Säkerhet och beredskap i Europeiska unionen

More documents

Recommendations

Info

Strålskydd och kärnsäkerhet Strålskyddsfrågor sattes på EU:s agenda redan 1957 när Euratomfördraget 67 antogs. Att skydda allmänheten och utsatt personal från radioaktiv strålning har under många år utgjort ett viktigt samarbetsområde inom EU. Däremot dröjde det länge innan säkerhet i kärnkraftanläggningar bedömdes vara en fråga av gemensamt intresse. Först efter Tjernobylkatastrofen 1986 och inför den kommande östutvidgningen av EU, aktualiserades behovet av en EUgemensam politik på allvar. Av de sammanlagt tio kandidatländerna har sju egna kärnkraftanläggningar med totalt 22 reaktorer. Kärnkraftanläggningarna i kandidatländerna är relativt gamla och i dåligt skick, vilket har föranlett ett aktivt EU-engagemang inom området. När EU befann sig i en paradoxal situation där unionen ägnade större kraft åt att höja säkerheten i kandidatländernas kärnkraftanläggningar än att vidta säkerhetshöjande åtgärder i den egna medlemskretsens åldrande anläggningar, blev det till slut omöjligt att inte diskutera EU-gemensamma säkerhetsstandarder för kärnkraftanläggningar. Ett annat problem som har uppmärksammats alltmer, bl.a. i den grönbok mot en europeisk strategi för tryggad energiförsörjning, som presenterades år 2000, är hanteringen av själva kärnavfallet. Den typ av temporära lagringslösningar, ibland ovan jord, som idag förekommer har väckt oro, speciellt i ljuset av terrorattackerna mot USA den 11 september 2001. Att hitta en lösning på lagringsproblemen har därför också blivit en högaktuell fråga. 68 Strålskyddsarbetet inom EU innebär bl.a. att medlemsländerna har kommit överens om ett antal gemensamma säkerhetsstandarder, som syftar till att skydda allmänheten och utsatt personal mot effekterna av radioaktiv strålning. Det kan handla om allt från vilken stråldos som personal i en strålintensiv bransch får utsättas för varje år till vilka åtgärder som medlemsländerna måste vidta när nya rutiner införs som skulle kunna medföra utsläpp av radioaktiv strålning. Vidare föreskriver EU:s gemensamma säkerhetsstandarder att medlemsländerna kontinuerligt skall bedriva strålningsövervakning och förse allmänheten med information då de utsatts för strålningsfara. Det finns också ett EU-gemensamt system för tidigt informationsutbyte, European Community Urgent Radiological Information Exchange System (ECURIE). Systemet 67. Euratomfördragets mest grundläggande målsättning är att säkerställa att tillräckligt med kärnenergi produceras i den europeiska gemenskapen. Den myndighet som inrättades till följd av fördraget arbetar bl.a. med att säkra tillgången till nukleärt material och att reglera att kärnmaterial inte används för annat än avsett bruk. Se Euratom Supply Agency, www.europa.eu.int. 68. Towards a Community approach to nuclear safety, Memo, Directorate-General for Energy and Transport, EU 2002, Communication from the Commission to the Council and the European Parliament: Final report on the Green Paper ”Towards a European strategy for the security of energy supply” (COM/2002/321 final), EU 2002 och Waste issues, www.europa.eu.int. resultat av sektoriell kartläggning | 43
går ut på att medlemsländerna rapporterar in radiologiska olyckor till kommissionen som sedan förmedlar informationen till övriga medlemsländer och till den FN-anknutna organisationen International Atomic Energy Agency (IAEA). Sedan en tid tillbaka utnyttjas MIC, som finns i DG Miljö, också för övervakningen av radiologiska olyckor. Annars är det DG Energi och transport som har huvudansvar för strålsäkerhetsfrågor i kommissionen. 69 Säkerhet i kärnkraftanläggningar har inte varit föremål för ett lika intensivt lagstiftningsarbete inom EU. 2003 presenterade emellertid kommissionen ett förslag till direktiv som bl.a. lägger fast ett antal allmänna principer och krav på medlemsländernas säkerhetsarbete vad avser kärnkraftanläggningar. I förslaget föreslås bl.a. att alla medlemsländer skall utse en oberoende myndighet som skall kontrollera efterlevnaden av de säkerhetsföreskrifter som finns. Kommissionen i sin tur förutsätts övervaka det sätt på vilket kontrollmyndigheterna i respektive medlemsland utför sina uppgifter. Ambitionen är dock att inte störa normala rutiner i de enskilda medlemsländerna. Det föreslagna direktivet innehåller även regler för hur oberoende fonder skall sättas upp för att säkerställa att kärnkraftsoperatörer avsätter medel till den ofta kostnadskrävande avvecklingen av gamla reaktorer. I arbetet med att befrämja kärnsäkerhet spelar IAEA en viktig roll. EU:s principer och krav har därför tagit sin utgångspunkt i, men även utvecklat, de standarder som skapats för att förbättra kärnsäkerheten under IAEA:s överinseende. 70 Idag ägnas även frågan om hur själva kärnavfallet skall lagras stort intresse. Informationsutbyte mellan aktörer som involveras i kärnavfallshanteringen har förekommit länge inom EU:s ram. Nyligen har kommissionen också tagit initiativ till mer långtgående åtgärder genom att presentera ett förslag till nytt direktiv, som bl.a. ställer krav på att medlemsländerna skall ta fram nationella program för förvaring av radioaktivt avfall inom en viss tidsram. Senast 2018 måste de exempelvis ha hittat förvaringsplatser för särskilt hög- 69. EU:s säkerhetsstandarder för radiologisk strålning återfinns i en mycket stor uppsättning direktiv, regleringar, rekommendationer och beslut. Se exempelvis Council Directive (96/29/Euratom) of 13 May 1996 laying down the basic safety standards for the protection of the health of workers and the general public against the dangers arising from ionising radiation, EU 1996 och Council Directive (89/618/Euratom), of 27 November 1989 on informing the general public about health protection measures to be applied and steps to be taken in the event of a radiological emergency, EU 1989. Se även Radiation protection, www.europa.eu.int och Draft Council conclusions on strengthening Community cooperation in the field of civil protection assistance (15184/03), EU 2003. 70. En sammanställning av alla icke-bindande åtgärder som har diskuterats inom EU:s ram presenteras i Contribution of the Commission services to question no 1 of the questionnaire submitted on 13 September 2000 by the Presidency to the Atomic Questions Group in the framework of the mandate given to it by the Coreper on 26 July 2000, Non-paper (29/09/2000), EU 2000. Se även Towards a Community approach to nuclear safety, Memo, Directorate-General for Energy and Transport, EU 2002 och Proposal for a Council (Euratom) Directive setting out basic obligations and general principles on the safety of nuclear installations (COM/2003/32 final), EU 2003. 44 | säkerhet och beredskap i europeiska unionen
Page 1 and 2: Säkerhet och beredskap i Europeisk
Page 3 and 4: kbm:s temaserie 2003:1 Bagdad-Bob,
Page 5 and 6: Ledning och samverkan 58 Finansieri
Page 7 and 8: yrån för gränskontroll. EU-syste
Page 9 and 10: Syftet med rapporten är att identi
Page 11 and 12: Inledning Bakgrund Försvar mot vä
Page 13 and 14: Rapporten stannar vid att identifie
Page 15 and 16: tera svåra fredstida påfrestninga
Page 17 and 18: hets- och beredskapsarbete, komplet
Page 19 and 20: som är väl förtrogna med EU och
Page 21 and 22: arbete ingår. Innan ett konkret f
Page 23 and 24: skillnad är att det finns andra ty
Page 25 and 26: Europa har också drabbats av ett a
Page 27 and 28: Resultat av sektoriell kartläggnin
Page 29 and 30: EU skall ta ett samlat grepp om fö
Page 31 and 32: Robusta elsystem Det var initialt d
Page 33 and 34: vidta alla nödvändiga tekniska oc
Page 35 and 36: det av en förordning som innehåll
Page 37 and 38: tagit sin utgångspunkt i internati
Page 39 and 40: tjänst, polis- samt asyl- och migr
Page 41 and 42: mentskydd, som tidigare har haft en
Page 43: och att beslut skall fattas på sak
Page 47 and 48: unt-bemannat operativt nätverk (n
Page 49 and 50: numera hanteras av DG Hälsa och ko
Page 51 and 52: Identifiering av parallell och sekt
Page 53 and 54: nytt förslag till direktiv diskute
Page 55 and 56: isken för att ett enskilt land, so
Page 57 and 58: nationella terroristexperter, bilda
Page 59 and 60: Den sektoriella genomgången visar
Page 61 and 62: herent. Däremot finns det ingen ak
Page 63 and 64: i särklass mest kostnadskrävande
Page 65 and 66: Slutsatser Analysen av EU:s säkerh
Page 67 and 68: Utvecklingstendenser Den framtida u
Page 69 and 70: äggas bör att i ett sent skede av
Page 71 and 72: Fler lednings- och samverkansstrukt
Page 73 and 74: sektor. Rådsarbetsgruppen för rä
Page 75 and 76: Referenser EU-dokument Ekonomisk s
Page 77 and 78: Council Directive (96/35/EC) of 3 J
Page 79 and 80: Spridning av allvarliga smittämnen
Page 81 and 82: Communication from the Commission t
Page 83 and 84: Myrdal, S. (2002), ”Konturerna av
Page 85 and 86: KUSP Kommittén för utrikes- och s

Säkerhet och beredskap i Europeiska unionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?