Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

o
– Framöver är det mycket möjligt att vi är tvungna
att diskutera med Elib om det går att omförhandla
våra avtal. Nu ser vi att intresset för titlarna är så
stort att vi kommer upp i väldigt många utlån, och
då kan man tycka att de borde kunna sänka kostnaderna
också, hoppas Linnéa Sjögren.
Elibs vd Py Söderström kan till viss del förstå bibliotekens
oro för höga kostnader och avvisar inte en
framtida diskussion om prissättningen.
– Det här är inte en enkel fråga. Den är komplex
eftersom det finns flera parter inblandade. Biblioteken
hör av sig och vill diskutera en sänkning av
priser eller kanske fastprisavtal, men samtidigt
finns det flera förlag som önskar en mer individuell
prissättning av e-böcker mot bibliotek.
Om förlagen trots allt skulle sänka sina priser,
behöver de öka intäkterna på andra håll. Många har
spekulerat i att reklam skulle kunna vara ett sätt att
få in mer pengar. För David Larsson, marknadsanalytiker
på it Research, verkar det som en rimlig utveckling.
– Men jag tror inte annonsörerna kommer in så
länge läsplattorna är svartvita.
Reklam i läsplattan är dock inget som Py Söder-
8 biblioteksbladet [03 : 2010]
ström bedömer som speciellt sannolikt.
– Traditionellt är upphovsmännen mycket känsliga
för reklam i sina verk, och vi har sett att även
konsumenterna är kritiska. Boken är en fredad zon
där vi inte vanligtvis ser reklam idag.
ändrade anslag. Det finns också andra tänkbara
vägar att lösa de ekonomiska problem som en
ökad användning av läsplattor på biblioteken, och
därmed också utlån av e-böcker, skulle innebära. De
anslag som biblioteken får från kommunerna fördelas
idag mellan fysiska inköp, prenumerationer och
tillhandahållande av e-böcker.
Vad händer om e-bokslånen leder till kraftigt
ökade kostnader för biblioteken? Kommer medel att
omfördelas, från fysiska böcker till digitala? Christina
Persson, bibliotekschef på Göteborgs stadsbibliotek
bekräftar att det mycket väl kan bli så.
– På Göteborgs stadsbibliotek spenderar vi idag
omkring nio miljoner kronor årligen på media, där
är e-böcker inräknade. Av den summan är sju miljoner
kommunala medel. Det är klart att om efterfrågan
och lånen ökar, måste man besluta om att
omfördela pengar.
o
En trend är att biblioteken
beställer hem några exemplar för
förevisning. Tanken är dock att
bibliotekskunderna själva ska köpa
en egen platta i framtiden.
” Vad händer om
e-bokslånen leder
till kraftigt ökade
kostnader för
biblioteken? Kommer
medel att omfördelas,
från fysiska böcker
till digitala?”
Foto: MårteN ÖhMaN