Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

elativt stabila även i de studier som publicerats under perioden 2000–2005. Det är fortsatt ungefär en tredjedel av ungdomarna i årskurs 9 och ungefär två tredjedelar i årskurs III som uppger att de samlagsdebuterat. Det är inte någon större skillnad mellan flickor och pojkar, men i den mån det finns en skillnad innebär denna att flickorna i regel debuterar vid något lägre ålder än pojkarna. Detta är också något som sedan början av 1980-talet generellt rapporterats i skandinaviska undersökningar om ungdom och sexualitet (Edgardh, 2002b). Om dessa övergripande siffror bryts ned på olika grupper, vilket görs i ett antal studier, nyanseras bilden och vi får ytterligare information. Se vidare nedan, under rubriken Bakgrundsfaktorer och ålder för samlagsdebut. I en artikel från 2002 framgår att ungefär tre fjärdedelar av ungdomarna hade sitt andra samlag med samma partner som de debuterat tillsammans med (Häggström-Nordin, Hanson, & Tydén, 2002:291). Åttio procent av de unga kvinnorna och 87 procent av de unga männen ansåg enligt denna studie att de känt sig mogna för att samlagsdebutera, när de gjorde det. Bakgrundsfaktorer och ålder för samlagsdebut ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005 51 I rapporterna från undersökningen SAM73/90 (Edgardh, 1992) framgår en tydlig skillnad i samlagsdebutålder för ungdomar på praktiska respektive teoretiska gymnasieprogram. Det visar sig här att flickor på praktiska gymnasieprogram är de som i genomsnitt debuterar först. De följs av pojkar på praktiska program och därefter av flickor på teoretiska program. Pojkar på teoretiska gymnasieprogram är de som i genomsnitt är äldst då de samlagsdebuterar. Resultatet ligger i linje med andra undersökningar från 1900-talet (Exempelvis Jarlbro, 1989; Zetterberg, 1969) och visar att klassbakgrund har betydelse för hur ungdomar förhåller sig till sexualitet och för vilka erfarenheter de gör (jfr även Ambjörnsson, 2004). Bland de studier som publicerats under perioden 2000–2005, redovisar Häggström-Nordin samlagsdebutålder uppdelat på praktisk och teoretisk gymnasieinriktning (2005:39). Hennes resultat ligger väl i linje med de tidigare och visar att 65 procent av flickorna på praktiskt gymnasieprogram och 35 procent av flickorna på teoretiskt hade samlagsdebuterat då undersökningen genomfördes. Motsvarande siffror för pojkar var 51 procent (praktisk inriktning) respektive 40 procent (teoretisk inriktning). I avhandlingen Brunetter och Blondiner (Forsberg, 2005), där en uppdelning mellan ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund görs, framgår att det finns betydande skillnader när det gäller ålder för samlagsdebut. 25 Se tabell 3. 25 Observera att definitionen ”utländsk bakgrund” innebär att flickan eller pojken själv eller minst en förälder är född i ett annat land än Sverige. Det kan därmed innebära allt ifrån att man själv relativt nyligen kommit till Sverige, efter att ha tillbringat barndom och större delen av sin tonårstid i ett annat land, till att man har en förälder som kom till Sverige som spädbarn ifrån ett annat nordiskt land.
52 ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005 Tabell 3. Andelen ungdomar i åk 9 (n = 643) och åk III (n = 616) som haft samlag. Uppdelat på kön och härkomst (procent). Årskurs 9 Flickor, svensk bakgr. Flickor, utländsk bakgr. Pojkar, svensk bakgr. Pojkar, utländsk bakgr. Årskurs III 37 19 26 39 Flickor, svensk bakgr. Flickor, utländsk bakgr. Pojkar, svensk bakgr. Pojkar, utländsk bakgr. 79 49 63 65 Källa: Forsberg, 2005:154. En uppdelning av resultaten på svensk och utländsk bakgrund visar alltså att det finns stora skillnader mellan grupperna. I årskurs 9 är skillnaden mellan ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund stor hos bägge könen. I gymnasiet är skillnaden mellan pojkar med olika bakgrund i princip obefintlig. Mellan flickor med olika bakgrund är den däremot fortsatt stor. Den logik som ligger i att de något tidigare fysiskt mogna flickorna även debuterar något tidigare än pojkarna, gäller uppenbarligen inte för ungdomar med utländsk bakgrund. Därmed avviker de kraftigt från den bild som framträtt i tidigare svensk forskning och som fortfarande framträder i de övergripande resultat som presenterats ovan (tabell 3). Med den omfattande immigration till Sverige som skett under de senaste decennierna finns det därför skäl att ytterligare fundera över hur den genomsnittliga åldern för samlagsdebut, särskilt för flickor, utvecklats i olika grupper. Om flickor med utländsk bakgrund generellt debuterar vid avsevärt högre ålder än flickor med svensk bakgrund, skulle detta kunna innebära att debutåldern hos flickor med svensk bakgrund kanske ändå sjunkit under slutet av 1900-talet. En sådan sänkning skulle då rent statistiskt ha kunnat kompenseras av en ökande andel flickor med utländsk bakgrund, vilka generellt har en senare samlagsdebut. Detta skulle i så fall innebära att även om den genomsnittliga debutåldern varit relativt stabil sedan 1960-talet, kan variationen mellan olika grupper ha blivit större. För att få svar på en sådan fråga skulle nya bearbetningar av flera studier behöva göras. Bearbetningar som också tar hänsyn till andel ungdomar med utländsk bakgrund i respektive undersökning.
Page 1 and 2: Ungdomar och sexualitet En forsknin
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 4 ungdomar och sexualitet - en fors
Page 11 and 12: 10 ungdomar och sexualitet - en for
Page 51: 50 ungdomar och sexualitet - en for
Page 101 and 102: 100 ungdomar och sexualitet - en fo
Page 103 and 104:
102 ungdomar och sexualitet - en fo
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
show all

Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?