Blå Himmel beta 9 20130526 - Rävsvans Förlag

Salongsbjudningar är inte enbart för överklassen, utan framförallt konstnärer bjuds in för att visa upp
sig och söka kontakt med finansiärer, och intellektuella kan bjudas in för att debattera aktuella
händelser och politiska ämnen.
Det är alltid en dam som är värdinna för en salongsbjudning, eftersom det alltid är husfruns uppgift
att förestå en bjudning. Värdinnan får därmed en särställning och fungerar i praktiken ofta som
moderator och debattledare.
En herre kan aldrig stå som värd för en salongsbjudning, just för att det är i hemmet, utan han måste
överlåta det till sin fru. Inte ens en ogift man kan stå som värd för en sådan bjudning, utan måste då
be en kvinna att förestå bjudningen. Om en ensam man organiserar en sådan bjudning så blir det
istället i form av en klubb eller förening.
Salongsbjudningen höll på att tappa betydelse, men i samband med kriget och den plötsligt ökade
censuren och inskränkta åsiktsfriheten så har deras betydelse återkommit.
Ett skiktat samhälle
Det är ingen tvekan om att Europias samhälle är skiktat. Det är inte längre feodalt, men det finns
likväl en samhällsskiktning.
Överklassen
Överklassen består traditionellt sett av aristokratins kretsar i form av landägande och landlös adel.
Även om adelsprivilegier inte längre finns eller är kraftigt begränsade så har de fortfarande både
stora ägor som fördelar i samhället.
På senare tid har dessa kommit att kompletteras med industrialister och företagsägare. Dessa utgör
en ”nedre överklass” på så sätt att deras status och kapital inte är nedärvd utan förtjänad, och därför
inte ses som lika ”fina” som aristokratin, trots att industrialister och företagsägare både har mer
makt och kapital än aristokratin numera.
Medelklassen
Per definition hamnar medelklassen mellan överklassen och arbetarklassen, typiskt nog tjänstemän,
akademiker och hantverksmästare. Självägande bönder kan också stoppas in i medelklassen, liksom
alla handlare av olika slag.
Officerare hamnar också typiskt nog i medelklassen. Undantaget är huvudsakligen de som har
överstes grad eller någon generalsgrad, som snarare tillhör överklassen.
Arbetarklassen
Arbetarklassen utgörs av de som gör manuellt arbeten åt andra. Det första man tänker på är
fabriksarbetare, men en stor del är jordbrukare, i form av drängar, pigor och arrendebönder. Även
springschasar, pigor och annat tjänstehjon i städerna räknas som arbetare, liksom en stor del av
sjömanskapet.
Tilltal och titlar
I Blå Himmels Europia säger man inte ”du” eller ”ni” till folk. Om man inte är ”du och kompis” med
någon så använder man tredje person, även när man tilltalat dem direkt.
Blå Himmel: Livet i krigets skugga 9