NR 5 2012 - Kronans Droghandel

More documents

Recommendations

Info

tema: smärta Ernst brodin, professor i farmakologi vid Karolinska institutet. 24 #5 <strong>2012</strong> smärta är en subjektiv upplevelse.” efteråt. Detta trots att tån inte har lika mycket smärtnerver som ögon och tänder. Skälet till det säger en hel del om hur komplex smärtan är. – Först gör det ont av själva deformeringen av vävnaden som stimulerar nervändarna. Skadan framkallar sedan en inflammation som del i läkningsprocessen och tån blir svullen, röd, varm och öm. Att den blir öm och kanske värker för jämnan beror på att det frisätts substanser inne i tån som gör smärtnerverna extra känsliga. Dessutom förstärks signaleringen i ryggmärgen så att ännu fler signaler sänds till hjärnan. Det är med andra ord många saker som spelar in i hur mycket smärta vi känner. Och inte blir det lättare av att det sMärta – frågorna du undrat över Varför är vissa människor mer smärtkänsliga än andra? det finns flera anledningar. ditt psyke och din sinnesstämning spelar in, men även rent fysiska egenskaper som hudens tjocklek påverkar hur känslig du är. Många olika genetiska faktorer har betydelse både för hur smärtkänslig man är och för hur mycket smärtstillande medel man behöver. Vissa av dessa gener hör oväntat nog ihop med de som styr hårfärgen. somliga rödhåriga kvinnor får till exempel kraftigare effekt av vissa smärtstillande medel än människor med annan hårfärg. Vilka är mest smärtkänsliga, män eller kvinnor? när man mätt stora populationer så har det visat sig att kvinnor, eller hondjur, är något mer smärtkänsliga än män respektive handjur, i flertalet typer av smärttester. Men de individuella variationerna är större än de könsrelaterade. Det är ju bra att kroppen varnar mig om jag har handen på en varm platta, men vad är poängen med till exempel huvudvärk? Vad ska jag lära mig av det? finns ytterligare system, som både hämmar och förstärker smärtan. I vissa situationer kan det nämligen vara funktionellt att förstärka smärtan så att vi verkligen ska förstå att det är fara å färde, medan det i andra sammanhang kan rädda livet på oss att kunna springa på en svårt skadad fot. Här spelar även vårt känsloliv in. – Vår grad av oro och vad vi tror att smärtan betyder spelar stor roll för hur ont det gör. Om du tror att smärtan innebär en säker död så gör det också mycket mer ont. Och det kanske inte är så konstigt att många språk har samma ord för själslig smärta som för kroppslig – det finns flera studier som tyder på att det till stora delar är samma områden i hjärnan som aktiveras, säger Ernst Brodin. ✽ Ja, man kan verkligen diskutera vad poängen är med till exempel migränhuvudvärk – eller varför tarmvred ska göra så ont. En möjlig tanke är att kroppen med smärtan signalerar att det är dags att ta det lugnt, att du ska ligga ner och vila. i ett utvecklat samhälle är smärtan naturligtvis väldigt viktig för att vi ska söka vård. smärta av något slag är nog den vanligaste orsaken till att gå till doktorn.
När smärtan aldrig tar slut smärta ska fungera som kroppens varnings system. Men hos många människor har smärtan blivit kronisk och fyller inte längre någon funktion. och vad värre är: det är ett område som forskarna vet väldigt lite om. tänk diG att vakna varje morgon och ha ont. i delar av kroppen eller överallt. Utan att veta vad det beror på. kronisk smärta är en verklighet som kommer att drabba nästan hälften av svenskarna någon gång i livet. och för många kommer svaren från läkarna att bli allt annat än betryggande. – när smärtan blir kronisk har den övergått från att vara en viktig varningssignal till att få negativa effekter på hälsan, till exempel genom den inaktivitet smärtan ofta leder till. Vanligtvis pågår det en process i kroppen som hela tiden aktiverar smärtreceptorerna, men tyvärr vet vi alldeles för lite om de processer i hjärnan som leder till smärta, säger Jens schouenborg, professor i fysiologi vid lunds universitet. Ernst Brodin, professor i farmakologi och smärtforskare vid karolinska institutet, ger ett liknande svar. – skadan som utlöste den första akuta smärtan kan vara borta sedan många år, men smärtan fortsätter och har blivit kronisk. det kan bero på bestående förändringar i nervsystemet eller en inflammation, men vi vet för lite om hur det fungerar och vad vi kan göra åt det. En skadad nErv eller en nerv i kläm kan ge upphov till kronisk smärta. när smärtreceptorerna löper amok skickar nerven ständiga smärtimpulser vidare, vilket kan leda till en frenetisk aktivitet i hjärnan. Ålar och hål i huvudet – sMärtlindrinG GEnOM histOriEn forskarna har en bra bit kvar till att kunna allt om smärta och hur vi kan bota den. Men vi har ändå kommit långt från de mer primitiva försöken att lindra lidande. Vad sägs om dessa teorier? det kan i sig kan leda till att smärtan blir än värre. – smärtsignalerna blockerar andra signaler och resultatet blir att systemet fokuserar på smärtan, vilket förstärker dess effekt, förklarar Jens schouenborg. så vanlig och så allvarlig som kronisk smärta är kan det tyckas konstigt att man vet så lite om den. Men det har flera skäl. Utan en tydlig fysisk skada är symptomen mer diffusa, och att försöka mäta hur ont någon har – ja, det är som att mäta hur kär eller hungrig någon är. – det är oerhört svårt att mäta och kvantifiera känslor, att veta hur ont en patient egentligen har. Vi saknar i dag teknik för att studera hur nervcellerna i den vakna hjärnan fungerar och tolkar smärtsignaler. Ett annat problem är etiskt – hur ska man experimentera med smärta? Ett lindrigt obehag under kort tid är en sak, att utsätta djur eller människor för långvarig smärta en helt annan. dEssa två dilEMMan förklarar forskarnas svårigheter med att förstå kronisk smärta. och de skapar så klart problem även när det gäller att ta fram effektiva behandlingsmetoder. i lund arbetar man nu för att på kognitiv väg lindra smärtkänslorna. – Psyket spelar ju en stor roll i hur vi upplever smärta. Vet vi att smärtan kommer att gå över så känns det mindre. På rehabcentrum i lund • Gong-gongar och bjällror användes länge i äldre kulturer för att skrämma ut smärtan. • Sugrörsliknande rör använde de amerikanska indianerna. de höll rören mot huden och sög ut smärtan. • Ett hål i huvudet borde ju göra att smärtan kan komma ut. så resonerade man i många kulturer, och till och med Hippokrates, den västerländska medicinens fader, skrev om tillvägagångssättet att helt enkelt öppna upp ett hål i skallen på patienterna. • Till hans förtjänst ska dock också sägas att han förespråkade att man skulle tugga på pilbark för att lindra smärta. och pilbark innehåller jens schouenborg, professor i fysiologi vid lunds universitet. tema: smärta arbetar man därför mycket med att förändra patienternas inställning till smärtan. På kognitiv väg försöker man lära patienterna att hantera och tolerera sitt mående. Men oavsett om forskarna kan lära patienten att hantera sin smärta anser Jens schouenborg att forskningen kring kronisk smärta borde intensifieras. – frågar du människor på gatan vad de är rädda för så hamnar smärta högt upp på listan. och kronisk smärta leder till mycket stora kostnader för samhället. Men behovet av kunskap inom området motsvaras tyvärr inte av forskningsanslagen. ✽ acetylsalicylsyra, den aktiva substansen i till exempel aspirin. • En elektrisk ål på såret kanske låter väldigt barbariskt, men den gamla egyptiska smärtlindringstekniken används än i dag – om än utan ålar. Elektrisk nervstimulans används ofta för att bota ryggsmärtor. • Opium, alkohol och kokain är andra ingredienser som har använts genom historien, och Coca-Cola såldes till en början som ett må bra-medel. #5 <strong>2012</strong> 25
Page 1 and 2: Rätt kost ger friskare hund Vitami
Page 3 and 4: Rätt kost ger friskare hund Vitami
Page 5 and 6: OLYNTH ® MED DUBBEL EFFEKT - SNABB
Page 7 and 8: Ormar skrämmer inte längre helena
Page 9 and 10: Nyhet! Vad du än vill göra, kan v
Page 11 and 12: Med Pikasol Forte omega-3 får du e
Page 13 and 14: må bra kroPPEn, sJälEn oCH allT d
Page 15 and 16: hallå där Hans Hellberg, personli
Page 17 and 18: att vara ute i solen två till tre
Page 19 and 20: amona karlsson: ”Cykling hjälper
Page 22 and 23: 22 #5 2012 Vår grad av oro och vad
Page 26 and 27: tema: smärta 26 #5 2012 så lindra
Page 28 and 29: 28 #5 2012 växtvärk. Det var diag
Page 30 and 31: eye q - familjens smarta val Vår k
Page 32 and 33: EsistEns 25 000 personer dör i EU
Page 34 and 35: Märkbart tjockare hår S V E N S K
Page 36 and 37: skönhet sÅ Blir dU diTT VaCkrasTE
Page 38 and 39: aktuellt från kronans DroghanDel E
Page 40 and 41: aktuellt från kronans DroghanDel B
Page 42 and 43: text Katarina Arnstad Elmblad prEci
Page 44: Sluta krya på dig. Det finns tusen

NR 5 2012 - Kronans Droghandel

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?