DubbElT Så bra! - Sveriges Olympiska Kommitté

More documents

Recommendations

Info

16 njaom mä Anja om VM-debuten i Vail, uSa, 1999 ”VM i Vail var en enorm upplevelse. Som 17-åring och en hel skidvärlds ögon på mig var det inte lätt att prestera. Flera film-team bevakade varje steg jag tog. Det var en stor grej i media att som 17-åring platsa i ett VM-lag plus att jag kom från samma lilla ort som Ingemar Stenmark. Under säsongen fram till VM hade jag haft svårt att satsa i första åken men under VM bestämde jag mig för att gå för guld i både slalom och storslalom – de två grenarna jag ställde upp i. Det gick nästan hem. Jag var snabbast fram till mellantiderna i båda tävlingarna men sedan körde jag också ut i båda. Jag fick ett kvitto på att jag kunde vara snabb också under stor press men också hur mycket jag gillade ett stort mästerskap och allt runt ett sådant. Det var en rejäl kick att stå på start med så mycket folk runt omkring. Stolt över min prestation i VM flög jag vidare.” I St anton 2001 blev det två medaljer (guld i slalom och brons i storslalom). Så här minns Anja sina två första mästerskaps-medaljer. Det skulle bli 14 till – hittills! ”Det var många som tvivlade på min mentala styrka inför VM i St Anton. Tvivlarna blev inte färre eftersom det gått trögt fram till VM. Jag tror att jag som bäst varit sexa i slalom i världscupen. Men på träningslägret inför VM hittade jag formen och när jag kom till St Anton visste jag att jag kunde ta medalj. Men media tvivlade på mig och det blev en riktig tändvätska för mig. Det var en enorm njutning att gå i den mixade zonen där media håller till och ha kunnat bevisa för alla tvivlarna vem jag var och vad jag kunde göra på ett mästerskap.” OS-debuten i Salt lake city 2002 gav två medaljer (silver i storslalom och brons i slalom). Den här gången krävde svenska folket mer eller mindre medalj. ”OS i Salt Lake City var allt annat än lätt. Pressen var enorm. Det hade gått tungt för det svenska laget under den första veckan. Inte en enda svensk medalj och medaljchanserna blev färre och färre. Men vi i det alpina landslaget hade haft ett bra läger i Jackson Hole och det var kanonstämning inom laget. Det var nog tur eftersom boendet och maten i Park City där vi bodde var rena katastrofen. En natt fick vi sova tre i samma säng när elementet slutade fungera och det blev minusgrader i rummet. Min vilja var stor att inget skulle kunna krossa oss så med det i ryggen tog jag mig an min karriärs kanske största utmaning i slalom. Jag hade startnummer ett i ett hang som passade mig bra men på natten började det snöa och det blev också mildväder vilket gjorde underlaget halvt omöjligt att åka på. Det var som att åka i ett bollhav. Men med nio hundradelars marginal lyckades jag ta min första OS-medalj. Lyckan var total! Under storslalomen blev jag lite passiv i första åket och där missade jag nog guldet. Men i andra var jag snabbast och körde upp mig till silver. Fast det gjorde inget. Jag var ändå en vinnare och fick uppleva en massa saker. Kungafamiljen kom ner till målet och var med när jag firade silvret som kändes som ett guld för mig. Stort!” I Turin 2006 var det OS-guld som gällde och nu var media eniga om att Anja hade fem medaljchanser. ”Nu blev det en jakt på ett OS-guld som jag inte hade. Fem starter och fem möjligheter. Min form var på topp i alla grenarna och viljan var enorm. Jag var med och stred om guldet i alla grenarna och under första veckan lyckades jag ta två brons men guldet ville vänta på sig. Under OS fick jag en knäskada som påverkade mig och var svår att hantera. Så här efteråt är jag otroligt lycklig att skadan inte var värre än att jag kunde tävla varje dag. Sedan hände det som jag tror avgjorde att jag fick mitt guld. Under uppvärmningen inför slalomen halkade jag till i en sväng och vred knät ytterligare. Smärtan var olidlig. Men min beslutsamhet att inte vika ned mig gjorde att jag glömde all press på mig och fokus låg på att klara av dagen och inte låta mig besegras av ett knä. Jag vågade chansa och kunde slappna av och jag grundade OS-guldet i det första åket. När jag fick medaljen var det med blandade känslor av lycka och lättnad av att jag äntligen klarat av att ta ett OS-guld.” Efter Salt Lake City bestämde Anja sig för att köra alla grenar i Turin- OS. I VM i bormio 2005 testade hon det för första gången. ”Det var en hög målsättning och en tuff resa att lära sig störtlopp och super-G på mindre än fyra år. I Bormio var tanken att se om jag klarade av ett så tufft schema och hårt tryck på kroppen inför Turin säsongen efter. Ingen hade mig som medaljkandidat i någon av fartgrenarna men succén var total. Jag chockade världen med att vinna super-G och ledde störtloppet fram till sista mellantiden och slogs om guldet i kombinationen. Men jag orkade inte hela vägen fram. Jag blev förkyld och sängliggande innan slalomen men jag klev upp och kämpade och slogs faktiskt med Janica Kostelic om guldet ända fram tills jag körde ut”.
sterskapen alla 2007 VM på hemmaplan i åre. Det blev ett magiskt VM för Anja. ”Det var en säsong med stora problem fram till VM. Men när vi hittade lösningen – vi slipade in pjäxorna på ett sätt som ingen annan vågat tidigare löste sig allt. Efter den justeringen fungerade åkningen och jag började tro på VM-medaljer. Men självförtroendet var ju inte på topp. Så jag gjorde något radikalt. Jag struntade i all skidåkning och åkte hem till min syster i Umeå och umgicks med mina vänner där. Jag gjorde allt annat än att tänka på VM. Jag njöt av att vara en normal tjej och med det få en självkänsla och förtroende av mina vänner och min syster som behövdes för att lyckas på VM. Jag lyckades med allt på VM och klarade av att hålla min inställning i två veckor och jag fick uppleva något magiskt som jag kommer ha med mig hela livet.” Mitt bästa OS-minne johan röjler, skridsko: När Johann Olav Koss vann 10 000 meter på hemmaplan i Lillehammer. VM förra året blev en flopp för Anja. Hur påverkar det mästerskapsåkerskan inför OS? ”På VM förra året hamnade jag snett från början. Inget jag tog mig för gick åt rätt håll. Alpin skidåkning handlar mycket om en känsla, en tajming. Jag hamnade tyvärr en halvmeter åt fel håll och misslyckandet var totalt. Sedan var min målsättning inte VM förra säsongen utan den låg på att vinna världscupen totalt. OS i Vancouver är något som jag börjar tänka på efter sista världscuptävlingen. Jag är glad att det gått så bra för skidskyttarna och längdlaget. Det inspirerar väldigt mycket. Jag har åkt till mästerskap som favorit eller totalt utdömd men det är inget som spelar mig någon roll. Jag har min plan och jag vet om vi gjort vår hemläxa kommer vi att lyckas i Vancouver”. oSåken 2006, turin Slalom – 1 Super-G – 12 Kombination – 3 Störtlopp – 3 Storslalom – 6 2002, Salt lake City Storslalom – 2 Slalom – 3 alla VMåken 2009, Vm Val d’isere Slalom – 9 Storslalom – 15 Störtlopp – 12 Superkomb –dnf Super-G – dnf 2007, Åre Lagtävling – 2 Slalom – 3 Storslalom – dnf Störtlopp – 1 Kombination – 1 Super-G – 1 2005, Santa Caterina Storslalom – 1 Störtlopp – 7 Kombination – 2 Super-G – 1 2003, St moritz Slalom – 4 Storslalom – 1 2001, St anton Storslalom- 3 Slalom – 1 1999, Vail Slalom – dnf Storslalom – dnf Foto Janerik Henriksson, Scanpix. 17
Page 1 and 2: SKIDSKYTTE: HElEna ocH anna carIn:
Page 3 and 4: 22 14 21 20 14 Innehåll 5 HElEna j
Page 5 and 6: HElEna jonsson anna carIn olofsson
Page 7 and 8: oSGulD HElEna jonSSon Skidskytte
Page 9 and 10: onusutdelning anna carIn olofSSon
Page 11 and 12: ”Nu vet jag att jag har vunnit. 1
Page 13 and 14: Konsten att toppa formen till oS Et
Page 15: Son erskapsåkaren anja pärson gjo
Page 19 and 20: Daniel Sedin om sitt Vancouver Som
Page 21 and 22: DanIjEla runDQVIST Ishockey Forward
Page 23 and 24: oss Magdalena Iljans Ålder: 41. Bo
Page 25 and 26: olympier i Vancouver: Alpint SOK ha
Page 27 and 28: Tommy Eliasson och Anja Pärson age

DubbElT Så bra! - Sveriges Olympiska Kommitté

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?