- Page 1: Sörmlands museum Hugget i sten f
- Page 6 and 7: Innehåll Hugget i sten Kerstin Cas
- Page 9: sten
- Page 12 and 13: 10 När Länna kommun slogs samman
- Page 15 and 16: Övergivna stenvalvsbroar bredvid d
- Page 17: som lagts ner på att hugga och lä
- Page 21: Medeltidens fascinerande figurvärl
- Page 24 and 25: 22 Draken har tillskrivits både go
- Page 26 and 27: Lejonen som återfinns i många bil
- Page 28 and 29: Reliefer som visar underhållning i
- Page 30 and 31: 28 Människoansikten och figurer ä
- Page 32 and 33: möjligheten finns att stenarna med
- Page 34 and 35: Dekorerad sten från äldre monumen
- Page 37: unor
- Page 40 and 41: 38 Bergastenen strax utanför Trosa
- Page 42 and 43: Den äldre runraden, eller futharke
- Page 44 and 45: 42 Runstenen vid Vålsta (numera Mj
- Page 46 and 47: Den lilla Kolundastenen påträffad
- Page 48 and 49: Runstenen vid Aspa löt har trolige
- Page 50 and 51: Runstenen vid Årby på Selaön är
- Page 52 and 53: Runristningen, den så kallade Gisl
- Page 55 and 56:
det då även fanns två skeppssät
- Page 57:
Bara denna lilla detalj visar att r
- Page 61 and 62:
Jätteberget - en fornborg till fol
- Page 63 and 64:
och en del förstärktes under åre
- Page 65:
Något annat som går att utläsa a
- Page 69 and 70:
ester efter boende i form av boplat
- Page 71:
LäStIpS Burström, Mats, Winberg,
- Page 75 and 76:
Bronsålderns bildvärld knackad i
- Page 77:
farleden från Trosa förbi Gnesta.
- Page 81 and 82:
ler särskilt skålgroparna. På gr
- Page 83 and 84:
Mindre kalkstensristningar med huvu
- Page 85 and 86:
andra företeelser är intressanta
- Page 87 and 88:
ningar men de tre huvudtyperna är
- Page 89 and 90:
framfört är att de föreställer
- Page 91:
LäStIpS Broström, Sven-Gunnar. 20
- Page 95:
Kristallen den fina Patrik Gustafss
- Page 98 and 99:
Kvarts har inom arkeologin ofta set
- Page 101 and 102:
Exempelvis insåg forskarna att ett
- Page 103 and 104:
Under stenåldern hade människor e
- Page 105 and 106:
viktig. Dess estetiska värde var d
- Page 107:
LäStIpS Burenhult, Göran. 1999. A
- Page 110 and 111:
108
- Page 112 and 113:
110 Marmor finns i många kända by
- Page 114 and 115:
112
- Page 116 and 117:
uppstod. Marmor, som är en hårdar
- Page 118 and 119:
116
- Page 120 and 121:
118
- Page 122 and 123:
120 Marmorintarsia från Tallåssko
- Page 124 and 125:
Spåren av den sörmländska stenin
- Page 127 and 128:
döden
- Page 129 and 130:
Till minne av... Kerstin Cassel Gra
- Page 131 and 132:
man genom århundradena knutit nya
- Page 133 and 134:
växter men i övrigt ser graven ut
- Page 135 and 136:
133
- Page 137:
utöver det vanliga råder det inge
- Page 140 and 141:
138
- Page 142 and 143:
140
- Page 144 and 145:
142 Söndagen den 9 oktober 1938 an
- Page 146 and 147:
Södermanlands största röse vid L
- Page 148 and 149:
146
- Page 150 and 151:
148 En av de rektangulära stensät
- Page 152 and 153:
150
- Page 154 and 155:
ösen kallas också för Jättekyrk
- Page 156:
Vardagliga uttryck som ”det tror