Säkerhet och beredskap i Europeiska unionen

More documents

Recommendations

Info

efrämja samordning av olika civila verksamhetsområden. EU:s framtida arbete med säkerhets- och beredskapsfrågor kommer sannolikt också att präglas och intensifieras av terrorattacken i Madrid den 11 mars 2004. Attacken har redan föranlett medlemsländerna att förklara sig villiga att agera i den s.k. solidaritetsklausulens anda. Det svenska krishanteringssystemets kunskap om EU:s intensiva säkerhetsoch beredskapsarbete är idag relativt fragmenterad. Statens räddningsverk och Försvarsdepartementet är väl insatta i EU:s räddningstjänstsamarbete, Socialstyrelsen och Socialdepartementet bevakar EU:s ansträngningar att förbättra skyddet mot smittsamma sjukdomar. Statens energimyndighet, Affärsverket svenska kraftnät och Näringsdepartementet följer arbetet med att skapa mer robusta elnät. Luftfartsverket och Näringsdepartementet bevakar EU:s flygsäkerhetsarbete och så vidare. Kunskapen om den EU-verksamhet som andra svenska aktörer deltar i är däremot relativt begränsad. Detta har lett till en situation där Sverige, tillsammans med övriga medlemsländer, har medverkat till att onödiga parallella strukturer i form av exempelvis övervakningsfunktioner och resursförteckningar har byggts upp i flera av EU:s sektorer och att potentiella synergieffekter i form av exempelvis erfarenhetsutbyte kring metoder för risk- och sårbarhetsanalyser och andra samverkansvinster mellan EU:s sektorer inte har uppnåtts. Krisberedskapsmyndigheten, som har ett samordnande ansvar för krisberedskapsfrågor i Sverige, har också endast fragmentariska kunskaper om EU:s säkerhets- och beredskapsarbete. Till skillnad från många andra myndigheter har Krisberedskapsmyndigheten ännu inte fått en tydligt definierad roll i EU:s säkerhets- och beredskapsarbete. Med ökade kunskaper, och ett starkare mandat att delta i det europeiska samarbetet, kan myndigheten emellertid bli en viktig aktör i EU:s olika sektorsövergripande processer, exempelvis i EU:s nya säkerhetsforskningsprogram och i en eventuell framtida diskussion om nya samordningsstrukturer på EUnivån. Därmed skulle Krisberedskapsmyndigheten kunna bidra till att det sektorsövergripande arbetet inom EU förs framåt med kraft. Sammantaget saknar berörda aktörer i det svenska krishanteringssystemet en överblick över EU:s säkerhets- och beredskapsarbete i stort, vilket minskar Sveriges möjligheter att verka för att EU:s säkerhets- och beredskapsarbete utvecklas på ett för Sverige och unionen fördelaktigt sätt. Förhoppningen är att denna rapport skall kunna bidraga till att avhjälpa denna brist på överblick. Syfte Syftet med rapporten är att identifiera sådan verksamhet i EU:s säkerhetsoch beredskapsarbete som antingen bedrivs parallellt i flera sektorer eller som bedrivs i mer samlade sektorsövergripande processer. inledning | 11
Rapporten stannar vid att identifiera parallell och sektorsövergripande verksamhet i EU:s säkerhets- och beredskapsarbete. Policyimplikationerna av rapportens analys får således berörda aktörer i det svenska krishanteringssystemet själva stå för. För aktörer som representerar en specifik sektor i det svenska krishanteringssystemet är det särskilt angeläget att notera vilken verksamhet inom EU:s säkerhets- och beredskapsarbete som bedrivs parallellt, detta för att bl.a. kunna ta ställning till vilka parallella strukturer i EU som eventuellt bör integreras på sikt och vilka lärdomar som kan dras från det arbete som andra EU-sektorer bedriver. För Krisberedskapsmyndigheten och Försvarsdepartementet, som är ansvariga för att utveckla Krisberedskapsmyndighetens framtida internationella mandat, är det därutöver angeläget att notera vilken verksamhet inom EU som bedrivs i samlade sektorsövergripande processer, detta för att kunna lägga fast vilka EUprocesser som Krisberedskapsmyndigheten bör följa och delta i på sikt. De mer forskningsnära frågor som rapporten väcker, exempelvis varför EU:s säkerhets- och beredskapsarbete ser ut på ett visst sätt, varför det finns parallell verksamhet och varför det finns, och framför allt saknas, sektorsövergripande verksamhet i EU:s säkerhets- och beredskapsarbete lämnas till andra aktörer att besvara. Det hade annars varit intressant att studera om EU:s samarbete kring säkerhets- och beredskapsfrågor i huvudsak drivs framåt av övergripande politiska initiativ, till följd av olika dramatiska händelser i omvärlden, eller om det är en konsekvens av en sektorsspecifik dynamik, framtvingad av EU:s gränslösa inre marknad. Metod Avgränsningar EU arbetar väldigt brett med säkerhetsoch beredskapsfrågor. För att ge en bild av vad som avses med säkerhet och beredskap i rapporten diskuteras begreppsparet här utifrån vilka risker och hot som ligger till grund för det säkerhetsoch beredskapsarbete inom EU som uppmärksammas, liksom vilka av EU:s sektorer som involveras i detsamma. Interna risker och hot 2 Initialt ägnade integrationsprojektet EU förhållandevis lite intresse åt sådana externa risker och hot som i första hand drabbar länder utanför unionens gränser. Först genom Maastrichtfördraget 1992 fick EU en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Därmed ökade också intresset för och möjligheterna att förebygga och hantera risker och hot utanför unionens gränser. År 1997 introducerades de s.k. Peterbergsuppdragen i Amsterdamfördraget. Dessa uppdrag, som omfattar humanitära insatser och räddningsinsatser, 2. EU:s arbete med externa och interna risker och hot diskuteras i bl.a. Myrdal, S. (2002), ”EU som civil krishanterare” i Myrdal, S. (red.), EU som civil krishanterare, Stockholm: Författarna och Utrikespolitiska Institutet. 12 | säkerhet och beredskap i europeiska unionen
Page 1 and 2: Säkerhet och beredskap i Europeisk
Page 3 and 4: kbm:s temaserie 2003:1 Bagdad-Bob,
Page 5 and 6: Ledning och samverkan 58 Finansieri
Page 7 and 8: yrån för gränskontroll. EU-syste
Page 9 and 10: Syftet med rapporten är att identi
Page 11: Inledning Bakgrund Försvar mot vä
Page 15 and 16: tera svåra fredstida påfrestninga
Page 17 and 18: hets- och beredskapsarbete, komplet
Page 19 and 20: som är väl förtrogna med EU och
Page 21 and 22: arbete ingår. Innan ett konkret f
Page 23 and 24: skillnad är att det finns andra ty
Page 25 and 26: Europa har också drabbats av ett a
Page 27 and 28: Resultat av sektoriell kartläggnin
Page 29 and 30: EU skall ta ett samlat grepp om fö
Page 31 and 32: Robusta elsystem Det var initialt d
Page 33 and 34: vidta alla nödvändiga tekniska oc
Page 35 and 36: det av en förordning som innehåll
Page 37 and 38: tagit sin utgångspunkt i internati
Page 39 and 40: tjänst, polis- samt asyl- och migr
Page 41 and 42: mentskydd, som tidigare har haft en
Page 43 and 44: och att beslut skall fattas på sak
Page 45 and 46: går ut på att medlemsländerna ra
Page 47 and 48: unt-bemannat operativt nätverk (n
Page 49 and 50: numera hanteras av DG Hälsa och ko
Page 51 and 52: Identifiering av parallell och sekt
Page 53 and 54: nytt förslag till direktiv diskute
Page 55 and 56: isken för att ett enskilt land, so
Page 57 and 58: nationella terroristexperter, bilda
Page 59 and 60: Den sektoriella genomgången visar
Page 61 and 62: herent. Däremot finns det ingen ak
Page 63 and 64:
i särklass mest kostnadskrävande
Page 65 and 66:
Slutsatser Analysen av EU:s säkerh
Page 67 and 68:
Utvecklingstendenser Den framtida u
Page 69 and 70:
äggas bör att i ett sent skede av
Page 71 and 72:
Fler lednings- och samverkansstrukt
Page 73 and 74:
sektor. Rådsarbetsgruppen för rä
Page 75 and 76:
Referenser EU-dokument Ekonomisk s
Page 77 and 78:
Council Directive (96/35/EC) of 3 J
Page 79 and 80:
Spridning av allvarliga smittämnen
Page 81 and 82:
Communication from the Commission t
Page 83 and 84:
Myrdal, S. (2002), ”Konturerna av
Page 85 and 86:
KUSP Kommittén för utrikes- och s
show all

Säkerhet och beredskap i Europeiska unionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?