt mellan uppdragen saltning, sandning, skrapning och 

plogning att de nästan blir yra på kuppen.

Matknuten i Stöde är en välbesökt lunchrestaurang för bland andra pensionärer 

och kommunanställda. I snitt kommer 80 gäster per dag. 

När Skopet gör ett besök serveras panerad rödspätta med potatis och spenat. 

Birgitta Sörlin i köket har fullt upp med att plocka fram, plocka undan och 

ta betalt. Egentligen skulle hon allra helst vilja ha andra arbetsuppgifter. ”Jag 

Birgitta längtar efter klädtvätt 

men var har du skelettet, lars-Erik?! 

Längst in bland alla korridorer och rum på Knutsvägens förskola i Stöde hittar vi förskolläraren 

LarsErik Hultin. Han har hamnat i en besvärlig sits. Han har tappat skelettet. 

Det säger i alla fall några små flickor som snurrar runt honom och ska bjuda på macka 

med leverpastej. Smörgåsarna är träbitar men LarsErik har inga problem att leva med 

i påhitten. För att bereda plats för en ny småbarnsavdelning ska avdelningen Spindlarna 

flyttas till en paviljong utanför skolan och förberedelser för detta pågår. ”Därför är det 

lite yrsligt här i dag”, förklarar LarsErik som utbildade sig till förskollärare i slutet av 

1970talet. 

har arbetat med tvätt tidigare och det saknar jag. Tvätta kläder är det bästa 

jag vet, det är så härligt med rena kläder”, säger hon. Hennes kollega Siv 

Åström säger att hon trivs bäst på jobbet när ”allt bara flyter på”. 

När 8A har lektion 

hörs bara ljudet av 

boksidor som vänds 

Det är så tyst och lugnt att man skulle kunna tro att skolsalen är tom. 

Men så är inte fallet. 8A på Matfors skola har läslektion på svensktimmen 

och ett 20tal elever är uppslukade av diverse alster. En pojke sitter och 

läser psalmboken, men de allra flesta är fördjupade i något skönlitterärt. 

Klassens lärare Caroline Lorentzon berättar att det är mest populärt att 

läsa verklighetsskildringar, fantasy och deckare. När klassen ska enas om 

ett boktips så blir det John Marsdens ”I morgon när kriget kom”, en bok 

som många av eleverna har läst. 

s k o p e t 17

Rapport från KommunfullmäKtige 

DECEmBEr: 

Bättre vara politiker i Singapore 

att vara politiker är att bli utan julbord, frysa 

för Giffarna på Stora torget och chockas i fullmäktigesalen. 

Kurvan över sådana som vill ägna sig åt kommunalpolitiskt 

arbete pekar neråt, vilket inte är så konstigt. 

Det är hårt att vara politiker i rådande klimat. Som vid 

fullmäktigemötet 17 december då det förväntades att 

fullmäktige efteråt – liksom under den gamla goda 

tiden – skulle gå på lokal för att i den varma, sköna 

krogvärmen beta av ett julbord. Ingalunda! 

fredd Sandberg (s) kungjorde i stället att 

ambitionen var att avsluta mötet redan kl 18 för 

att i kylan på Stora Torget hylla Giffarna för att 

mirakulöst ha räddat Sundsvall kvar i allsvenskan. 

Visserligen har några månader gått sedan dess, men 

å andra sidan kan väl ett mirakel firas hur många 

gånger som helst. 

Den nämnda ambitionen blev nu den som kommunen 

mest påtagligt lyckats med under året. Vice 

ordföranden hans-lennart Wormbs (m) kunde nämligen, 

när han tackade ordföranden för det år som 

gått, notera, att mötet avslutats inte mindre än en 

timme och sju minuter före utsatt tid. Till tidsvinsten 

hade bidragit att Sigge Godin (fp) avstått från 

JanUarI: 


att vänta på ett svar på en fråga till kommunalrådet 

anita Bdioui (s) om varför färdtjänsten fungerade 

så dåligt. Sigge Godin uppgavs ha gått hem, 

förebärande ont i halsen. Om han i stället beställt 

en taxi från färdtjänsten för hemresa hade han väl 

ännu funnits kvar i kommunhuset? 

”he j p å e r ” c h o c k A d e A l l A 

De politiskt valda får stå ut med chocker som när 

kommunens unga trevliga informatör för en nersänkt 

järnvägsstation ”Resecentrum Sundsvall” inledde 

med ”Hej på Er!”. Fullmäktige 

är ju vana att tituleras: 

”Ärade fullmäktige!” Liksom 

närradiolyssnare är vana att 

därutöver få höra reinhold 

hellgren (c) tillägga: ”Och 

eventuellt kvarvarande närradiolyssnare!” Nu upplevdes 

hejet som närapå ett majestätsbrott av den typ 

en tv-reporter åstadkom genom att ”dua” drottning 

Silvia vid invigningen av Sundsvalls Hospice? 

Enligt en notis i ”International Herald Tribune” 9 april 

2007 har årsarvodet till Singapores premiär minister 

lee hsien loong – som liksom Fredd Sandberg har 81 

Skolnedläggningar i skyttegravskrig 

Det var knökfullt hos kommunfullmäktige 

den 28 januari 2008, när ordföranden fredd 

Sandberg (s) inledde ”sista dan på jobbet för 

min del” kl 13.00 med att klubba igång första 

sammanträdet för år 2008. 

Där satt 81 folkvalda med ersättare, medier med 

väs sade pennor i form av reporter från ST och inte 

minst Dagbladets politis ke redaktör Svante Säwén. 

Skolchefer och elevers föräldrar beklädde salens 

stoppade och något slitna kant bänkar. Likaså sågs ett 

stort antal elever som, 

varav de från Skönsberg 

biträdda av Tommy Jansson, 

ville rädda inte bara 

sin stenskolas utan hela 

Skönsbergs framtid. 

Och, för all del, Skopets 

utsände paparazzifot ograf 

dök också upp, men visade sig vara ute på annat 

”uppdrag granskning” än det av politikerna. 

j u n g F r u t A l A v sö d e r l u n d 

Närradion bågnade under det stora medieuppbådet 

och tystnade helt och hållet kl. 13.40. Den väcktes inte 

till liv ens av hans-lennnart Wormbs (m) och Jan-olof 

Selléns (c) livfulla slutanföranden till ordföranden fem 

timmar senare. Ej heller av doften av de röda rosor 

som João pinheiro (s) utdelade till fredd Sandberg. 

”elever som ville 

rädda inte bara 

sin skola utan hela 

Skönsbergs framtid.” 

Nye kommundirektören Stefan Söderlund höll sitt 

jungfrutal och nämnde att Sundsvall fått ett negativt 

besked om OPS-finansiering, men kunde hoppas 

på ett positivt beslut i februari av ”Riksgälden” 

för byggstart av E4 Syd år 2010. 

l o c k b e t e 

De flesta hade dock lockats av ärende nr 285 ”Lokal 

försörjningsplan för grundskolan”, även om 

”Lokal nedläggningsplan för grundskolan” varit ett 

riktigare lockbete. 

Barn- och utbildningsnämndens 

ordförande 

martin Johansson (s) 

inledde med uppgiften 

om att elevunderlaget i 

grundskolan sedan år 2003 

minskat med 1300 elever, 

varav 600 gått till kommunens fyra friskolor. Härtill 

kom tre ansökningar om start av nya friskolor som 

kommunen måste bifalla och att elevantalet i grundskolan 

enligt prognoserna skulle minska ytterligare 

de närmaste åren. Undervisningen och eleverna i 

kommunens skolor ansåg Martin Johansson vara så 

bra ”att man tryggt kan bli pensionär”. 

Majoriteten (s-v-mp) i Bu-nämnden hade 21 november 

2007 kommit överens med allianspartierna (m-ckd) 

om ett besparingsförslag på så där en 10 miljoner 

Sten ZacKaRi, 

Skopets utsände. 

”Han har därmed fem 

gånger mer pröjs än 

george W. Bush.” 

ledamöter i sitt parlament – höjts med 60% till 2,1 

miljoner US-dollar eller 13,5 miljoner svenska kronor. 

Han har därmed fem gånger mera i pröjs än president 

George W Bush som får 2 830 000 kr ($440 000). 

Om man tänker efter så har Bush uselt betalt, särskilt 

som han får vara spottkopp för sådana som – med 

viss hjälp av Täppas fogelberg – kverulerar över USA 

på mornarna i ”Ring P 1”. Tony Blair har 2 380 000 kr 

($370 000) i årsarvode, agneta merkel 2 250 000 kr 

($350 000) och fredrik reinfeldt 1 572 000 kronor. Fredrik 

Reinfeldt (m) värderas sålunda en och en kvarts 

miljon kronor högre än 

Fredd Sandberg (s) som – 

sedan fullmäktige nyligen 

lade på 15% av grundarvodet 

– har 271 248 kronor i 

ordförandearvode. 

Fredd Sandberg förlorar alltså 22 604 kronor i 

månaden, om han gör allvar av sin önskan att avgå 

som ordförande. Fullmäktigeförsamlingen å sin sida 

förlorar en ordförande som inte bara kan hänvisa 

till Karl marx utan ibland också till bröderna marx. 

Detta med humor som gör att sammanträdena är 

lättare att genomleva. 

kronor genom utflyttning från outnyttjade skollokaler. 

Men vid nämndens extra möte 7 januari 2008 

åstadkom s-v-mp en återremiss för ny prövning av 

förslaget i vad det avsåg nedläggningen av Nacksta 

skola och lokaländringarna vid skolan i Anundgård. 

Alliansen menade att man inte fått chansen att 

bedöma återremitterandet och att detta därför fick 

tolkas som att överenskommelsen från 21 november 

spräckts. Vid kommunstyrelsens sammanträde 18 

januari kungjorde m-c-kd att partierna vid fullmäktigemötet 

28 januari skulle yrka avslag på förslaget 

från 7 januari 2008 i sin helhet. 

Det gjorde de också i en debatt, som någonstans 

mitt i sammanfattades av reinhold hellgren (c): 

”Vi håller på att gräva ner oss i skyttegravar i denna 

infantila debatt!” 

Debatten mynnade slutligen ut i en votering, där 

det ursprungliga förslaget (utom de återremitterade 

delarna) till lokalbesparingar segrade med 42 

ja-röster från s-v-mp mot 38 nej-röster från m-c-kd 

(och sd). arne Engholm (fp) som under debatten 

uttalat sig för nya riktlinjer var den ende som avstod 

från att rösta av de 81. 

Som skakad debattlyssnare hyser man nu enbart 

en önskan om att kommunens politiker ska komma 

upp ur skyttegravarna för att mera gemensamt fortsätta 

kampen för en region som ej omfattar landets 

7:e största och längst bort belägna sjö (Torne träsk).

Kicki vågade släppa 

taget och byta jobb 

Vad gör man när jobbet inte känns 

kul längre? förskolläraren Kicki 

olsson tog hjälp av en coach och 

vågade byta arbetsplats. 

kicki Olsson har arbetat som förskollärare i 

27 år. De senaste sju åren på Äppellunda 

förskola på Alnö. Även om hon inte direkt 

vantrivdes var det något som inte kändes bra. 

– Jag funderade mer och mer på att jag ville pröva 

något annat. För ungefär ett år sedan tog jag upp 

saken med min chef, säger Kicki Olsson. 

Förskolechefen MajKarin Andersson hade redan 

märkt att det var något som inte stämde. 

– Vi pratade flera gånger och jag blev övertygad 

om att Kicki behövde prova något annat, annars var 

risken stor att hon skulle bli sjukskriven, säger Maj 

Karin Andersson. 

p e r F e k t m ö j l i g h e t 

Lösningen blev att kontakta AgeraArbetsgivarringen, 

som är ett nätverk för arbetsgivare i SundsvallTimrå. 

Kommunen är huvudman men de flesta 

medlemmarna i nätverket är privata företag (läs mer 

i faktarutan). 

– Jag hörde talas om Agera via vår personalkonsulent. 

Det kändes som en perfekt möjlighet, säger 

MajKarin Andersson. 

En av Ageras uppgifter är just att stötta människor 

som vill byta arbetsplats. 

– Jag fick träffa en coach som lyssnade på mig och 

hjälpte mig att tänka efter vad jag ville göra. Efter 

några samtal kände jag mig stärkt att våga prova något 

nytt, säger Kicki Olsson. 

Kostnaden för stödet från Agera togs från förskolans 

vanliga budget. 

faKTa/aGEra-arBETSGIVarrInGEn 

Agera erbjuder stöd i arbetsgivarstrategiska frågor, 

exempelvis personalutveckling och rehabilitering. 

Att stötta medarbetare som har behov av att byta 

arbetsplats har blivit allt viktigare, inte minst sedan 

reglerna för sjukskrivning skärpts. 

– När man kört fast och tappat lusten, kan arbetsförmågan 

bli begränsad. I sämsta fall blir man sjuk. 

På en annan arbetsplats kan man få igång gnistan 

igen och plötsligt uträtta ett och annat storverk. 

Utveckling kräver förändring och många har helt 

enkelt varit för länge på samma plats, säger Birgitta 

Dahlén, verksamhetschef för Agera. 

Genom sitt nätverk kan Agera hjälpa medarbetare 

att hitta en ny sysselsättning. 

– Men det kan ju också vara så att den anställde 

känner att han eller hon vill tillbaka till sitt gamla 

jobb efter vår coachning, säger Birgitta Dahlén. 

Nätverket har kommunen som huvudman, men 

verksamheten finansieras genom medlemsavgifter 

och genom att sälja tjänster. 

Agera har drygt 80 medlemmar och sex anställda. 

– Man måste våga arbeta förebyggande, säger 

MajKarin Andersson. 

I samråd med Agera bestämde förskolechefen att 

Kicki skulle få göra en tre månader lång praktik på 

en annan arbetsplats – kommunal eller privat. 

Kicki valde att praktisera hos museiintendent 

Tina Johansson på Sundsvalls museum under per ioden 

november–januari. 

– Jag kände mig direkt hemma i Kulturmagasinet. 

Jag fick bland annat arbeta med en utställning om 

barns lek. 

h A lv t i d s t j ä n s t 

Mitt under praktiktiden dök det upp en ledig halvtidstjänst 

på öppna förskolan i Kulturmagasinet. 

I konkurrens med de andra sökandena fick Kicki 

tjänsten och började där den 1 december. 

– Jag trivs oerhört bra, både med barnen och med 

föräldrarna som kommer hit med dem, säger Kicki 

Olsson. 

Men är skillnaden så stor egentligen? Du jobbar ju fortfarande 

med småbarn? 

– På en förskola är det väldigt mycket rutiner, äta, 

sova och så vidare. Här är det mer skapande. Föräldrakontakterna 

är också väldigt utvecklande, säger 

Kicki Olsson. 

Praktikplatsen har blivit förlängd med en månad, 

februari ut.Vad hon ska göra sedan är inte bestämt 

ännu. 

Hon har fortfarande kvar sin tjänst på Äppellunda 

förskola. 

t e x t : ol o F Ax e l s s o n 


Hallå där, 

BiJAN TOgHiANi-riZi 

... lärare i oboe, klarinett och saxofon, samt ordför- 

ande för fackklubben vid Sundsvalls kulturskola. 

förra vintern blev kulturskolan anmäld till Arbetsmiljöverket, 

vilket ledde till åtgärder. Hur är läget 

på kulturskolan nu, ett år senare? 

– Nu är det bra. Man hör inte några klagomål 

längre, och det känns som om folk kan koncentrera 

sig på jobbet igen. Skoldirektören, 

Christin Strömberg, som utredde det hela, gjorde 

ett jättebra jobb! Hon lät kommunhälsan göra en 

kartläggning över det psykosociala läget på skolan 

och göra individuella intervjuer med alla oss som 

jobbar i kulturskolan – vi är 45 lärare plus vaktmästare/instrumenttekniker 

och kanslipersonal. 

Och så tog hon in en konsult som jobbade med 

oss några heldagar. Då la vi upp ett system för hur 

arbetsmiljöarbetet i kulturskolan skulle se ut. 

Den ena rektorn slutade i våras. Fick ni i personalen 

vara med och ha synpunkter vid tillsättningen av 

ny rektor ? 

– Ja, vi enades om att vi ville ha en rektor som 

själv hade utbildning och/eller erfarenhet av att 

arbeta i en kulturskola eller annan konstnärlig 

verksamhet. 

Varför det? 

– För att en sån person kan verksamheten. Så är 

det med den nya rektorn, Carina Hauge-Rouass. 

Hon är musiklärare i grunden och har själv jobbat 

här. 

Men det räcker väl inte? 

– Nej, hon har också visioner, samtidigt som hon 

är öppen för andras tankar och idéer, och verkar 

kunna ta kritik och synpunkter från sina medarbetare. 

Och så har både hon och den andra rektorn, 

Ulf Östholm, förmåga att skapa trivsel på arbetsplatsen. 

Hur då? 

– Det kan vara enkla saker. När vi hade julfika i 

december, till exempel, hade rektorerna bjudit 

in några gamla arbetskamrater, som numera är 

pens ionerade. Det tycker jag var jättetrevligt! 

Den utredning som kommunhälsan gjorde i våras 

visade att många i personalen var missnöjda, framförallt 

med den psykosociala arbetsmiljön på kulturskolan. 

Har det gjorts någon ny enkät sedan dess? 

– Ja, i november gjorde de en mindre kartläggning 

igen, och då var det nästan bara gröna staplar. 

i n g e l A ho F s t e n 

s k o p e t 19 

F o t o : bo Fe r n s t r ö m

POSTTIDNING B 

Returer: Sundsvalls kommun, 851 85 Sundsvalll 

porTräTTET: 

Stefan Söderlund 

Stefan Söderlund har lämnat jobbet som 

stadsbyggnadsdirektör och ersatt Peter 

Gavelin som kommundirektör i Sundsvall. 

Tidigare har han varit regionchef på arkitektoch 

teknikkonsultföretaget Sweco. 

färske kommundirektören Stefan 

Söderlund tycker att den hittills 

roligaste aha-upplevelsen i rollen 

har handlat om socialtjänsten. 

– Jag är imponerad av verksamheten, 

men det är också där jag 

har mest att lära, säger han. 

när Skopet får fatt på Stefan Söderlund för 

en intervju så är det sen kväll och han sitter 

på Hotell Höga Kusten tillsammans 

med Sundsvalls båda toppolitiker Anita Bdioui 

och Peder Björk. 

Trion har helt enkelt dragit sig undan några 

dagar för att lägga upp strategierna. 

– Sedan jag började som kommundirektör vid 

årsskiftet har jag arbetat med de frågor som legat 

på bordet. Nu är det dags att jag får veta mer om 

vilka förväntningar som politikerna har på mig 

och vilka som blir de viktigaste frågorna under 

2008. 

Vad har varit roligast hittills? 

– Det är mycket. Men mest överraskad och 

imponerad är jag av socialtjänstens enormt stora 

organisation och att man lyckas enas kring målsättningar 

inom den. 

Vem är din förebild som ledare? 

– Ingen av de stora världsledarna. Jag har i stället 

tagit intryck av chefer jag haft nära inpå mig, inte 

minst när jag arbetade inom Sweco (arkitekt och 

teknikkonsultföretag, red:s anm). 

Du är född och uppväxt i Kalix, är det så klokt att en 

norrbottning blir kommundirektör i Sundsvall? 

– Haha, ja faktiskt tror jag det. Det brukar inte 

skada med ett utifrånperspektiv ibland, att kunna 

bidra med något nytt. Sedan har jag trots allt bott 

i Sundsvall sedan 1994 och arbetat inom kommunen 

i tre år. 

På stadsbyggnadskontoret etablerade du devisen ”Vi 

gör det goda livet möjligt”, som skulle tydliggöra vad 

medarbetarna gjorde för medborgarna. Vad är det 

goda livet för dig? 

– Det är när hela familjen sitter tillsammans och 

äter middag och under en lång stund pratar om vad 

vi haft för oss de senaste dagarna. 

– Det kan också vara att spela golf tillsammans 

med goda vänner och äta en bit mat efteråt. För mig 

är det nog viktigare med umgänget än med golfen. 

Du tycker att ansvar plus delaktighet är lika med arbetsglädje. 

Är det inte lätt att sådant där blir floskler 

i en stor organisation? 

– Det är jättelätt. Det finns 8 000 individer i 

organisationen och många kan tycka att de hört 

liknande saker tusen gånger. Men om de som är 

chefer på olika nivåer är beredda att arbeta med 

det här synsättet så är det en bra början. 

Vad tycker du om jobbet då? 

– Det finns ingen stad i Norrland som har så 

intressanta förutsättningar som Sundsvall. Just nu 

planeras investeringar för närmare 20 miljarder 

kronor. Självklart har jag fått ett spännande jobb. 

Du tjänar 77 500 kronor i månaden vilket är mest av 

alla inom kommunen. Är det viktigt för dig? 

– Naturligtvis strävar jag att skapa en ekonom isk 

trygghet för mig och min familj, men det viktiga 

för min lönesättning är att den är marknadsstyrd 

och i och med det jämförbar med andra kommundirektörer 

i jämförbara kommuner. 



faKTa STEfan SöDErlUnD ålder: 44 yrke: Kommundirektör familj: Gift med Annica, 18-årig dotter och 17-årig 

son bor: Hus i Bredsand intressen: Golf (medlem i Öjestrands golfklubb och har 12 i handicap. Cyklar mountainbike 

på Södra berget ”för att det är så skönt att riktigt köra slut på kroppen”

Skopet - Sundsvall

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?