Hugget i sten 100823.pdf - Technocult

More documents

Recommendations

Info

14 Ett jätteblock som av naturen har ställts balanserande på sin spets. Trots sin till synes ostadiga placering står den fast över generationer och lockar till sig berättelser om jättar, naturens under och elektriska fält. Spikstenen, Ripsa socken. Foto: Ivar Schnell, 1956. SMA. Jätteblocket i Juresta är ett så kallat riskast eller en stötta sten. Traditionen att lägga en pinne för att stötta jätteblocket levde fortfarande 1992 när fotot togs. Foto: Magnus Josephson, 1992, SMA.
som lagts ner på att hugga och lägga stenen som täcker stadens gator och torg? Att stenlägga dem hade förstås praktiska orsaker (liksom praktiska skäl och krav på ökad framkomlighet gör att de ofta asfalteras idag) men det gör också att vi långt senare förstår hur viktiga dessa platser var. Stenlagda gator och torg bidrar till en förståelse för de urbana platsernas framväxt och förändring. Under århundradens kulturlager döljer sig stenen som berättar om viktiga nu övergivna mötesplatser. Den urbana scenen är hela tiden i förändring; vad som idag är en perifer och bortglömd bit av staden har en gång varit ett torg med ett myller av människor. Ett av Stockholms välkända riktmärken, den höga Folksamskrapan, har både fasad och interiör av marmor bearbetad i Sörmland. I Marmorbyn, belägen mellan Katrineholm och Vingåker, har det huggits sten som försett många byggnader med marmor. Eva Fransson berättar i sin text om en av Sveriges största marmorindustrier. Även om den epoken är slut vittnar landskapet vid Gropptorp fortfarande om en hundra årig industri historia. De enorma massor av krossat berg och sten som i dag läggs ut för motorvägar skvallrar om vår tids prioriteringar. Även om vi inte tänker på dem som minnesmonument i sten kommer de utan tvivel att spela den rollen. Vägbankarna förtäljer om de stora insatser vi lägger på transporter av människor och ting. Från att de stenlagda vägarna dragit genom bebyggelsen och förbundit små och stora samhällen, läggs vägarna i dag i obebyggda och öde trakter. Möjligen skymtar en stenkyrka på avstånd men i huvudsak saknas ett synligt tidsdjup längs dagens monumentala vägbankar. Kanske är det i detta sammanhang, i avsaknaden av historia och avgränsade och markerade platser, vi ska se de tidens nya uttryck i sten. De konstfärdiga rondeller och vägutsmyckningar som inte sällan görs i sten blir en allt van ligare syn, och det är inte utan nyfikenhet man frågar sig hur de kommer att tolkas av morgondagens arkeologer. Som mötesplatser och utgångspunkten för berättelser och traditioner fungerar också de av naturen huggna jätteblocken. Att sägner knutits till Spikstenen i Ripsa socken är inte så märkligt där den balanserande på sin spets reser sig som en pyramid. På Internet spekuleras det än i dag om huruvida stenen är ett naturens under eller om det är våra förfäder som baxat upp den, nyttjande ”elektriska fält”. En mellanstadieklass konstaterar att inte ens om hela klassen kastar sig mot stenen går den att rubba – stenen utgör en fast punkt i en i övrigt föränderlig värld. Stora stenblock drar till sig uppmärksamhet och får oss att agera. På flera håll i landet finns belägg på en sedvänja som har resulterat i så kallade riskaststenar eller stöttastenar. För att få lycka läggs en pinne för att stötta stenen var gång man passerar, och jätteblocket i Juresta visar att traditionen lever kvar i sen tid. Även om det inte alltid ligger så mycket tanke bakom handlandet så fullföljer vi en gammal tradition och delar upplevelsen med människor som passerade i det förflutna. En betydlig skarpare blick behövs för att få syn på de små små avslag i kvarts som är rester från stenålderns redskapstillverkning. Men Patrik Gustafssons text gör det klart för oss att även de minsta flisorna av sten kan bidra med en kunskap om livet i äldre tider. Av kvartsen gjordes redskap och verktyg för de flesta av vardagens göromål, och kvarts var ett material som följde människans liv i sörmländsk stenålder. Små eller stora stenar, avsiktligt monumentaliserande eller vardagligt brukade, vackert arbetade eller råa – alla väcker de vårt intresse och ger oss inblick och kunskap om äldre tider. Och kanske kan de också få oss att reflektera över vår egen tid och vad vi väljer att lämna efter oss i form av huggen sten. 15
Page 1: Sörmlands museum Hugget i sten f
Page 4 and 5: Redaktör Kerstin Cassel Foto Omsla
Page 6 and 7: Innehåll Hugget i sten Kerstin Cas
Page 9: sten
Page 12 and 13: 10 När Länna kommun slogs samman
Page 15: Övergivna stenvalvsbroar bredvid d
Page 21: Medeltidens fascinerande figurvärl
Page 24 and 25: 22 Draken har tillskrivits både go
Page 26 and 27: Lejonen som återfinns i många bil
Page 28 and 29: Reliefer som visar underhållning i
Page 30 and 31: 28 Människoansikten och figurer ä
Page 32 and 33: möjligheten finns att stenarna med
Page 34 and 35: Dekorerad sten från äldre monumen
Page 37: unor
Page 40 and 41: 38 Bergastenen strax utanför Trosa
Page 42 and 43: Den äldre runraden, eller futharke
Page 44 and 45: 42 Runstenen vid Vålsta (numera Mj
Page 46 and 47: Den lilla Kolundastenen påträffad
Page 48 and 49: Runstenen vid Aspa löt har trolige
Page 50 and 51: Runstenen vid Årby på Selaön är
Page 52 and 53: Runristningen, den så kallade Gisl
Page 55 and 56: det då även fanns två skeppssät
Page 57: Bara denna lilla detalj visar att r
Page 61 and 62: Jätteberget - en fornborg till fol
Page 63 and 64: och en del förstärktes under åre
Page 65: Något annat som går att utläsa a
Page 69 and 70:
ester efter boende i form av boplat
Page 71:
LäStIpS Burström, Mats, Winberg,
Page 75 and 76:
Bronsålderns bildvärld knackad i
Page 77:
farleden från Trosa förbi Gnesta.
Page 81 and 82:
ler särskilt skålgroparna. På gr
Page 83 and 84:
Mindre kalkstensristningar med huvu
Page 85 and 86:
andra företeelser är intressanta
Page 87 and 88:
ningar men de tre huvudtyperna är
Page 89 and 90:
framfört är att de föreställer
Page 91:
LäStIpS Broström, Sven-Gunnar. 20
Page 95:
Kristallen den fina Patrik Gustafss
Page 98 and 99:
Kvarts har inom arkeologin ofta set
Page 101 and 102:
Exempelvis insåg forskarna att ett
Page 103 and 104:
Under stenåldern hade människor e
Page 105 and 106:
viktig. Dess estetiska värde var d
Page 107:
LäStIpS Burenhult, Göran. 1999. A
Page 110 and 111:
108
Page 112 and 113:
110 Marmor finns i många kända by
Page 114 and 115:
112
Page 116 and 117:
uppstod. Marmor, som är en hårdar
Page 118 and 119:
116
Page 120 and 121:
118
Page 122 and 123:
120 Marmorintarsia från Tallåssko
Page 124 and 125:
Spåren av den sörmländska stenin
Page 127 and 128:
döden
Page 129 and 130:
Till minne av... Kerstin Cassel Gra
Page 131 and 132:
man genom århundradena knutit nya
Page 133 and 134:
växter men i övrigt ser graven ut
Page 135 and 136:
133
Page 137:
utöver det vanliga råder det inge
Page 140 and 141:
138
Page 142 and 143:
140
Page 144 and 145:
142 Söndagen den 9 oktober 1938 an
Page 146 and 147:
Södermanlands största röse vid L
Page 148 and 149:
146
Page 150 and 151:
148 En av de rektangulära stensät
Page 152 and 153:
150
Page 154 and 155:
ösen kallas också för Jättekyrk
Page 156:
Vardagliga uttryck som ”det tror
show all

Hugget i sten 100823.pdf - Technocult

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?