Säkerhet och beredskap i Europeiska unionen

More documents

Recommendations

Info

systemet och bedriver därför inte något eget säkerhets- och beredskapsarbete. Samverkansområdena används istället för att diskutera ömsesidiga beroenden mellan svenska sektorer och fördelningen av det civila försvarets resurser. Därför är det mer rättvisande att tala om sådana EU-sektorer som motsvaras av de svenska samverkansansvariga myndigheternas verksamhet inom området säkerhet och beredskap. Detta innebär att rapporten kommer att uppmärksamma sådant arbete inom EU där det finns en koppling till det säkerhets- och beredskapsarbete som de samverkansansvariga myndigheterna i de fem samverkansområdena Ekonomisk säkerhet, Teknisk infrastruktur, Transporter, Skydd, undsättning och vård samt Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen arbetar med (se Förteckning över samverkansansvariga myndigheter). Det sjätte samverkansområdet, Områdesvis samverkan, samordning och information, i vilket bl.a. lednings-, samordnings-, forsknings- och informationsfrågor diskuteras, har bedömts vara av mer sektorsövergripande karaktär än övriga samverkansområden och behandlas därför i särskild ordning (se nedan). 6 I praktiken innebär fokuseringen på sådana EU-sektorer som motsvaras av den verksamhet inom området säkerhet och beredskap som de svenska samverkansansvariga myndigheterna arbetar med att merparten av det säkerhetsoch beredskapsarbete inom EU som omfattas av rapporten bedrivs i EU:s första pelare, den europeiska gemenskapen. Det är i denna pelare som bl.a. transportfrågor, energifrågor, hälsofrågor, livsmedelsfrågor, räddningstjänstfrågor, asyl- och migrationsfrågor samt ekonomiska frågor ingår. I vissa avseenden, särskilt i det EU-arbete som motsvaras av den säkerhets- och beredskapsverksamhet som de samverkansansvariga myndigheterna i det svenska samverkansområdet Skydd, undsättning och vård bedriver, involveras även sådan verksamhet som idag omfattas av den andra och tredje pelaren, d.v.s. den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken respektive det inrikes och rättsliga samarbetet. Detta gäller bl.a. det embryo till operativt polissamarbete som kan skönjas i EU-samarbetet och de diskussioner som har förts om hur EU:s militära krishanteringsförmåga skall kunna användas till stöd för civila insatser vid EU-interna olyckor och katastrofer. Genomförande Identifieringen av den verksamhet i EU:s säkerhets- och beredskapsarbete som bedrivs parallellt i flera sektorer eller i sektorsövergripande processer (jfr syftet) genomförs med hjälp av en sektoriell kartläggning av EU:s säker- 6. De aktörer som ingår i det svenska samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information är Ekonomistyrningsverket, Krisberedskapsmyndigheten, Lantmäteriverket, länsstyrelserna, Riksskatteverket, Statistiska centralbyrån och Styrelsen för psykologiskt försvar. inledning | 15
hets- och beredskapsarbete, kompletterat med en analys av den verksamhet inom området säkerhet och beredskap som de samverkansansvariga aktörerna i det svenska tvärsektoriella samverkansområdet Områdesvis samverkan, samordning och information bedriver. Den sektoriella kartläggningen, vars resultat presenteras i ett särskilt kapitel, har genomförts i en iterativ process. Information om den verksamhet inom området säkerhet och beredskap som de samverkansansvariga myndigheterna bedriver i Sverige har jämförts med information om det säkerhets- och beredskapsarbete som EU bedriver och vice versa. Sammantaget har detta bidragit till att ringa in den konkreta EU-verksamhet som presenteras. Med den sektoriella kartläggningen som grund har verksamhet som återfinns parallellt i flera sektorer på EU-nivån kunnat identifieras. Att EU har byggt upp övervaknings- och informations- Figur 2: Rapportens genomförande Sektoriell kartläggning centra i mer än en sektor är ett exempel på en sådan parallell verksamhet. Den valda metoden, där den sektoriella kartläggningen av EU:s säkerhetsoch beredskapsarbete tar sin utgångspunkt i de svenska samverkansansvariga myndigheternas verksamhet inom området säkerhet och beredskap, är naturligtvis förknippad med vissa problem. Den kan exempelvis medföra att viktigt EU-arbete, som faller utanför de svenska samverkansansvariga aktörernas verksamhet inom området säkerhet och beredskap, inte uppmärksammas. Eftersom rapporten skall kunna användas av berörda aktörer i det svenska krishanteringssystemet har det emellertid setts som angeläget att utgå från svenska förhållanden. Den relativt begränsade tid som har stått till förfogande för rapportens genomförande (fyra personmånader) kan också ha påverkat resultatet. Det har inte gått att påvisa ett tydligt EUsamband till all den verksamhet inom Parallell och sektorsövergripande verksamhet Analys av samverkansområdet Områdesvis samverkan, samordning och information 16 | säkerhet och beredskap i europeiska unionen
Page 1 and 2: Säkerhet och beredskap i Europeisk
Page 3 and 4: kbm:s temaserie 2003:1 Bagdad-Bob,
Page 5 and 6: Ledning och samverkan 58 Finansieri
Page 7 and 8: yrån för gränskontroll. EU-syste
Page 9 and 10: Syftet med rapporten är att identi
Page 11 and 12: Inledning Bakgrund Försvar mot vä
Page 13 and 14: Rapporten stannar vid att identifie
Page 15: tera svåra fredstida påfrestninga
Page 19 and 20: som är väl förtrogna med EU och
Page 21 and 22: arbete ingår. Innan ett konkret f
Page 23 and 24: skillnad är att det finns andra ty
Page 25 and 26: Europa har också drabbats av ett a
Page 27 and 28: Resultat av sektoriell kartläggnin
Page 29 and 30: EU skall ta ett samlat grepp om fö
Page 31 and 32: Robusta elsystem Det var initialt d
Page 33 and 34: vidta alla nödvändiga tekniska oc
Page 35 and 36: det av en förordning som innehåll
Page 37 and 38: tagit sin utgångspunkt i internati
Page 39 and 40: tjänst, polis- samt asyl- och migr
Page 41 and 42: mentskydd, som tidigare har haft en
Page 43 and 44: och att beslut skall fattas på sak
Page 45 and 46: går ut på att medlemsländerna ra
Page 47 and 48: unt-bemannat operativt nätverk (n
Page 49 and 50: numera hanteras av DG Hälsa och ko
Page 51 and 52: Identifiering av parallell och sekt
Page 53 and 54: nytt förslag till direktiv diskute
Page 55 and 56: isken för att ett enskilt land, so
Page 57 and 58: nationella terroristexperter, bilda
Page 59 and 60: Den sektoriella genomgången visar
Page 61 and 62: herent. Däremot finns det ingen ak
Page 63 and 64: i särklass mest kostnadskrävande
Page 65 and 66: Slutsatser Analysen av EU:s säkerh
Page 67 and 68:
Utvecklingstendenser Den framtida u
Page 69 and 70:
äggas bör att i ett sent skede av
Page 71 and 72:
Fler lednings- och samverkansstrukt
Page 73 and 74:
sektor. Rådsarbetsgruppen för rä
Page 75 and 76:
Referenser EU-dokument Ekonomisk s
Page 77 and 78:
Council Directive (96/35/EC) of 3 J
Page 79 and 80:
Spridning av allvarliga smittämnen
Page 81 and 82:
Communication from the Commission t
Page 83 and 84:
Myrdal, S. (2002), ”Konturerna av
Page 85 and 86:
KUSP Kommittén för utrikes- och s
show all

Säkerhet och beredskap i Europeiska unionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?