Säkerhet och beredskap i Europeiska unionen
Säkerhet och beredskap i Europeiska unionen
Säkerhet och beredskap i Europeiska unionen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
i särklass mest kostnadskrävande politikområdet.<br />
99<br />
Tilläggas bör att det även finns andra<br />
finansieringskällor med kopplingar<br />
till EU-samarbetet, vid sidan av gemenskapsbudgeten.<br />
En sådan källa är European<br />
Investment Bank (EIB) som kan<br />
erbjuda relativt fördelaktiga lån. Lån<br />
från EIB är exempelvis en av de finansieringsmöjligheter<br />
som används för<br />
att finansiera infrastrukturprojekt i<br />
TEN-e. 100<br />
Därutöver kan EU:s säkerhets- <strong>och</strong><br />
<strong>beredskap</strong>sarbete påverka den nationella<br />
finansieringen av <strong>beredskap</strong>såtgärder<br />
genom att lägga fast särskilda regler.<br />
Den sektoriella kartläggningen visar att<br />
kommissionen exempelvis har presenterat<br />
ett förslag till direktiv inom kärnsäkerhetsområdet<br />
som innehåller krav<br />
på att oberoende fonder skall skapas<br />
för att garantera att kärnkraftsoperatörerna<br />
avsätter tillräckligt med ekonomiska<br />
resurser för avvecklingen av<br />
gamla anläggningar.<br />
Insatsfinansiering<br />
Den övergripande gemenskapsbudgeten<br />
kan också bidra till att finansiera vissa<br />
konkreta insatser som genomförs efter<br />
en olycka eller katastrof. EU:s möjligheter<br />
att finansiera sådana insatser varierar<br />
idag beroende på om det är akuta konsekvenshanteringsinsatser<br />
eller långsiktiga<br />
återuppbyggnadsinsatser som avses.<br />
Inom räddningstjänstsamarbetet kan<br />
gemenskapsbudgeten användas för att<br />
finansiera de experter som skickas ut i<br />
ett inledande skede av en insats för att<br />
bl.a. göra bedömningar av de hjälpbehov<br />
som föreligger. I övrigt är dock den<br />
generella inriktningen i EU-samarbetet<br />
att medlemsländerna själva måste stå<br />
för den kostnad som uppstår när räddningstjänstteam,<br />
hälsoexperter eller<br />
andra personella <strong>och</strong> materiella resurser<br />
används i en akut konsekvenshanteringsinsats<br />
i det egna landet. Detta gäller<br />
oavsett om det är egna nationella resurser<br />
som används eller om ett annat land<br />
bidrar med resurser via någon av de<br />
samarbetsmekanismer som har etablerats<br />
på EU-nivån. 101<br />
99. The budget of the European Union: how is your money spent?, Directorate-General for Education and Culture,<br />
EU 2000 <strong>och</strong> Budget, www.europa.eu.int. Se även Report from the Commission to the Council, the European<br />
Parliament, the Economic and Social Committee and the Committee of the Regions on the implementation of<br />
the guidelines for Trans-European Energy Networks in the period 1996-2001, EU 2001 <strong>och</strong> Communication<br />
from the Commission to the Council, the European Parliament, the Economic and Social Committee and the<br />
Committee of the Regions: eEurope 2005: An information society for all (COM/2002/263 final), EU 2002.<br />
100. Report from the Commission to the Council, the European Parliament, the Economic and Social Committee<br />
and the Committee of the Regions on the implementation of the guidelines for Trans-European Energy Networks<br />
in the period 1996–2001, EU 2001, s. 12.<br />
101. Att det land som drabbas av en olycka eller katastrof måste finansiera resurser från andra länder som kanaliseras<br />
via den s.k. gemenskapsmekanismen för räddningstjänstinsatser slås fast i Commission decision of<br />
29/12/2003 laying down rules for the implementation of Council Decision 2001/792/EC, Euratom establishing<br />
a Community Mechanism to facilitate reinforced cooperation in civil protection assistance interventions<br />
(C/2003/5185 final), EU 2003. Se även EURO:s eller kronor – Finansieringsmöjligheter för framtida räddningstjänstinsatser<br />
inom ESFP, PM genomfört av Emma Ahlén vid praktik på Försvarsdepartementets<br />
civila enhet hösten 2003, s. 6f.<br />
62 | säkerhet <strong>och</strong> <strong>beredskap</strong> i europeiska <strong>unionen</strong>