Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

Forskning & Utbildning
Bibliometri – numera en
etablerad uppgift för biblioteken
Lärosätes­ och forskningsbiblioteken var snabba med att rycka åt sig initiativet när bibliometri
började bli hett. Idag är mätmetoden införlivad i den ordinarie verksamheten vid många
bibliotek.
Av MarieLouiSe SaMueLSSon
Efter de första årens ”hype” är bibliometrin
på väg in i en mognadsprocess.
Det tror Håkan Carlsson, bibliometriker
vid Göteborgs universitetsbibliotek.
För fyra år sedan hade han själv inte ens hört
talas om ”bibliometri”, idag är mätmetoden
ett självklart inslag vid universitet och högskolor.
Metoden innebär, enkelt uttryckt, att man
räknar och för statistisk över publicering och
citering av forskningsresultat. Antal citeringar
och publiceringar i kvalitetsbedömda tidskrifter
kan användas för att visa forskningens
kvalitet.
Av en undersökning som genomfördes på
uppdrag av suhf/Forum för bibliotekschefer
och arbetsgruppen för bibliometri framgår
att det 2009 förekom bibliometrisk verksamhet
på 28 av 40 lärosäten, antingen organiserat
eller i form av enskilda bibliometriska
analyser.
Användningsområden för bibliometri är
bland annat att utifrån kvalitetsmått på forskningen
avgöra hur medel ska fördelas inom
ett lärosäte. Det kan också användas som en av
fl era meriter vid tjänstetillsättningar och som
underlag för redovisning till utbildningsdepartementet
och andra uppdrags givare,
fi nansiärer och myndigheter. I och med den
senaste forskningspropositionen har bibliometrin
också fått en nationell legitimitet
– detta därför att forskningspropositionen
fastslog att bibliometriska indikatorer liksom
forskares och lärosätens förmåga att dra in så
kallade externa medel, kommer att påverka
universitetens inkomster från staten.
När bibliometri började bli hett var det ofta
biblioteken som ryckte åt sig initiativet. Av de
18 lärosäten där det pågår organiserad bibliometri
uppger nio i suhf:s undersökning att
verksamheten är knuten till biblioteket. Vid
20 biblioteksbladet [03 : 2010]
fem bedrivs bibliometri både inom ramen
för bibliotekets verksamhet och på andra håll
inom lärosätet. Vid fyra lärosäten ligger den
bibliometriska verksamheten helt utanför
biblioteket.
– Det är både tradition och strategiskt arbete
som har gjort att bibliometri sköts från
biblioteken. Här på gu kan jag se att den bibliometriska
verksamheten har nära band med
de centrala utvärderingsfunktionerna, säger
Håkan Carlsson, som själv inte är bibliotekarie
utan har en bakgrund som kemilektor.
– Även om det är en fördel att arbeta nära
publikationsdatabasen och andra datakällor
som fi nns på biblioteket, har bibliometrin
många andra källor och avnämare, vilket naturligtvis
gör det möjligt att etablera bibliometriverksamhet
på andra håll i universitetsadministrationen.
Kopplingen mellan bibliometri och bibliotekarieyrket
är dock redan etablerad. Idag
fi nns det nyutexaminerade bibliotekarier
som arbetar med bibliometri. Efter ett år som
bibliotekarie på ett KomVux-bibliotek arbetar
Mikael Graffner nu som bibliometriker vid
Lunds universitets bibliotek.
– Jag nappade på ämnet under bibliotekarieutbildningen
i Lund. Mitt intresse väcktes
av en föreläsning och jag gjorde sedan mitt
examensarbete om bibliometri och utvärdering,
berättar Mikael Graffner.
Han har märkt hur intresset för biblio metri
har växt, särskilt efter 2008 då regeringen
presenterade den senaste forskningspropositionen.
Mikael Graffner ingår också i en arbets-
grupp som under ledning av planeringschefen
vid Lunds universitet bland annat ska
utforma nya sätt att fördela forskningsmedel
inom universitet. Mikael Graffner tycker att
bibliometri passar bra in i biblioteksverksamheten,
”här fi nns känslan för att strukturera
material”.
– Däremot kan det matematiska och statistiska
inslaget kännas främmande. Därför är
det inte helt fel att ha grundkunskaper i statistik,
även om bibliometri i regel inte innebär
så avancerade metoder eller invecklade beräkningar.
Mikael Graffner har själv hållit i en grundkurs
i bibliometri för bibliotekarier. Han menar
att det är bra också för dem som inte alls
sysslar med bibliometri att ha koll på metoden
och han märker att det bland bibliotekarierna
fi nns en ökande nyfi kenhet på området.
– Det händer ju att det dyker upp forskare
vid informationsdiskarna, som vill veta hur
och var de ska publicera sig.
Håkan Carlsson vid Göteborgs universitetsbibliotek
menar att bibliometri kan vara
ett stöd för biblioteken att legitimera sin
verksamhet – inte minst inför forskare för
vilka ”den digitala revolutionen” har minskat
bibliotekens betydelse.
– Det fi nns de forskare som tycker att de betalar
för biblioteket utan att riktigt inse vad de
får för pengarna. De kan vara missnöjda och
tycker att bibliotekarier allt mer ägnar sig åt
”studentservice” och allt mindre åt service till
forskare.
Själv ser han tvärtom hur bibliotekariers
kompetens kan bli än mer betydelsefull för
” Mikael Graff ner menar att det är bra också för dem som
inte alls sysslar med bibliometri att ha koll på metoden
och han märker att det bland bibliotekarierna fi nns en
ökande nyfi kenhet på området. ”