Säkerhet och beredskap i Europeiska unionen

More documents

Recommendations

Info

Slutsatser Analysen av EU:s säkerhets- och beredskapsarbete visar att viss verksamhet inom EU återfinns parallellt i flera sektorer. Detta gäller framför allt beredskapsåtgärder som syftar till att reducera sårbarheter och att förbättra medlemsländernas insatsförmåga, men även risk- och sårbarhetsanalyser, omvärldsbevakning, alarmrutiner och kriskommunikation samt några aspekter av ledning och samverkan. Analysen visar också att EU-samarbetet omfattar sådan verksamhet som behövs för att säkerhets- och beredskapsarbetet i stort skall fungera och som bedrivs i mer samlade sektorsövergripande processer i EU-arbetet. EU:s ramforskningsprogram och kanske framför allt det nya säkerhetspolitiska forskningsprogrammet är exempel på samlade sektorsövergripande forskningspolitiska processer inom EU. Genom gemenskapsbudgeten finns det också en samlad sektorsövergripande process för fördelning av medel till beredskapsåtgärder och vissa typer av insatser. EU-samarbetet har också genererat ett antal sektorsövergripande initiativ som kan bidra till omvärldsbevakning och lägesuppföljning. Samtidigt visar analysen att EUsamarbetet saknar vissa sektorsövergripande processer som i normala fall behövs för att säkerhets- och beredskapsarbete i stort skall fungera. Det finns exempelvis inga strukturer för sektorsövergripande, operativ ledning. Det finns heller inga samverkansarrangemang som säkerställer enhetlighet och koherens mellan olika sektorer i EU:s beredskapsplanering. Dessutom saknas ett sektorsövergripande förhållningssätt, exempelvis i form av enhetliga metoder, till risk- och sårbarhetsanalyser respektive alarmrutiner och kriskommunikation. Utvecklingstendenser Det framtida arbetet med säkerhetsoch beredskapsfrågor inom EU kommer sannolikt att påverkas av ett flertal faktorer. EU:s östutvidgning, den nya konstitutionen som kan komma att innehålla skrivningar om en ömsesidig försvarsgaranti, en solidaritetsklausul och en ny stående kommitté för intern säkerhet, terroristattacken i Madrid den 11 mars 2004 och alla andra potentiella framtida europeiska olyckor, katastrofer och kriser kan sammantaget leda till att gränserna mellan EU:s interna och externa säkerhet blir otydligare, att fler lednings- och samverkansstrukturer byggs upp inom EU och att beredskapsarbetet går mot en ökad grad av harmonisering. Möjligtvis kan dock allmänna integrationsskeptiska strömningar bland allmänheten i EU:s medlemsländer ha en viss dämpande effekt på dessa utvecklingstendenser. sammanfattning | 9
Inledning Bakgrund Försvar mot väpnade angrepp utgör ännu inte en formell fördragsstadgad uppgift för EU som därmed heller inte kan sägas ha ett militärt eller ett civilt försvar med svenska mått mätt. Att skydda befolkningen och viktiga samhällsfunktioner från konsekvenserna av fredstida olyckor, katastrofer och kriser har däremot länge utgjort ett centralt tema i EU-samarbetet. I likhet med annat EU-arbete vägleds detta samarbete av den s.k. subsidiaritetsprincipen, som innebär att varje EU-åtgärd måste vara motiverad av att ett bättre resultat kan uppnås gemensamt inom EU:s ram än i ett enskilt medlemsland. I den mån medlemsländerna har ansett att det finns fördelar med att föra upp säkerhets- och beredskapsfrågor på EUnivån, för att bl.a. uppnå samordnings-, harmoniserings- eller informationsvinster, har denna möjlighet alltså funnits. 1 De senaste åren har EU:s säkerhetsoch beredskapsarbete intensifierats och systematiserats på ett helt annat sätt än tidigare. Drivkrafterna har bl.a. varit en allmän strävan efter ökad integration, ett antal större olyckor, katastrofer och kriser i Europa, den förestående östutvidgningen och oron för vad detta skall föra med sig i form av exempelvis lägre säkerhetsstandarders inom kärnenergisektorn samt inte minst terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 och den efterföljande turbulensen med s.k. mjältbrandsbrev. Sannolikt kommer det alltmer intensiva samarbetet kring säkerhets- och beredskapsfrågor att lämna avtryck i EU:s nya konstitution, när den väl antas. I det liggande konstitutionsförslaget återfinns för närvarande skrivningar om en ömsesidig försvarsgaranti och en solidaritetsklausul som går ut på att medlemsländerna förbinder sig att bistå varandra om en terrorattack, naturkatastrof eller katastrof förorsakad av människor skulle drabba ett annat land. I förslaget introduceras också en ny operativ kommitté för intern säkerhet som är tänkt att 1. Subsidiaritetsprincipen återges i Romfördraget, artikel 5. Se exempelvis Europafördrag (1999), Stockholm: Norstedts Juridik AB. 10 | säkerhet och beredskap i europeiska unionen
Page 1 and 2: Säkerhet och beredskap i Europeisk
Page 3 and 4: kbm:s temaserie 2003:1 Bagdad-Bob,
Page 5 and 6: Ledning och samverkan 58 Finansieri
Page 7 and 8: yrån för gränskontroll. EU-syste
Page 9: Syftet med rapporten är att identi
Page 13 and 14: Rapporten stannar vid att identifie
Page 15 and 16: tera svåra fredstida påfrestninga
Page 17 and 18: hets- och beredskapsarbete, komplet
Page 19 and 20: som är väl förtrogna med EU och
Page 21 and 22: arbete ingår. Innan ett konkret f
Page 23 and 24: skillnad är att det finns andra ty
Page 25 and 26: Europa har också drabbats av ett a
Page 27 and 28: Resultat av sektoriell kartläggnin
Page 29 and 30: EU skall ta ett samlat grepp om fö
Page 31 and 32: Robusta elsystem Det var initialt d
Page 33 and 34: vidta alla nödvändiga tekniska oc
Page 35 and 36: det av en förordning som innehåll
Page 37 and 38: tagit sin utgångspunkt i internati
Page 39 and 40: tjänst, polis- samt asyl- och migr
Page 41 and 42: mentskydd, som tidigare har haft en
Page 43 and 44: och att beslut skall fattas på sak
Page 45 and 46: går ut på att medlemsländerna ra
Page 47 and 48: unt-bemannat operativt nätverk (n
Page 49 and 50: numera hanteras av DG Hälsa och ko
Page 51 and 52: Identifiering av parallell och sekt
Page 53 and 54: nytt förslag till direktiv diskute
Page 55 and 56: isken för att ett enskilt land, so
Page 57 and 58: nationella terroristexperter, bilda
Page 59 and 60: Den sektoriella genomgången visar
Page 61 and 62:
herent. Däremot finns det ingen ak
Page 63 and 64:
i särklass mest kostnadskrävande
Page 65 and 66:
Slutsatser Analysen av EU:s säkerh
Page 67 and 68:
Utvecklingstendenser Den framtida u
Page 69 and 70:
äggas bör att i ett sent skede av
Page 71 and 72:
Fler lednings- och samverkansstrukt
Page 73 and 74:
sektor. Rådsarbetsgruppen för rä
Page 75 and 76:
Referenser EU-dokument Ekonomisk s
Page 77 and 78:
Council Directive (96/35/EC) of 3 J
Page 79 and 80:
Spridning av allvarliga smittämnen
Page 81 and 82:
Communication from the Commission t
Page 83 and 84:
Myrdal, S. (2002), ”Konturerna av
Page 85 and 86:
KUSP Kommittén för utrikes- och s
show all

Säkerhet och beredskap i Europeiska unionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?