Hugget i sten 100823.pdf - Technocult

More documents

Recommendations

Info

möjligheten finns att stenarna med drakmotiv i Jäder och Hammarby kyrkor ingått i sådana. Fortsätter vi med de övriga stenrelieferna som anses ha tillkommit under 1100talet, så finns det många olikheter både mellan kyrkorna och inom ett och samma byggnadsverk. I Tumbo kyrka finns ett flertal reliefer. Figurerna är kantigt utmejslade i stenen, och har nästan inga runda former. De bilder som åsyftas sitter i södra portalen föreställande en gycklare, samt två lejon. I samma portal sitter också en sten med ett motiv föreställande en lejontämjare, som möjligen kan vara skapad av samma stenmästare. Detsamma gäller den relief med växtmotiv och en man som griper om ett djur, liksom en relief med ett fyrfotadjur. Akrobaten som återfinns avbildad i tornportalen är helt klart skapad av samma hand. Däremot har draken, som också den sitter i tornportalen, former som är mer runda och detaljerat utformade än övriga figurer som är mycket kantigt uthuggna ur stenen. Detta tyder på att draken kan ha skapats av en annan person än de övriga motiven i Tumbo kyrka. I Torpa kyrka finns också ett stort antal reliefer. Figurerna har givits mycket mjuka former. Det är inte omöjligt att det kan ha varit två mästare inblandade, eftersom lejonen längst ner i portalens poster har varit utformade på ett närmast skulpturalt sätt, medan några av de övriga figurerna inte är det. En tolkning skulle emellertid kunna vara att mästaren har haft lättare att utforma sina bilder när de har varit i ett större format, medan de fått mer problem med att ge teckningen skulpturala former när motiven varit mindre. Det som säkert går att säga är att denna stenmästare inte stått bakom relieferna i Tumbo kyrka. Likaså är det ytterligare en annan person som ligger bakom skapandet av ansiktena i Hammarby kyrka. Han har som sagt kallats mustaschmästaren. Namnet är lite olyckligt eftersom alla figurer med mustascher inte har 30 skapats av samma person. Det är inte ovanligt att ansikten huggna i sten har försetts med mustascher, och det skall snarare betraktas som ett mode i samhället än en speciell stil hos en specifik stenmästare. Ser vi till sist på lejonet i Jäder kyrka har vi redan konstaterat att det givits ett utseende som skiljer sig från lejonen i de andra kyrkorna. Stenmästaren som skapat detta lejon har kanske inte bara tagit intryck av förlagor från kontinenten eller redan existerande reliefer i andra kyrkor, utan även studerat inhemska djurs former och inspirerats av såväl katter som hästar. Sammanfattningsvis kan sägas att det har varit flera stenmästare verksamma i skapandet av relieferna i Tumbo, Torpa, Hammarby och Jäders kyrkor. De olika stenmästarna har sannolikt inte tillhört samma verkstad med tanke på de skilda sätt de har bearbetat stenen och format sina bilder på. Mästarna kan ha kontrakterats av någon i samhällseliten för utformningen av en speciell portal. Förmodligen har ett samtal förts mellan byggherren, prästen och stenmästaren om vad relieferna skulle föreställa. När en skulptör skulle hugga till en bild av ett djur eller någon annan figur kunde han använda förlagor, det vill säga bilder i böcker. Endast några sådana böcker har överlevt till våra dagar. En byggnadshytta eller en arkitekt kunde göra skissböcker. I dem förvarades kunskap om allt från byggtekniska detaljer till hur en figur bäst kunde komponeras och ritas upp på en sten. En av de mest kända skissböckerna är den som gjordes av den franske arkitekten Villard de Honnecourt i mitten av 1200talet. I boken finns teckningar som visar hur man med hjälp av geometriska figurer kunde rita upp till exempel en oxe på en sten. Under åren 170212 besökte den danske handskriftssamlaren Arne Magnusson Island, egentligen utsänd på kunglig order att upprätta en jordebok och utföra folkräkning. Under resan till Island omhändertog han ett antal sidor
från två upplagor av en handskrift med bibliska texter och bilder. Sidorna härrör från 1200talet och är översatta till det lokala språket från grekiska. Boken har sitt ursprung någonstans runt Medelhavet och forskarna tror att den tillkommit så tidigt som strax före år 200. De isländska bladen brukar gå under namnet Physiologus, vilket fritt översatt skulle betyda ”den naturkunnige”. Boksidorna behandlar olika djur och växter och innehåller bibliska citat som har haft för avsikt att varna människor från djävulens onda krafter och uppmana dem att leva ett kristet liv. Sådana böcker kan ha fungerat som inspiration för skulptörer och stenmästare när de utarbetat bilder för portaler och andra kyrkliga arkitektoniska detaljer. Återanvänd sten Dekorerad sten från äldre monument återfinns ofta inmurade i kyrkornas murar. Det kan vara hela eller delar av runstenar, fragment av gravmonument eller detaljer från rivna portaler. I Hammarby, Torpa, Jäder och Tumbo har flera återanvända stenar påträffats inmurade i kyrkornas väggar. Några av de reliefer som inte sitter på ursprunglig plats har blivit omplacerade i samband med att kyrkan byggts om eller att en hel portal flyttats. Detta kan vara fallet i Tumbo kyrka. I Torpa kyrka kan portalen med reliefer ha förändrats när kyrkan försågs med större fönster. Vid restaureringar har man också påträffat flera runstenar och fragment av tidigkristna gravmonument inmurade i kyrkväggar eller under kyrkgolvet. I Jäders kyrka har en drakrelief murats in i en av kyrkans ytterväggar. Det är inte omöjligt att den stenen tidigare ingick i ett tidigkristet gravmonument. Ytterligare en sten med drakmotiv påträffades vid en restaurering under golvet mellan kyrkan och vapenhuset – en sten som även den kan ha ingått i ett gravmonument. Det samma gäller den sten med två motställda drakar som sitter inmurad i en av väggarna i Hammarby kyrka. Runstenar påträffas relativt ofta i kyrkor och i deras närmaste omgivning. I Tumbo kyrka upptäcktes år 1958 en runsten som murats in i en av ytterväggarna. Runstenen har ett kors och en inskription med runor som tolkats till ”Anund och Brune reste efter Kolben denna sten”. Det finns också ett antal runstensfynd uppställda på Tumbos kyrkogård. Finns det någon särskild betydelse i att stenar från äldre monument murats in i kyrkans väggar, eller är det bara en slump? Flera stenar har murats in med bildsidan utåt, så att alla kunde se den gamla stenens figurframställning, ornamentik och runinskrift. Det är viktigt att komma ihåg att under medeltiden var den muntliga traditionen betydelsefull, eftersom alla inte kunde läsa och eftersom skrifter var kostsamma föremål. För att minnas en historia kunde berättelsen byggas upp kring fysiska ting som till exempel en runsten med bild och text. På så vis kunde platsens historia berättas om och om igen, och fragmenten i kyrkoväggen fungerade alltså som en hjälp i historieberättandet. Kanske ansågs det också vara viktigt att ha en historia bakåt i tiden, för att kunna knyta an till äldre generationers kristna på platsen. På samma sätt är det viktigt för oss att ha en länk bakåt i tiden. Troligen är det en aktiv handling och inte en slump att äldre stenar murats in i kyrkorna. Att bygga in ett fragment av ett äldre monument i en ny kyrka kan också betraktas som en symbolhandling, där det gamla förenas med det nya i en sammanlänkande kedja bakåt i tiden. Stenrelieferna är inte alltid lätta att förstå, eftersom vi idag har förlorat mycket kunskap om deras symboliska innehåll. Det är emellertid mycket fängslande att försöka sätta sig in i 31
Page 1: Sörmlands museum Hugget i sten f
Page 4 and 5: Redaktör Kerstin Cassel Foto Omsla
Page 6 and 7: Innehåll Hugget i sten Kerstin Cas
Page 9: sten
Page 12 and 13: 10 När Länna kommun slogs samman
Page 15 and 16: Övergivna stenvalvsbroar bredvid d
Page 17: som lagts ner på att hugga och lä
Page 21: Medeltidens fascinerande figurvärl
Page 24 and 25: 22 Draken har tillskrivits både go
Page 26 and 27: Lejonen som återfinns i många bil
Page 28 and 29: Reliefer som visar underhållning i
Page 30 and 31: 28 Människoansikten och figurer ä
Page 34 and 35: Dekorerad sten från äldre monumen
Page 37: unor
Page 40 and 41: 38 Bergastenen strax utanför Trosa
Page 42 and 43: Den äldre runraden, eller futharke
Page 44 and 45: 42 Runstenen vid Vålsta (numera Mj
Page 46 and 47: Den lilla Kolundastenen påträffad
Page 48 and 49: Runstenen vid Aspa löt har trolige
Page 50 and 51: Runstenen vid Årby på Selaön är
Page 52 and 53: Runristningen, den så kallade Gisl
Page 55 and 56: det då även fanns två skeppssät
Page 57: Bara denna lilla detalj visar att r
Page 61 and 62: Jätteberget - en fornborg till fol
Page 63 and 64: och en del förstärktes under åre
Page 65: Något annat som går att utläsa a
Page 69 and 70: ester efter boende i form av boplat
Page 71: LäStIpS Burström, Mats, Winberg,
Page 75 and 76: Bronsålderns bildvärld knackad i
Page 77: farleden från Trosa förbi Gnesta.
Page 81 and 82: ler särskilt skålgroparna. På gr
Page 83 and 84:
Mindre kalkstensristningar med huvu
Page 85 and 86:
andra företeelser är intressanta
Page 87 and 88:
ningar men de tre huvudtyperna är
Page 89 and 90:
framfört är att de föreställer
Page 91:
LäStIpS Broström, Sven-Gunnar. 20
Page 95:
Kristallen den fina Patrik Gustafss
Page 98 and 99:
Kvarts har inom arkeologin ofta set
Page 101 and 102:
Exempelvis insåg forskarna att ett
Page 103 and 104:
Under stenåldern hade människor e
Page 105 and 106:
viktig. Dess estetiska värde var d
Page 107:
LäStIpS Burenhult, Göran. 1999. A
Page 110 and 111:
108
Page 112 and 113:
110 Marmor finns i många kända by
Page 114 and 115:
112
Page 116 and 117:
uppstod. Marmor, som är en hårdar
Page 118 and 119:
116
Page 120 and 121:
118
Page 122 and 123:
120 Marmorintarsia från Tallåssko
Page 124 and 125:
Spåren av den sörmländska stenin
Page 127 and 128:
döden
Page 129 and 130:
Till minne av... Kerstin Cassel Gra
Page 131 and 132:
man genom århundradena knutit nya
Page 133 and 134:
växter men i övrigt ser graven ut
Page 135 and 136:
133
Page 137:
utöver det vanliga råder det inge
Page 140 and 141:
138
Page 142 and 143:
140
Page 144 and 145:
142 Söndagen den 9 oktober 1938 an
Page 146 and 147:
Södermanlands största röse vid L
Page 148 and 149:
146
Page 150 and 151:
148 En av de rektangulära stensät
Page 152 and 153:
150
Page 154 and 155:
ösen kallas också för Jättekyrk
Page 156:
Vardagliga uttryck som ”det tror
show all

Hugget i sten 100823.pdf - Technocult

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?