Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
elativt stabila även i de studier som publicerats under perioden 2000–2005. Det är fortsatt<br />
ungefär en tredjedel av ungdomarna i årskurs 9 <strong>och</strong> ungefär två tredjedelar i årskurs III<br />
som uppger att de samlagsdebuterat. Det är inte någon större skillnad mellan flickor <strong>och</strong><br />
pojkar, men i den mån det finns en skillnad innebär denna att flickorna i regel debuterar vid<br />
något lägre ålder än pojkarna. Detta är också något som sedan början av 1980-talet generellt<br />
rapporterats i skandinaviska undersökningar om ungdom <strong>och</strong> <strong>sexualitet</strong> (Edgardh,<br />
2002b). Om dessa övergripande siffror bryts ned på olika grupper, vilket görs i ett antal<br />
studier, nyanseras bilden <strong>och</strong> vi får ytterligare information. Se vidare nedan, under rubriken<br />
Bakgrundsfaktorer <strong>och</strong> ålder för samlagsdebut.<br />
I en artikel från 2002 framgår att ungefär tre fjärdedelar av ungdomarna hade sitt andra<br />
samlag med samma partner som de debuterat tillsammans med (Häggström-Nordin,<br />
Hanson, & Tydén, 2002:291). Åttio procent av de unga kvinnorna <strong>och</strong> 87 procent av de<br />
unga männen ansåg enligt denna studie att de känt sig mogna för att samlagsdebutera, när<br />
de gjorde det.<br />
Bakgrundsfaktorer <strong>och</strong> ålder för samlagsdebut<br />
ungdomar <strong>och</strong> <strong>sexualitet</strong> – en forskningsöversikt 2005 51<br />
I rapporterna från undersökningen SAM73/90 (Edgardh, 1992) framgår en tydlig skillnad<br />
i samlagsdebutålder för ungdomar på praktiska respektive teoretiska gymnasieprogram.<br />
Det visar sig här att flickor på praktiska gymnasieprogram är de som i genomsnitt debuterar<br />
först. De följs av pojkar på praktiska program <strong>och</strong> därefter av flickor på teoretiska<br />
program. Pojkar på teoretiska gymnasieprogram är de som i genomsnitt är äldst då de samlagsdebuterar.<br />
Resultatet ligger i linje med andra undersökningar från 1900-talet<br />
(Exempelvis Jarlbro, 1989; Zetterberg, 1969) <strong>och</strong> visar att klassbakgrund har betydelse för<br />
hur ungdomar förhåller sig till <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> för vilka erfarenheter de gör (jfr även<br />
Ambjörnsson, 2004). Bland de studier som publicerats under perioden 2000–2005,<br />
redovisar Häggström-Nordin samlagsdebutålder uppdelat på praktisk <strong>och</strong> teoretisk<br />
gymnasieinriktning (2005:39). Hennes resultat ligger väl i linje med de tidigare <strong>och</strong> visar<br />
att 65 procent av flickorna på praktiskt gymnasieprogram <strong>och</strong> 35 procent av flickorna på<br />
teoretiskt hade samlagsdebuterat då undersökningen genomfördes. Motsvarande siffror<br />
för pojkar var 51 procent (praktisk inriktning) respektive 40 procent (teoretisk inriktning).<br />
I avhandlingen Brunetter <strong>och</strong> Blondiner (Forsberg, 2005), där en uppdelning mellan<br />
ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund görs, framgår att det finns betydande<br />
skillnader när det gäller ålder för samlagsdebut. 25 Se tabell 3.<br />
25 Observera att definitionen ”utländsk bakgrund” innebär att flickan eller pojken själv eller minst<br />
en förälder är född i ett annat land än Sverige. Det kan därmed innebära allt ifrån att man själv<br />
relativt nyligen kommit till Sverige, efter att ha tillbringat barndom <strong>och</strong> större delen av sin tonårstid<br />
i ett annat land, till att man har en förälder som kom till Sverige som spädbarn ifrån ett annat<br />
nordiskt land.