Blå Himmel beta 9 20130526 - Rävsvans Förlag

Vad kriget handlar om
Det stora kriget är huvudsakligen en konflikt mellan å ena sidan en västallians centrerad kring de
båda länderna Weldland och Urenien; å andra sidan det Meroviska kejsardömet med associerade
nationer. Många fler länder finns på båda sidor i kriget, men Weldland, Urenien och Meroviska
kejsardömet är de tongivande i respektive allians. Kriget utkämpas inte heller enbart i Europia, utan
även i kolonier och besittningar i många världsdelar.
Officiellt började kriget i Weldlandsprovinsen Saravien, där hunnosaravierna, en merovisk minoritet i
nordöstra Saravien, ville bli självständiga eller anslutas till meroviska kejsardömet. Bråket ledde till en
hård weldländsk aktion mot hunnosaraviska upploppsmän, och på grund av det gick Meroviska
kejsardömet in i östra Saravien i augusti 1872 för att ”skydda” hunnosaravierna. Det kunde inte
Weldland tolerera, och förklarade krig inom några dagar. Fler krigsförklaringar följde och Europia
polariserades snabbt.
Inofficiellt är det Stora kriget ingenting annat än en förlängning av ett antal krig från andra halvan av
sjuttonhundratalet och första halvan av artonhundratalet. Det har varit fler krig mellan Weldland och
Merovia, och tidigare mellan furstarna och adelsherrarna i respektive riken kring Euxinska havet, än
vad någon orkar räkna. Följaktligen är ”meroven” alltid fienden som weldländarna alltid planerar nya
krig för, och Weldland har alltid varit arvfiende för merovierna.
Man hade tre årtionden av fred innan kriget, tack vare en ömsesidig avskräckning genom en stor
stående här och ett antal ”buffertstater”. De stående härarna var naturligt begränsade av hur många
man som kunde kallas in, och buffertstaterna, huvudsakligen Polmerovien, Brevorien och Rikitien,
gjorde att det skulle bli kostsamt att inleda ett nytt krig.
Ungefär 1860 ändrades det i och med de nya flygskeppen. Flygskepp gjordes möjliga med
Zehntruder-maskinen, som kunde skapa lyftkraft från mekaniskt arbete. Den var oerhört
kraftkrävande, och bara en större drivanläggning kunde generera nog kraft för att använda dem.
Ungefär samtidigt så började ångdrivna pansarskepp ersätta de gamla segelskeppen av trä. När dessa
två utvecklingar kombinerades skapades flygskeppet.
1859 kom så uppfinningen som var spiken i kistan för freden: flygslagskeppet Seiner Majestät
Luftschiff Zerstörer. Som de flesta andra flygskepp så kunde hon färdas både i luften och på vattnet.
SMLS Zerstörer var stor, snabb, med lång räckvidd och en imponerande beväpning och bepansring:
ett deplacement på 18 000 ton, längd på 161 meter, fyra ångturbiner med totalt 23 000 hästkrafter,
27 tolvpundkanoner och fem dubbelbatterier med tolvtumskanoner och ett pansar på upp till tio
tum. Hon kunde färdas över 6 000 sjömil på vattnet och över 500 sjömil i luften med en fart på tio
knop, och hade en toppfart på 21 knop i vattnet och 24 knop i luften. Från Euxinska havets norra kust
skulle hon kunna rusa norrut till Zjitomir i Rokitna på bara tio timmar och ödelägga staden med
nästan 1000 ton artillerigranater och bomber. Hon skrämde slag på merovierna, som var tvungna att
kontra för att över huvud taget kunna upprätthålla den ömsesidiga avskräckningen.
Därmed inleddes en dödlig flygskeppskapprustning. Det kom större flygskepp, snabbare flygskepp,
flygskepp med längre räckvidd, större kanoner och tyngre pansar, alltihop motiverat med att man
inte kunde låta andra sidan få ha övertaget. Flygskeppskapprustningen smittade av sig på armén och
även andra länder drogs in i vad som var en kapplöpning mellan Meroviska kejsardömet och
Weldland. Samtidigt trissades propagandan upp, och andra sidan svartmålades för att det skulle vara
Blå Himmel: En dag stod kanonerna tysta 6