09.09.2013 Views

Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Andra aspekter på STI<br />

ungdomar <strong>och</strong> <strong>sexualitet</strong> – en forskningsöversikt 2005 123<br />

Att ha haft en sexuellt överförbar sjukdom behöver inte innebära att man generellt sett<br />

lever ett sexuellt liv där man utsätter sig för extra stora risker. Däremot löper man naturligtvis<br />

större risk att få en STI om man har täta partnerbyten, inte använder kondom <strong>och</strong> så<br />

vidare. I tabell 45 under rubriken Risktagande i olika grupper kan vi i Lars Holmbergs<br />

forskning se att unga män som varit involverade i (orsakat) en oönskad graviditet i betydligt<br />

högre grad än andra också hade haft en STI. 22,5 procent av dessa hade någon gång<br />

haft en STI, vilket ska jämföras med 1,3 procent av dem som aldrig varit involverade i en<br />

oönskad graviditet. 80<br />

Av tabell 57 framgår vidare att det är vanligare att ha haft en STI om man samlagsdebuterat<br />

före femton års ålder, än om man gjort det senare.<br />

Tabell 57. Samlagsdebut före <strong>och</strong> från 15 års ålder relaterat till andra erfarenheter. Uppdelat på kön.<br />

Flickor, debut Flickor, debut Pojkar, debut Pojkar, debut<br />

< 15 års ålder > 15 års ålder < 15 års ålder > 15 års ålder<br />

Haft STI 15,2 5,4 7,4 2,5<br />

Källor: Edgardh, 2000:100; 2002a:988.<br />

Detta resultat hänger ihop med diskussionen om varför andelen ungdomar med erfarenhet<br />

av STI förefaller vara lägre i gymnasiets årskurs III än i årskurs I (Se resultat från<br />

Häggström-Nordins forskning, under rubrik Egenrapporterad erfarenhet av STI). Som<br />

grupp utsätter sig de tidiga debutanterna för större risker än de som debuterar senare.<br />

Därmed är det också logiskt att andelen som har erfarenhet av STI bland dem som debuterat<br />

i årskurs I är något större än andelen av dem som debuterat i årskurs III. I årskurs III har<br />

ju även de som är mer försiktiga i sitt risktagande hunnit samlagsdebutera.<br />

Christianson med flera visar vidare i sin kvalitativa studie (2003) att det finns en skillnad<br />

mellan könen när det gäller upplevelser av att ha fått en STI (i detta fall klamydia). Medan<br />

de unga kvinnor hon intervjuat kände skam <strong>och</strong> skuld över att ha smittats av klamydia, förmedlade<br />

de unga männen en mer bekymmersfritt förhållningssätt, där de verkade tillfreds<br />

med att ha fått reda på vilken smittkällan (alltså den unga kvinnan) var. Även om det<br />

utifrån studiens konstruktion inte är självklart att denna skillnad går att generalisera till<br />

samtliga unga män, är det ett intressant resultat som också bör relateras till de olika villkor<br />

för <strong>sexualitet</strong> som kvinnor <strong>och</strong> män lever under. Christianson konstaterar också att ”så<br />

länge som CT-screening fokuserar på kvinnor, innebär det en risk att flickor definieras som<br />

”smittkällor”, medan pojkar inte ser sig själva som smittbärare (…) Det krävs två för att bli<br />

80 Observera att dessa siffror är beräknade enbart på dem, i Holmbergs material, som samlagsdebuterat.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!