Elområden i Sverige. Analys av utveckling och konsekvenserna på ...

More documents

Recommendations

Info

Appendix C. Sammanställning av antal timmar med prisdifferens mellan SE12 och SE4 i absolut antal timmar samt andel av timmarna. 12 (12) PM 2012-04-11 Utan SV-länken Med SV-länken Utan SV-länken Med SV-länken Antal timmar Andel timmar Säsong Normal produktion Vår 73 0 43.5% 0.0% Sommar 76 0 45.2% 0.0% Höst 109 1 64.9% 0.6% Vinter 70 14 41.7% 8.3% Medelvärde 82.0 3.8 48.8% 2.2% Kärnkraftscenario Vår 0 0 0.0% 0.0% Sommar 0 0 0.0% 0.0% Höst 0 0 0.0% 0.0% Vinter 11 6 6.5% 3.6% Medelvärde 2.8 1.5 1.6% 0.9% Noll vindkraft Vår 79 0 47.0% 0.0% Sommar 101 0 60.1% 0.0% Höst 121 7 72.0% 4.2% Vinter 84 0 50.0% 0.0% Medelvärde 96.3 1.8 57.3% 1.0%
Bilaga 5 Överföringskapacitet Ett elnäts överföringskapacitet måste beräknas med säkerhetsmarginaler för att kunna klara störningar som kan ske. Grunden för dimensionering av stamnätet är det så kallade (N-1)-regeln som innebär att elsystemet ska klara följderna av ett så kallade dimensionerande felfall utan konsekvenser för elförsörjningen. Konsekvenserna av det dimensionerande felfallet, för en viss konfiguration i elsystemet, är bortkoppling av den ledningen, den transformator, den delen av en kopplingsstation (samlingsskena) eller den generator, som hade svåraste konsekvenserna för nätets fortsatta drift. Vid normalt driftläge bestäms därför överföringskapaciteten för att klara av bortfall av komponent eller ledning utan att elsystemets driftsäkerhet äventyras. Kriterier som beaktas vid bedömning av driftsäkerheten är att nätets spänning bibehålles inom acceptabla gränser, att pendlingar beroende på effekt- och spänningssvängningar dämpas inom angiven tid samt att nätfrekvensen hålls inom acceptabla gränser. Överföringskapaciteten bestäms även av hur hårt nätet är belastat, vilket i sin tur beror på storleken och den geografiska fördelningen av produktion och konsumtion. Högre belastning innebär oftast högre risk för att ligga nära driftsäkerhetsgränserna. I områden där begränsade överföringskapacitet i nätet beror på risken för spänningskollaps, behöver så kallad reaktiveffekt matas in i nätet för att hålla upp spänningen i nätet vid hög belastning. Shuntkompensering (kondensatorbatterier) ger spänningsstöd är ett sätt att tillföra reaktiv effekt och höja spänningen. Produktionen, till exempel kärnkraften i främst elområde 3 och 4, används också för genom reaktiv stöttning ge spänningsstöd och på så sätt möjliggöra större överföring i snitten mellan elområde 3 och elområde 4. Ökad överföringskapacitet Nya ledningar åtgärdar i princip alla de problem som kan begränsa överföringen i ett elnät. Men olika former av reaktiv kompensering är vanliga alternativ eller komplement till att bygga nya ledningar. Shuntreaktorer – som har beskrivits ovan - används för att hålla spänningen i låglasttider. Seriekompensering används för att åtgärda stabilitetsproblem i nätet. Man kan också öka överföringskapaciteten med hjälp av förbättrad kommunikation och överordnad övervakning samt med en mer avancerad styrning av effekt och spänning. 99
Page 1 and 2:
EI R2012:06 Elområden i Sverige An
Page 3 and 4:
Förord Sedan 1 november 2011 är S
Page 5 and 6:
timmar är skillnaderna mycket stor
Page 7 and 8:
Villkoren för SE4 är att utbudet
Page 9 and 10:
Elområdena kommer bestå under öv
Page 11 and 12:
5.3.1 Ökad likviditet på CfD-mark
Page 13 and 14:
Näringsdepartementet har beslutat,
Page 15 and 16:
2 Nya förutsättningar med elområ
Page 17 and 18:
andra tillfälliga förhållanden s
Page 19 and 20:
godkänner beslut om detta. Restera
Page 21 and 22:
3 Prisskillnader och konsekvenser f
Page 23 and 24:
Figur 2 Spotpriser dygnsmedel, SEK/
Page 25 and 26:
3.1.2 Under drygt 80 % av tiden fö
Page 27 and 28:
Figur 6 Prisskillnadernas fördelni
Page 29 and 30:
Tabell 4 nedan visar genomsnittspri
Page 31 and 32:
Elhandelsmarginal har definierats s
Page 33 and 34:
Figur 11 Elhandelsmarginaler (öre/
Page 35 and 36:
Figur 12 nedan visar ett utfall av
Page 37 and 38:
4 Konkurrens på elmarknaden och gr
Page 39 and 40:
Tabell 7 Utvalda pris- och områdes
Page 41 and 42:
allmänhet positivt korrelerade med
Page 43 and 44:
Tabell 10 HHI för svenska områdes
Page 45 and 46:
utbud och efterfrågan beror det sl
Page 47 and 48: på att det totala antalet elhandla
Page 49 and 50: SE4 skiljer sig jämfört med de ö
Page 51 and 52: En analys av ägarstrukturen för d
Page 53 and 54: CfD-marknaden lanserades 2001 med N
Page 55 and 56: Svenska kraftnät går in och garan
Page 57 and 58: Figur 21 Prissättning CfD jämför
Page 59 and 60: volym SYS-kontrakt i respektive elo
Page 61 and 62: Figur 23 Prisutveckling i YR-13-kon
Page 63 and 64: I Norden har långsiktiga fysiska k
Page 65 and 66: krav på finansiella instrument mel
Page 67 and 68: 6 Sammanfattande analys, slutsatser
Page 69 and 70: Figur 26 Skillnaden i pris på slut
Page 71 and 72: nästkommande dag. Givet den tillde
Page 73 and 74: tillräckligt stor efterfrågan fr
Page 75 and 76: som kommer att påverka kapaciteten
Page 77 and 78: Nasdaq OMX, www.nasdaqomxcommoditie
Page 79 and 80: Mothandel: Ett sätt att avlasta ö
Page 81 and 82: Bilaga 2 Spotpriser månadsvis dygn
Page 83 and 84: Figur 31 Spotpriser dygnsmedel för
Page 85 and 86: I avtalspriset för leveranser till
Page 87 and 88: memo01.docx 2012-03-28 PM UPPDRAG M
Page 89 and 90: memo01.docx 2012-03-28 Sommar Under
Page 91 and 92: memo01.docx 2012-03-28 Resultat Vin
Page 93 and 94: memo01.docx 2012-03-28 Resultat kä
Page 95 and 96: memo01.docx 2012-03-28 från vindkr
Page 97: memo01.docx 2012-03-28 Appendix B.
Page 101 and 102: Bilaga 7 Vilka företag erbjuder av
Page 103 and 104: Tabell 15 Elhandlare som erbjuder e
Page 105 and 106: Tabell 16 Elhandlare som erbjuder e
Page 107 and 108: Bilaga 8 Tidigare studier Det gjord
Page 109 and 110: som tar sin utgångspunkt i att de
Page 111 and 112: det gemensamma spotpriset. Den mest
Page 113: Kungsgatan 43 Box 155 631 03 Eskils
show all

Elområden i Sverige. Analys av utveckling och konsekvenserna på ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?