Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

36 ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005
senmoderna samhället”. och författarna fortsätter med att konstatera att just sexualiteten är
ett av de områden som dramatiskt tycks påverkas av internet.
I den allmänna debatten figurerar internet ofta i diskussioner som handlar om pornografi
och andra sätt att kommersiellt utnyttja dess möjligheter. Men internet är också en
arena för kontaktmöjligheter utan kommersiella förtecken. På internet finns en mängd
olika typer av frågelådor dit man kan vända sig med sexuellt relaterade frågor. Det finns
kontaktförmedlingar och chatsidor som vänder sig till såväl breda som mer avgränsade
grupper. Forskningen om internet och dess inverkan på sexualitet och sexuella relationer är
än så länge mycket begränsad, men det finns forskare som talar om internet som en faktor i
en ny ”sexuell revolution” (Månsson et al, 2003:3).
Kön och sexualitet
Konstruktion av kön
Synen på könen, på kvinnor och män, har varierat under olika tidsepoker. Historikern
Thomas Laqueur har i sin bok Om könens uppkomst (1994), intresserat sig för området och
skriver bland annat om hur könen under tidigare sekler uppfattades som i princip likadana.
”Någon gång på 1700-talet uppfanns könet som vi känner det” skriver Laqueur (ibid:173)
och fortsätter med att beskriva hur vetenskapen successivt byggde ut kategorierna ”manligt”
och ”kvinnligt” till ”motsatta och ojämförbara biologiska kön” (ibid:178).
Att definieras som kvinna eller som man innebär att definieras enligt de mallar som
uppfattas vara utmärkande för respektive kön. Varje sådan definition eller kategorisering
innebär därmed samtidigt en disciplinering och begränsning av möjligheter. Att definieras
utifrån föreställningar om vad som, utifrån könstillhörighet, bör karakterisera en person,
innebär samtidigt att uteslutas från vissa möjligheter och vissa aktiviteter. Både för kvinnor
och för män.
I en formulering från 1949 säger den franska filosofen Simone de Beauvoir ”Man föds
inte till kvinna, man blir det” (1949/2002:325). Denna sentens, som senare blivit klassisk,
uttrycker ett grundläggande antagande om att kön är något som kontinuerligt konstrueras i
det mänskliga samspelet. Denna syn, den konstruktivistiska, dominerar i dag i framför allt
den samhällsvetenskapliga forskningen.
Hur närvarande är då konstruktivistiska diskussioner och utgångspunkter i våra
vardagsliv? Vid en ytlig betraktelse är de inte särskilt närvarande i samtal om kön. Ofta
möter vi, i samtal med andra och i filmer, tidningar och TV-reportage, en bild av kvinnor
och män som vilar tungt i ett essentialistiskt 15 perspektiv. Dagligen möter vi ”stereotypa
15 Essens – av lat. Essen’tia = väsen; väsentliga beståndsdelar. Essentialism är ett synsätt som
innebär att någon eller någonting har givna, inneboende egenskaper (exempelvis av manlighet
respektive kvinnlighet).