Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme

Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004 

fjärrvärme till småhus 

– litteraturstudie 2003 

Charlotte Claesson, Chalmers Tekniska Högskola 

Forskning och Utveckling | Värmegles 2003:2 

Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 | Värmegles 2003:2 

1

Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 | Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004 

2



fjärrvärme till småhus 

– litteraturstudie 2003 

charlotte claesson, 

chalmers tekniska högskola 

Forskning och Utveckling Värmegles 2003:2 

ISSN 1401-9264 

© 2004 Svensk Fjärrvärme 

Art. Nr 042202 

3


4 

I rapporten redovisar projektledaren sina resultat och slutsatser. 

Publicering innebär inte att Svensk Fjärrvärme AB eller styrgruppen för 

Värmegles Fjärrvärme tagit ställning till slutsatser och resultat.


Sammanfattning 

Fjärrvärme till småhus - Litteraturstudie 


För att maximera nyttan med programmet ”Värmegles fjärrvärmes” är det viktigt att 

resurser satsas på projekt och problemställningar som inte behandlats och lösts tidigare. 

I denna rapport sammanställdes tidigare forskning inom ”Fjärrvärme till småhus” inom 

följande områden: distributionsledningar, fjärrvärmecentral i småhus, värmeförluster, 

värmemängdsmätning samt försäljning och kundkontakter. I studien identifierades även 

områden där forskning saknas. 

Genom sökning i databaserna LIBRIS, Svensk Fjärrvärme, Compendex, Cordis, 

ETDEWeb, INSPEC och Science Direct samt referenser via litteratur erhölls litteratur 

inom området ”Fjärrvärme till småhus”. Litteraturen sammanställdes med sammanfattning 

av viktiga slutsatser samt hänvisning så att läsaren själv kan söka upp litteraturen. 

Den största andelen litteraturen som fanns i studien var svenskförfattad. 

Ur litteraturen drogs följande slutsatser: 

• Fjärrvärmens expansion i småhusområden utanför Sverige beror inte på specifika 

tekniska lösningar eller låg kostnadsnivå, utan på energipolitiska förutsättningar, 

som t ex en hög skatt på olja i Danmark. 

• Anslutningskostnader i småhusområden har stor spridning. 

• Mark- och byggkostnader utgör en stor andel av total anläggningskostnad för 

distributionsledningar. 

• Mark- och byggkostnader kan reduceras genom hög kontinuitet i byggprocessen med 

korta öppettider för schakt. 

• Det är många yrkeskategorier inblandade i byggprocessen, vilket påverkar 

kontinuitet och effektivitet negativt. 

• Kallförläggning bidrar till ökad kontinuitet i byggprocessen utan avkall på kvalitet 

och bör därmed utnyttjas vid anslutning av småhus. 

• Även återfyllnad med befintliga massor bidrar till ökad kontinuitet utan avkall på 

kvalitet och bör därmed utnyttjas i småhusområden. Vid kallförläggning bör ej 

återfyllnad med befintliga massor ske i rörböjar. 

• Fjärrvärmecentral i småhus bör vara parallellkopplad. 

• Värmeförlusterna är större i småhusområden än i flerbostadsområden. 

• Värmeförlusterna reduceras vid utnyttjande av dubbelrör istället för enkelrör och 

dubbelrör ska därmed utnyttjas vid anslutning av småhus. 

• Under sommartid medför värmeförlusterna i framledning problem att upprätthålla 

korrekt tappvarmvattentemperatur i småhusområden, vilket måste åtgärdas med 

kvalitetssäkrad lösning för korrekt temperatur. 

5


6 

• Anslutningskostnad/hus är starkt beroende av anslutningsgrad. Det finns därmed en 

marginal att satsa på åtgärder såsom införsäljning och mervärde för att höja 

anslutningsgraden. 

• Resultaten av Grudis-projektet visade att plaströren utvecklats och fungerade i 

fjärrvärmesystem utan att medföra problem med korrosion. Projektet hade som mål 

att sänka kostnaderna vid anslutning i områden med låg värmetäthet, vilket upp 

fylldes med de flexibla plaströrens egenskaper. Det visade sig dock i litteraturstudien 

att plaströren inte utnyttjas idag vid anslutning av värmeglesa områden 

(Larsson et al 2002). Varför utnyttjas inte den teknik och de slutsatser som enligt 

Grudis-projektet leder till avsevärd kostnadsreducering vid anslutning av småhus? 

Detta måste vara av stort intresse för det pågående Värmeglesprojektet. Fanns det 

alltför liten förankring av projektet inom branschen? 

• Sekundäranslutning med fyrrörssystem är ett sätt att kvalitetssäkra tappvarmvattentemperaturen 

i småhusområden på sommaren. Det visade sig dock 

litteraturstudien att fyrrörssystem inte utnyttjas. Varför används inte fyrrörssystem? 

• Då många personer och yrkeskategorier är inblandade i byggprocessen är 

arbetsorganisationen av stor vikt för att anslutningen ska förlöpa kontinuerligt. 

I litteraturstudien konstateras att det saknas publicerat material inom området 

arbetsorganisation/byggnadsprocess. 

• Ur marknadssynpunkt karakteriseras värmeglesa områden av att användaren av 

värme och varmvatten också är fjärrvärmekunden. Införsäljningen är av stor vikt i 

småhusområden då höjd anslutningsgrad reducerar anslutningskostnaden per 

småhus. Genom att tex kartlägga blivande kunders sociala struktur, värderingar 

och beteende kan större kunskap erhållas om hur och till vem försäljningen ska 

riktas mot. Det konstateras att det saknas publicerat material som behandlar 

försäljningsmetoder som ger hög anslutningsgrad.


Summary – District Heating in Single Family Houses. 


The study compiles relevant Swedish and international research with regard to district 

heating in single family houses. It surveys relevant research and shows what conclusions 

can be drawn from this research. Areas where little research has been conducted are also 

identified. The report is part of the Swedish program District Heating in Low Density 

Areas showing areas where further research is needed. 

The compilation warrants the following conclusions: 

• Expansion of district heating in single family houses has been possible in countries 

outside off Sweden, e.g. Denmark, without specific low cost technical solutions. This 

is due to favourable energy political conditions. 

• The accounted costs related to construction differ considerably between different 

areas of single family houses. 

• Costs related to grounding and building represent a considerable high part of the 

total costs related to distribution pipes. 

• Continuity of the building process reduces costs relating to grounding and building 

of distribution pipes. 

• Several different professional careers are involved in the building process, which have 

a negative impact on the continuity. 

• Cold installation of district heating pipes leads to continuity in the building process 

without lowering of the standards, and ought therefore be used when connecting 

single family houses. 

• Reuse of excavated materials also lead to continuity without lowering of the 

standards, and ought therefore be used when connecting single family houses. When 

cold installation is utilized, excavated materials should be avoided in bends. 

• District heating substations in single family houses ought to be coupled in parallel. 

• Distribution heat losses are high in areas with single family houses compared to areas 

with apartment blocks. 

• The reduction of heat losses is considerable when utilizing double pipes instead of 

single pipes. Hence, double pipes ought to be used when connecting single family 

houses. 

• High heat losses during summer time cause problems in securing the domestic hot 

water temperature, which must be solved in a quality guaranteed way. 

• The total cost related to the connection of a single family house is strongly 

dependant on the number of connected houses in the project. Hence, there is a 

margin to invest in sales to raise the number of connected houses. 

7


8 

• The results from the GRUDIS project showed that plastic media pipes have been 

improved and no longer cause problems with corrosion. The economical evaluation 

of GRUDIS stated that the flexibility and light weights of plastic pipes reduce costs 

related to construction. However, a recent study shows that plastic media pipes are 

not used today. We need to consider why plastic media pipes aren’t used. 

• Secondary connection with four-pipe system is a cheap and efficient solution to the 

problem of securing the hot water temperature. Still, a resent study shows that this 

technique isn’t used today. We need to consider why four pipe systems aren’t used. 

• Since many different professional careers are involved in the building process the 

working organization is of great significance. However, the study found no research 

in this area. 

• According to previous discussion the number of connected houses have a crucial 

impact on the total cost per house. There is a margin to invest in sales and marketing 

to raise the number of connected houses. In spite of that, there was no material 

found on this matter.


Innehållsförteckning 


1. Inledning ................................................................................................ 10 

1.1 Bakgrund ........................................................................................................................ 10 

1.2 Syfte och mål.................................................................................................................. 11 

1.3 Utförande ....................................................................................................................... 11 

1.4 Avgränsning ................................................................................................................... 11 

2. Resultat av litteratursökning .................................................................. 12 

3. Distributionsledningar............................................................................ 13 

3.1 Kostnader i Sverige och internationellt ......................................................................... 13 

3.2 Entreprenad, arbetsorganisation ................................................................................... 16 

3.3 Öppet eller slutet schakt? .............................................................................................. 17 

3.4 Kallförläggning ............................................................................................................... 21 

3.5 Återfyllnadsmaterial ....................................................................................................... 23 

3.6 Fjärrvärmerör ................................................................................................................. 25 

3.7 Primär eller sekundäranslutning? ................................................................................ 29 

4. Fjärrvärmecentral i småhus....................................................................32 

4.1 Kopplingsprincip ............................................................................................................ 32 

4.2 Tappvarmvattenreglering ............................................................................................... 34 

4.3 Konvertering från direktelvärme .................................................................................... 37 

4.4 Ökat värmeunderlag ..................................................................................................... 39 

5. Värmeförluster ........................................................................................41 

5.1 Värmeförlusternas storlek ............................................................................................. 41 

5.2 Effekter av värmeförluster .............................................................................................42 

5.3 Reducering av värmeförluster .......................................................................................42 

6. Värmemängdsmätning .......................................................................... 46 

7. Försäljning/Kundkontakter.................................................................... 49 

8. Slutsatser ................................................................................................ 51 

Appendix 1. Förkortningar................................................................................ 53 

9


10 

1. Inledning 

1.1 Bakgrund 

Fjärrvärmen förser idag en stor andel av flerbostadshusen i Sverige med värme och 

varmvatten. Däremot är andelen inom småhusmarknaden avsevärt mindre. Detta kan 

främst härledas till de ekonomiska förutsättningar som råder vid anslutning av småhus. 

Här ökar kostnaderna på grund av ytterligare kostnader för: 

• distributionsledningar 

• fjärrvärmecentraler 

• värmeförluster 

• hantering, såsom värmemängdsmätning 

• försäljning 

Dessa kostnader gör att det är svårt att göra anslutningen av småhus till en vinstgivande 

verksamhet för fjärrvärmeleverantörer. Leverantörerna kan öka lönsamheten genom att: 

(i) minska kostnaderna för anslutning, och (ii) öka intäkterna med höjning av priset. 

Möjligheterna att höja marknadspriset bestäms i stor utsträckning av konsumenternas 

kostnader för alternativa former av uppvärmning. Konsumenternas alternativkostnad är 

emellertid en faktor som ligger utanför leverantörernas kontroll, vilket gör att i realiteten 

krävs en reducering av ovanstående kostnader enda för att öka vinsten (FVF 1997). 

Det har gjorts stora insatser för att utveckla alternativ teknik som reducerar kostnader 

för fjärrvärmeanslutning och värmeförluster, varav bla Grudis-projektet fokuserades på 

värmeglesa områden (Blomquist et al 1987). För att maximera nyttan med programmet 

”Värmegles fjärrvärme” är det viktigt att resurser satsas på projekt och problemställningar 

som inte behandlats och lösts tidigare. Det behövs därmed en sammanställning 

av tidigare forskning inom området. Det finns mycket utförliga sammanställningar av 

fjärrvärmeforskning som gjorts för några år sedan, bla Henriksson et al 1997, men 

ingen som fokuserats på värmegles fjärrvärme. 

I denna rapport redovisas en litteraturstudie inom området ”Fjärrvärme till småhus”. 

Studien har främst behandlat forskningspublikationer. Rapportens disposition är uppbyggd 

enligt de ovan nämnda kostnadsposterna, men behandlar även andra frågor 

såsom tex kvalitet och miljöaspekter inom dessa områden. 

Projektet som finansierats av programmet ”Värmegles fjärrvärme” har utförts av 

Charlotte Claesson vid Chalmers Tekniska Högskola med stöd och synpunkter av Sven 

Werner, FVB Sverige AB, som granskat rapporten. Inom området värmemängdsmätning 

har Jan Eliasson givit stöd och synpunkter. Ett stort tack riktas till Sven Werner och Jan 

Eliasson, men även Lars Ljunggren och Villagruppen på Göteborg Energi AB som 

tillhandahållit mycket intressant material.


Tabell 1.1 Litteratur ”Inledning” 

1.2 Syfte och mål 


Författare Titel Dokument År 

P-A.Blomquist, S.Persson, GRUDIS BFR T2:1987 1987 

J.Ljungqvist, M.Ifwarson, Gruppcentraldistribution 

B.Oddving, T.Rundström Handbok för system- och 

komponentutformning 

FVF Fjärrvärme till småhus FVF 1997:11 1997 

M.Henriksson, S.Werner Svensk statlig fjärrvärme- FoU 1997:13 1997 

forskning 1981-1996 

Projektets mål var att utföra en litteraturstudie för att sammanställa tidigare utförd 

forskning inom området ”Värmegles fjärrvärme” i en rapport samt identifiera områden 

där forskning saknas. Rapporten avses kunna fungera som underlag för styrgruppen 

samt projektutförare för att välja projektområde. Den skulle även kunna vara till hjälp 

då någon önskar sätta sig in i ett nytt område och önskar litteraturtips. 

1.3 Utförande 

Litteraturstudien utfördes genom sökning av litteratur via databaser och tidigare referenser 

i litteratur. Sökningen utfördes i de svenska databaserna LIBRIS och Svensk 

Fjärrvärmes FOU-databas samt i de internationella databaserna Compendex, Cordis, 

ETDEWeb, INSPEC och Science Direct. I LIBRIS utnyttjades sökordet Fjärrvärme och 

hela Svensk Fjärrvärmes databas söktes igenom efter material som behandlar småhus. 

Vid sökning i de internationella databaserna utnyttjades följande sökord: ”District 

heating low density”, ”District heating detached”, ”District heating single family” och 

”District heating small house” i samtliga databaser. Sökningen begränsades tidsmässigt 

mellan 1970-2003. Litteraturen lästes och inom varje område sammanfattades författarnas 

viktigaste slutsatser och hänvisningar till litteraturen med titel, författare, år samt 

dokumentnummer. Inom området Fjärrvärmecentraler och Värmemängdmätning nämns 

litteratur som inte lästs av författaren som ”Ytterligare tips på litteratur”. 

1.4 Avgränsning 

Studien avser att främst omfatta litteratur som behandlar fjärrvärme till småhus. Även 

litteratur som är mer generell, men behandlar teknik som kan tänkas tillämpas inom 

området och leda till möjlig kostnadsreducering inkluderas. Programmet ”Värmegles 

Fjärrvärme” avgränsas till ”allt som rör vägen från fördelningsledningen till huset och 

fjärrvärmecentralen och i vissa fall även det husinterna systemet” 

(Protokoll styrgruppsmöte 2 Värmegles fjärrvärme), vilket även denna studie avser att 

göra. Då detta är ett mycket stort område är studien inte lika utförlig inom alla områden, 

och tyngdpunkten är inom distributionsområdet vilket nämndes ovan. 

Studien är inte heller fullständig inom det avgränsade området. För att omfånget skulle 

vara rimligt valdes viss litteratur ut och annan litteratur nämns som ”Ytterligare förslag 

på litteratur”. Viss litteratur har avsiktligt valts bort då det kan vara svårt att få tag på 

tex konferensbidrag och seminarierapporter. 

11


12 

2. Resultat av litteratursökning 

Vid sökningen av litteratur i de internationella databaserna erhölls träffar enligt tabell 

2.1. Som synes är antalet relevanta träffar mycket få. Några av de relevanta träffarna 

återkommer för flera sökord och i flera databaser. Vid genomsökning av Svensk 

Fjärrvärmes databas och sökning i LIBRIS med sökordet ”fjärrvärme” erhölls betydligt 

mycket mer relevant litteratur. 

Hur kommer det sig att det inte finns mer publicerad litteratur inom området i tex 

Danmark som har en hög andel av fjärrvärmeanslutna småhus? En orsak kan vara att 

tekniska rapporter inte läggs ut på internationella databaser. För att hitta ytterligare 

utländskt material kontaktades Danmarks Fjernvarmeforening, vilket dock inte gav 

någon litteratur inom området. Litteraturen i denna studie tyder på att energipolitiska 

förhållanden i Danmark är orsaken till expansionen i småhusområden och inte forskning 

och utveckling, vilket diskuteras vidare i kapitel 3.1. Majoriteten av litteraturen 

som beskrivs i rapporten är alltså svenskförfattad. 

I rapporten sammanfattas slutsatser från inläst litteratur inom följande områden 

”Distributionsledningar”, ”Fjärrvärmecentral i småhus”, ”Värmeförluster”, 

”Värmemängdsmätning” och ”Försäljning/Kundkontakter”. Tyngdpunkten i studien 

har varit inom ”Distributionsledningar” eftersom detta är författarens forskningsområde, 

men även eftersom litteraturen visar att kostnader för förläggning av distributionsledningar 

utgör en stor andel av de totala anslutnings kostnaderna. 

Tabell 2.1 Sökresultat, totalt antal träffar/antal relevanta träffar 

Sökord Compendex Cordis ETDEWeb INSPEC Science 

Direct 

District heating low density 27/4 4/1 52/4 15/1 54/0 

District heating detached 5/1 4/0 40/1 2/0 81/1 

District heating single family 21/6 3/0 24/4 21/5 110/1 

District heating small house 9/1 9/0 26/2 21/2 13/0


3. Distributionsledningar 


Den totala kostnaden för fjärrvärmeledningar omfattar kostnader för skarvning, markoch 

byggarbete och förläggningsarbete och material. Stora kostnader för markoch 

byggarbete, har varit drivkraften för utveckling av de alternativa förläggningsmetoderna 

som beskrivs i kap. 3.3-3.5. Möjligheten att reducera dessa arbetskostnader, men även 

minskning av värmeförluster, har bla varit drivkraften för utveckling av de rörtyper som 

beskrivs i kap. 3.6. Valet av primär- eller sekundäranslutning är avgörande för att kunna 

utnyttja vissa rörtyper och därmed viss förläggning, vilket redovisas i kap. 3.7. 

3.1 Kostnader i Sverige och internationellt 

”Värmegles fjärrvärme” har som mål att sänka totalkostnaden för anslutning av småhus 

till 50 kkr. Fördelningen av kostnader för distributionsledningar och fjärrvärmecentral 

är ungefär lika stor (Ljunggren et al 1998). Studien i Larsson et al 2002 visar dock att 

fördelningen mellan 

2 

kostnader för distributionsledningar och fjärrvärmecentral ca – : 

1 

– . 

3 3 

Enligt Larsson et al 2002 skiljer sig kostnaderna för anslutning av småhus mellan olika 

energiföretag markant. För 27 studerade områden varierade anläggningskostnaden för 

distributionsledningar mellan 20 kkr/hus och 110 kkr/hus enligt figur 3.1 nedan, med 

medelkostnad som beräknades till 52 kkr. Även kostnader för installation av fjärrvärmecentraler 

hade stor spridning, med variation mellan ca 14 kkr och 39 kkr med medelvärde 

på ca 28 kkr. Författarna drar emellertid slutsatsen att skillnaden förmodligen inte 

är så stor som visas, utan beror på skillnader i kostnadsredovisning. 

1 

120 000 

100 000 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 

Figur 3.1 

Anläggningskostnad för distributionsledningar redovisade för respektive projekt (Larsson et al 2002) 

Larsson et al 2002 konstaterar att förutsättningarna för rationell förläggning är bättre 

vid anslutning av områden med nybyggnation än befintliga äldre områden. Enligt FVF 

1998 är anslutningsgraden av mycket stor betydelse för total anslutningskostnad/hus, 

vilket åskådliggörs senare i kap3.7. Det finns alltså en marginal att investera i åtgärder 

som höjer anslutningsgraden för att på så sätt reducera anslutningskostnaden. Sådana 

åtgärder såsom mervärde för kunden och införsäljning diskuteras senare i litteraturstudien. 

1 52/(28+52)=0.65 

Fördelning av genomsnittlig anläggningskostnad 

för nät per hus och projekt 

1 6 11 16 21 26 

Projekt 

13


14 

I FVF 1997 redovisas kostnader för förläggning av fjärrvärmeledningar. Kostnaderna 

baseras på efterkalkyl av 282 projekt under 1995 och 1996. I ytterområde utgör kostnader 

för markoch bygg en mycket stor andel av totala förläggningskostnaden (skarvning, 

material, rörarbete, markoch bygg och projektering). Enligt figur 3.2 nedan utgör 

markoch bygg ca 55% för DN 40, 50 och 60 och ca 65% för DN 80. 

De faktorer som påverkar förläggningskostnader är (Schönberg et al 1996): 

• Externa marginalvillkor såsom dragning och trafikförhållande 

• Tekniska krav för tex rörsystem och driftsvillkor 

• Schaktvolym 

• Egen prestation, marknadssituation, konkurrens 

• Regler, lagar och tekniska riktlinjer 

Figur 3.2 

Kostnader för distributionsledningar (FVF 1997) 

I Ljunggren et al 1998 görs teknisk och ekonomisk jämförelse av distribution av fjärrvärme 

till småhus i Norden. Rapporten redovisar bla de unika förutsättningarna som 

råder för värmegles fjärrvärme på Island och i Danmark. Fjärrvärmens stora utbredning 

i Danmark beror främst på energipolitiska orsaker, bla reglerat hög oljeskatt. Islands 

förutsättningar är unika då ca 90 % av energin är geotermisk energi och energin distribueras 

i ettrörssystem där returvattnet leds direkt till avlopp. Jämförelsen av 

anslutningskostnader visar att kostnaderna är ungefär likvärdiga bortsett från Islands 

där det unika systemet leder till lägre kostnader. Författarna konstaterar att det är 

endast i Sverige som kostnader för framtida underhåll belastar fjärrvärmen. Studien 

visar även att ingen okänd teknik tillämpas i länderna utanför Sverige. Detta understryks 

i Hammer 1998, där författaren presenterar tekniska lösningar som reducerat 

kostnader för anslutning av hus i värmeglesa områden i Danmark. De lösningar som 

presenteras är tex direktanslutning, flexibla plaströr, plattvärmeväxlare och differenstryckventiler, 

vilket inte är okänd teknik i Sverige. Slutsatsen ur jämförelsen är alltså att 

den stora anslutningen av småhus i Danmark och på Island beror på yttre omständigheter 

och inte på specifika tekniska lösningar. Enligt tidigare diskussion anses detta även 

kunna vara orsaken till att det inte finns mycket publicerad internationell litteratur inom 

området.



Zinko 2001 sammanfattar AGFW:s slutrapport av det omfattande tyska projektet 

”Neuartige Wärmeverteilung”, vars mål var att sänka kostnader för fjärrvärmedistribution 

i Tyskland. Zinko konstaterar att projektet inte behandlar teknik eller 

kunskap som inte är tidigare känd i Sverige. Han anser dock att projektet ger en god 

teoretisk grund för den teknik som tillämpas i Sverige. Projektet ledde till kostnadsreducering 

för tyska förutsättningar, som dock har högre kostnadsnivå än i Sverige. 

Slutsatser av mer teknisk karaktär från Zinko 2001 redovisas i kap 3.3 och 3.4. 

Slutsatser: Fjärrvärmens expansion i småhusområden utanför Sverige beror inte på 

specifika tekniska lösningar eller kostnadsnivå, utan på energipolitiska förutsättningar. 

Det är stor spridning i anslutningskostnader för småhusområden. 

Mark- och byggkostnader utgör en stor andel av total anläggningskostnad för 

distributionsledningar. 

Tabell 3.1 Litteratur ”Kostnader i Sverige och internationellt” 


FVF Kulvertskostnadskatalog FVF 1997:10 1997 

FVF Fjärrvärme till småhus 

Primär eller sekundäranslutning 

FVF 1998:9 1998 

F.Hammer Future of district heating as Euroheat & Power 1998 

energy supply for heating 

density areas 

nr 3 –1998, s 50-52 

L.Larsson, S.Andersson, 

S.Werner 

Nuläge värmegles fjärrvärme FoU 2002:74 2002 

L.Ljunggren, P.Laaksonen, Billigare fjärrvärmedistribution Nordvärme, 1998 (?) 

A.Blöndal, ST.Bakken, Projektgrupp 14 

J.Strømvig Version 0013 

VI.Schönberg, W.Althaus Technical Innovation and Euroheat & Power, 1996 

Cost-Oriented Strategies in Line nr 4-5 –1996, 

with Real Market Conditions 

for the Expansion of DH 

s 273-281 

H.Zinko Svensk sammafattning av FoU 2001:50 2001 

AGFWs slutrapport 

”Neuartige Wärmeverteilung” 

3.2 Entreprenad, arbetsorganisation 

Val av entreprenadform påverkar arbetets kvalitet, vilket visas i Gudmunsson 2003b) 

där författaren värderar skadestatistik, utför intervjuer och litteraturstudie. Gudmunsson 

konstaterar att det publicerats mycket lite material inom området, men hänvisar bla 

till en doktorsavhandling inom området, Olsson 1993. I Larsson et al 2002 redovisas 

entreprenadform för 29 småhusområden, där majoriteten, 23 projekt använder delad 

entreprenad, och endast 2 projekt generalentreprenad och 4 projekt totalentreprenad. 

Den delade entreprenaden uppges av fjärrvärmeföretagen ge bättre kontroll då det i 

vissa fall önskas vissa tekniska lösningar. 

15


16 

Gudmunsson 2003a) undersöker om det finns något att lära av andra linjearbeten för 

att reducera kostnaderna för anläggning av fjärrvärmeledningar. Det konstateras att vid 

förläggning av fjärrvärmeledningar eftersträvas följande: samarbete mellan aktiviteterna, 

resursutnyttjande, ökad kommunikation och utförande av kunskap till byggplatsen. 

Gudmunsson 2003a) konstaterar att möjligheten att reducera kostnader genom samverkan 

och samförläggning med andra linjeägare inte utnyttjas. Vid förläggning av 

fjärrvärmerör är många yrkeskategorier inblandade. För att arbetet ska vara kontinuerligt 

och schaktets öppettider korta krävs god planering och arbetsorganisation. 

Det föreslås även följande för att öka rationaliteten i byggprocessen: bygg 

i treskift, samma person utför mark-, rörläggnings- och isoleringsarbete, öka kontinuiteten 

genom ökad motivation hos personal. 

Werner 1995 anser att en produkt och dess tillverkning ska värderas med avseende på 

kostnads- och tidsoptimering. Vikten av god projektledning betonas för att åstadkomma 

sådan optimering av tid och kostnader. 

Det kan dock konstateras i denna litteraturstudie att det saknas publicerat material 

inom arbetsorganisation och byggprocessen. 

Slutsats: Reducera antalet yrkeskategorier vid anslutning av småhus till fjärrvärmenätet. 

Tabell 3.2 Litteratur ”Entreprenad, arbetsorganisation” 


T.Gudmunsson Rationellt byggande av 

fjärrvärmeledningar 

FoU 2003:89 2003 a) 

T.Gudmunsson Total-kontra utförande- FoU 2003:90 

entreprenad 

2003 b) 


S.Werner 


U.Olsson Funktionsentreprenader för Dok avh, LUT, 1993 

drift av vägar och gator 1993:135D 

VD.Werner Managament in construction Euroheat & Power, 1995 

handling nr 11 –1995, 

s 624-632


3.3 Öppet eller slutet schakt? 


I Sverige förläggs fjärrvärmerör nästan uteslutande i mark utav säkerhets- och estetiska 

skäl. Det finns ett flertal tekniker för att skapa ett hålrum i marken för röret, där 

traditionell schaktning med öppet schakt är vanligast. Villaserviser är oftast korta och 

av klena dimensioner, vilket kan medföra att alternativa metoder kan vara lönsamma 

jämfört med schaktning med stora maskiner. Gudmunsson 2003 föreslår att marken 

höjs istället för att rören sänks och att täckningshöjden reduceras för att minska schaktmängden. 

Det finns litteratur inom området som beskriver tekniken för de alternativa 

metoder som utnyttjas och även kostnadsjämförelser. De alternativa metoder som finns 

tillgängliga för villaserviser är enligt FVF 1998: 

Jordraket 

Styrd borrning 

Kedjegrävare 

Handgrävning 

Vid jämförelse mellan markkostnader i Kulvertkostnadskatalogen och uppgifter från 

Styrud AB fann FVF 1998 att för klena rör var kostnaderna med jordraket och styrd 

borrning avsevärt lägre än öppet schakt. 

Jordraket, styrd borrning 

De schaktfria metodernas fördelar gentemot traditionellt schakt ger störst effekt i 

tätbebyggda områden där öppna schakt och gatubeläggningar är kostsamma, men även 

på platser som kräver avancerade återställningsarbeten. Kostnader för att återställa 

asfaltbeläggning är stor och enligt Styrud 1992 finns det många dolda kostnader vid 

ledningsdragning i asfaltbelagda gator som gör det även till en samhällsekonomiskt 

dålig affär. 

I Schmitt et al 2002 beskrivs schaktfria metoders teknik och tillämpningsområden. 

Teknikerna har främst utnyttjats för att passera järnväg, motorväg mm, men har även 

utnyttjats i villaanslutningar. Jordraket och styrd borrning kräver kvalificerad utrustning 

och specialistkompetens, vilket kan påverka kontinuiteten i anläggningsarbetet (FVF 

1996). Den ekonomiska risken är större vid borrning än schaktning eftersom arbetet 

utförs ”i blindo” med dyr utrustning. Planeringen behöver därmed vara grundligare 

inför borrning. Enligt Schmitt et al 2002 kräver dock servisledningar till småhus inte 

mycket planering och valet mellan borrning eller grävning kan göras på plats. Ökad risk 

och dyr kvalificerad utrustning medför ökade kostnader som får vägas mot dess fördelar. 

Jordraket och styrd borrning har följande fördelar (Schmitt et al 2002): 

• Ingen kostsam återställning av gatubeläggning 

• Varsam hantering av träd och växter 

• Möjligt att passera under befintliga ledningar 

• Nästan ingen risk för sättningar 

• Den välvda formen på gatan behålls 

• Utgrävning, transport och förvaring endast nödvändig för en mycket liten 

mängd massor 

I vissa fall kan det även tänkas att förläggningen sker snabbare och att det blir mindre 

störning för trafik och boende (Schmitt et al 2002). Detta är dock beroende av kontinuiteten 

enligt tidigare diskussion. 

17


18 

Jordraket 

Jordraket kan användas för korta sträckor och ytterdimensioner från 32 till 110 mm, 

vilket gör den lämplig för villaserviser (Schmitt et al 2002, FVF 1998). Det krävs en 

grop där raketen kan utgå ifrån och en mottagargrop där raketen avslutar. Jordraketen 

drivs vanligen med tryckluft och tränger undan jordpartiklar till sidan. Rörelseriktningen 

kan endast varieras mellan framåt och bakåt. Tekniken är mer riktningsstabil 

än våt borrning (Zinko 2001). Det finns möjlighet att dra igenom fjärrvärmeröret direkt 

eller så installeras ett foderrör först som fjärrvärmeröret sedan dras igenom, se figur 3.3. 

Alla typer av fjärrvärmerör går att utnyttja med jordraket. Metoden som är enkel och 

robust är olika lämplig för olika typer av mark, dock inte i lösa leror eller under grundvattennivån 

(FVF 1998). 

Figur 3.3 

Jordraket (Styrud AB) 

Styrd borrning 

Vid styrd borrning utnyttjas både mekanik och vatten under högt tryck. Det krävs inga 

start- eller avslutningsgropar. Det borras dock först ett pilothål som sedan utvidgas till 

önskad diameter med sk rymmare, se figur 3.4 (FVF 1998). Styrd borrning är sällan 

lönsam för serviser kortare än 40 meter. För att hålla kostnaden nere rekommenderas att 

endast ett hål borras genom att utnyttja dubbelrör. Våt borrning lämpar sig bäst för 

sand- och lerhaltiga jordar (Zinko 2001, Schmitt et al 2002). Vid borrning i lös mark 

går det att stabilisera väggarna i hålet med en slurryblandning av bla bentonit och 

vatten, som samtidigt transporterar bort utgrävda massor från hålet, se figur 3.4 (FVF 

1998, Schmitt et al 2002). Borras hålen rakt fram utan hinder så kan alla typer av 

fjärrvärmerör utnyttjas, annars kan endast flexibla rör användas. Metoden lämpar sig 

främst för rördiametrar som är mindre än 400 mm (Schmitt et al 2002).


Figur 3.4 


Styrd borrning. I den övre bilden visas möjligheten att styra borrningen av pilothålet och stabilisering av väggarna 

med slurry. I den undre bilden ses rymmaren som utvidgar diametern och medieröret som dras med (Styrud AB 

2003). 

Schmitt et al 2002 beskriver en lätt transporterbar sk ”microtunneling” utrustning som 

är avsedd för små rör. Med denna utrustning kan borrningen utföras från källaren som 

ses i figur 3.5. 

Figur 3.5 

Styrd borrning med lätt transporterbar utrustning via källare (Schmitt et al 2002) 

Kedjegrävare 

Kedjegrävare kräver inte mycket arbetsyta, vilket gör det enkelt att komma till vid 

förläggning av serviser (Astrupgaard 1994). Schaktmassorna slås sönder och placeras 

vid sidan om schaktet, som sedan kan återfyllas för hand. Det går att utnyttja alla typer 

av fjärrvärmerör. På ungefär en timme kan en kedjegrävare gräva ett 40 meter långt, 450 

mm brett och 500 mm djupt schakt (FVF 1998). 

19


20 

Grävning för hand 

Serviser behöver normalt inte så mycket täckning i trädgårdsmark. Det skapar möjlighet 

för att gräva för hand i trädgården, vilket ibland också kan vara enda möjligheten för 

att komma fram. På detta sätt undviks att köra med stora maskiner i trädgården. Om 

specialarbetare anlitas för grävning och återställning beräknas kostnaden bli drygt 200 

kr per meter (FVF 1998, Sørensen et al 1995). Det kan även tänkas att handgrävning 

inte behöver utföras av specialarbetare, utan kan utföras av kunden själv. Grävning och 

återfyllnad utförs då med spade och skyffel och befintliga massor utnyttjas, för exempel 

på utgrävningsprofil se figur 3.6. I Sørensen et al 1995 redovisas ett enkelt försök som 

visar att urgrävning, rörläggning och fotstampning för att trycka till jorden tar ca 10 

min per meter, vilket innebär att en 15 meter lång ledning tar ca 2-3 timmar. 

300 

150 

Figur 3.6 

450 

140 200 

50 

Exempel på utgrävningsprofil vid gräv-själv metod (Astrupgaard 1994) 

Detta ger kunden möjlighet att ta hänsyn till ömtåliga trädgårdspartier samt att påverka 

investeringskostnaden. Kostnadsreduceringen är dock beroende av hur många som 

väljer att gräva själva. Väljer endast några få att gräva själva måste maskiner och 

arbetare ändå finnas på plats samtidigt som entreprenören måste kontrollera 

fastighetsägarnas utförda arbete (FVF 1996). Enligt Sørensen et al 1995 finns det inget 

behov av teknisk utveckling för att gräv-själv ska kunna tillämpas i småhusträdgårdar, 

utan det existerar främst ett organisatoriskt utvecklingsbehov för att uppnå effektivitet. 

Slutsats: Det är oklart vad alternativa gräv- och borrtekniker kan innebära för anslutning 

av småhus till fjärrvärmenätet.


Tabell 3.3 Litteratur ”Öppet eller slutet schakt?” 

3.4 Kallförläggning 



N.P.Asplund Enstrenget, pulserande J nr. 1323/90-0013. 1993 

fjernvarme dk-teknik. 

ISBN:87-7782-037-1 

FVF Konvertering till fjärrvärme 

Direktverkande elvärme 

FVF 1996:17 1996 

FVF Idébok 

Alternativ ledningsdragning 

FVF 1998:8 1998 

FVF Kulvertkostnadskatalog FVF 1997:10 1997 

T.Gudmunsson Rationellt byggande av 

fjärrvärmeledningar 

FoU 2003:89 2003 

L.Ljunggren, P.Laaksonen, Billigare fjärrvärmedistribution Nordvärme, 2000 

A.Blöndal, S.T.Bakken, Projektgrupp 14, 


F.Schmitt, H.-W.Hoffmann Pipe Laying in Combination 

with Horizontal Drilling 

Methods 

IEA 2002:S4 2002 

S.Styrud Borrning eller grävning 

Ekonomiska konsekvenser och 

praktiska erfarenheter av 

ledningsdragning 

ByggSverige 2/92 1992 

Styrud AB Hemsida www.styrud.se 2003 

P.A.Sørensen, J.R.Jensen, Grav-selv J nr. 51191/91-0012. 1995 

U.Nielsen PlanEnergi 

H.Zinko Svensk sammanfattning av FOU 2001:50 2001 


”Neuartige wärmeverteilung” 

Det finns ett antal olika tekniker för att hantera de spänningar som uppstår i 

fjärrvärmerören pga termisk längdutvidgning. Utvecklingen har dock gått emot att stora 

spänningar accepteras och rören kallförläggs. Vid kallförläggning tillåts överskridande 

av sträckgränsen då röret värms upp till T max , och plastisk deformation medför en 

självspänningseffekt. Denna spänning behåller röret sedan vid lägre temperaturer 

(Frederiksen et al 1993). Kallförläggning och dess för- och nackdelar beskrivs i Schmitt 

et al 1999. 

Förläggning utan förvärmning innebär större belastningar på fjärrvärmerören än vid 

traditionell teknik. Det har gjorts studier med mätningar och beräkningar i Tyskland, 

Sverige och Danmark för att klarlägga belastningsprofilen internt i rören samt hur 

profilen påverkas över tiden. Rörböjar är särskilt utsatta och har därmed varit fokus för 

flera studier. 

21


22 

Molin et al 1996 fokuserar på direkt markförlagda rörböjar genom fältförsök och 

beräkningar för DN 40/140 och DN 150/315. Förskjutningarna erhölls genom 

belastningar med domkraft, som antogs vara ca tre gånger större än i verkligheten. 

Mätningarna visar att DN 40/140 har kvarstående deformationer efter förskjutningarna. 

Författarna drar även slutsatsen kringfyllningen vid direktmarkförlagda böjar helst 

ej bör packas eftersom jordtrycket mot röret ökar med förskjutningen. Den tillåtna 

förskjutningen bestäms av tillåten påkänning i PUR-skummet och kravet på packningsgrad 

i marken. De drar även slutsatsen att risken för asfaltskador pga förskjutningar för 

en direkt markförlagd rörböj är liten vid små rördimensioner. Studien av direktförlagda 

böjar fortsatte i Andersson et al 2002, med förskjutningar av DN 40 och DN 80 i 

provbädd. Även vid dessa försök erhölls stora deformationer på PUR-skummet på DN 

40-böjen, medan DN 80 röret var intakt. Deformationerna i det klena röret ledde inte 

till kritiskt höga temperaturer på manteln (Anderson et al 2002). Författarna drar 

slutsatsen att PUR-skummet är begränsande faktor och att gränsen för att kallförlägga 

böjar utan expansionsupptagande anordningar ligger mellan DN 40 och DN 80. 

Direkt markförlagda böjar undersöks ingående i Nilsson 2002 med utgångspunkt av en 

ny teori att deformationer av isoleringen endast måste begränsas för att undvika höga 

temperaturer på mantelröret. Vid alltför höga temperaturer på mantelröret blir materialet 

sprött och det finns risk för sprickbildning. Nilsson konstaterar genom mätningar att 

böjar kan direktförläggas då normalt återfyllnadsmaterial utnyttjas. Kombinationen av 

kallförläggning med hårt packat grovt återfyllnadsmaterial i böjar bör undvikas. 

Inom AGFW-projektet Neuartige Värmeverteilung (Zinko 2001) utfördes beräkningar 

och detaljerade försök med mätningar framförallt på böjar. Försöken bekräftade att 

PUR-skummet är den begränsande länken i fjärrvärmeröret. Beräkningarna överensstämde 

mycket väl med mätresultaten och rekommendationen ges att utnyttja beräkningar 

vid projektering. För att undvika att hamna nära kritiska gränsvärden kan viss 

kompensation utnyttjas vid kallförläggning. För detta ändamål utvecklades/testades 

följande komponenter inom AGFW-projektet: tryckböjar, Bingham-material, fixpunktbrygga 

och expansionskuddar, som beskrivs i Zinko 2001 och Schmitt et al 1999. 

Genom att kallförlägga fjärrvärmerören reduceras tiden och antalet moment i 

förläggningsprocessen. Detta innebär ett flertal fördelar såsom enklare organisation och 

mer kontinuerlig förläggning, vilket möjliggör för dygnstaktförläggning. Kallförläggning 

gör det även möjligt att utnyttja alternativa förläggningsmetoder såsom plöjning, vilket 

beskrivs i Fallsvik et al 1992. 

I en tysk studie studerades tidsåtgången för varje delmoment i förläggningsprocessen, 

vilket utnyttjades vidare för att simulera olika förläggningsförlopp och jämföra olika 

tekniker. Resultaten visade klart att reducerat tidsförlopp medförde lägre kostnader. Då 

dygnstaktförläggning (med kallförläggning) jämfördes med traditionell teknik erhölls 

resultatet att byggnadstiden förkortades med 67% och kostnaderna med 81%. Kallförläggning 

innebär alltså reducerade kostnader för förläggning, men utgör även en 

ekonomisk risk som måste beaktas (Schmitt et al 1999). 

Slutsats: Då stålrör används bör kallförläggning utnyttjas då småhus ansluts till 

fjärrvärme.


Tabell 3.4 Litteratur ”Kallförläggning” 

3.5 Återfyllnadsmaterial 



S.Andersson, N.Olsson Experimentell undersökning av 

böjar vid kallförläggning av 

fjärrvärmerör 

FoU 2002:63 2002 

J.Fallsvik Direktläggning av fjärrvärmerör Värmeforskrapport 

445 

Hetvattenteknik 

1992 

J.Molin, G.Bergström Direkt markförlagda böjar 

i fjärrvärmeledningar 

FoU 1996:7 1996 

S.Nilsson Durability of district heating Dok avh, Inst för 2002 

pipes Byggnadsfysik, 

Chalmers 

F.Schmitt, H-W. Hoffmann Cold Installation of Rigid 

District Heating Pipes 

IEA 1999:T3.1 1999 

H.Zinko Svensk sammanfattning av FOU 2001:50 2001 


”Neuartige wärmeverteilung” 

Fjärrvärmerören läggs traditionellt i ett fint sandlager för att skydda röret mot olika 

belastningar. Återfyllnadsmaterialet ska skydda röret mot mekaniska skador och skapa 

friktion mot mantelröret vid termiska förskjutningar. I FVF:s läggningsanvisningar 

rekommenderas att befintliga massor används då det finns möjlighet att lägga upp 

massorna bredvid schaktet. 

Enligt Fröling 2002 och Hanna 1999 innebär transporter till och från anläggningsplatsen 

vid anslutning av en villa till fjärrvärmenät stor miljöpåverkan. Genom att 

placera de uppgrävda massorna bredvid schaktet och utnyttja dem som återfyllnadsmaterial 

reduceras miljöpåverkan. Vid återfyllnad med befintliga massor reduceras 

även utnyttjandet av begränsade naturliga resurser, vilket även kan åstadkommas 

genom att någon restprodukt som tex aska används som återfyllnadsmaterial, vilket 

studeras i Sjöblom 2003. 

I ytterområden finns det oftast större utrymme än i centrum för att lägga upp massorna 

bredvid schaktet. Schaktet kan i regel vara öppet längre och en del av gatan kan vara 

avstängd för trafik. Gator i ytterområden kan antas vara mindre belastade, vilket ger 

mindre sättningar (Molin et al 1997). Enligt en undersökning i Molin et al 1997 innebär 

återfyllnad med befintliga massor minskning av byggkostnaderna med ca 9 % för DN 

50 i ytterområden. Medan i Schmitt et al 1999 redovisas en reducering av förläggningskostnader 

med 10-20% i parkområden vid återfyllnad med befintliga massor. 

Då stora kantiga stenar ligger an mot rören skapas punkttryck som kan ge 

intrycksdeformationer. Nilsson 2002 och Nilsson 2000 undersöker stenintryckningar 

och dess effekter med experiment och beräkningar. Enligt försök i Molin et al 1997 där 

rör med olika kringfyllning utsattes för statiska jordlaster, trafiklaster och axiella 

förskjutningar ledde stenintryckningar inte till brott i mantelröret. För PUR-isoleringen 

kan det dock leda till belastningar över brottgränsen, vilket dock är lokalt och påverkar 

23


24 

inte rörets funktion i stort. Skjuvhållfastheten försämrades i vissa fall, vilket ledde till 

brott mellan PUR-isolering och mantelrör. Resultaten från försöken visar att det inte 

innebär någon risk på kort sikt att kringfylla med grovt material. Det är dock osäkert 

hur manteln klarar längre punktbelastningar och hur skarvarna reagerar vid förskjutningar 

i grovt återfyllningsmaterial. 

Molin et al ger rekommendationen att återfyllnad upp till 200 mm över rörhjässan görs 

med maximal kornstorlek på 20 mm, medan i Läggningsanvisningar rekommenderas 

max 16 mm. Båda rekommendationerna tillåter enstaka partiklar med största kornstorlek 

50 mm. Schmitt et al anser att standard generellt bör anpassas till Sveriges rekommendationer 

med 16 mm. 

Kringfyllnadsmaterialet måste packas för att undvika sättningar. Detta kan utföras 

mekaniskt, vilket kräver mycket manuell arbetstid med breda schakt eftersom arbetet 

måste utföras nere i schaktet. För att reducera schaktbredd och därmed kostnader kan 

de befintliga massorna återfyllas genom att materialet spolas ner med vatten. Denna 

teknik är enkel och billig, men lämpar sig dock inte för gator eftersom den ger låg 

packningsdensitet. Det finns en mer utvecklad metod där återfyllnadsmaterialet blandas 

med vatten och en liten mängd cement (Stabilized Sand Mixture), vilket ger tillräckligt 

hög packningsdensitet och friktionskoefficient enligt mätningar (Schmitt et al 1999). 

Genom att ”spola ner” återfyllnadsmaterialet med vatten schaktet minskas schaktbredden. 

Skarvar är fjärrvärmerörens känsligaste del (Nilsson 2002). I Bergström et al 2001 

undersöks ett antal olika skarvar med grovkorning kringfyllnad. Skarvens utformning 

visade sig vara avgörande för dess styrka. Elektrosvetsade skarvhylsor och till viss del 

skarvar med krymptätning klarar mycket grova kringfyllnadsmaterial, medan skjuthylseskarvar 

skadades av massorna. Om skjuthylseskarvarna däremot täcktes med 

polyetennät som skyddar mot punktbelastningar och med geotextil som hindrar små 

partiklar, förblir skarvarna oskadade. Dessa utvändiga skydd för skarvarna är billiga 

och enkla att installera (Nilsson 2002, Bergström et al 2002, Bergström et al 2001). 

Enligt tidigare diskussion kring kallförläggning bör kombinationen befintliga massor 

och kallförläggning undvikas i rörböjar. 

Slutsats: Återfyllnad bör ske med befintliga massor då småhus ansluts till fjärrvärme.


Tabell 3.5 Litteratur ”Återfyllnad” 

3.6 Fjärrvärmerör 



G.Bergström, S.Nilsson, Täthet hos skarvar vid återfyllnad FoU 2001:58 2001 

S-E.Sällberg med befintliga massor 

G.Bergström, S.Nilsson, Utvändigt skydd hos FoU 2002:72 2002 

S-E.Sällberg fjärrvärmerörsskarvar 

M. Fröling Environmental and Thermal Dok avh, Inst. för 2002 

Performance of District kemisk miljöveten- 

Heating Pipes skap, Chalmers 

J.Molin, G.Bergström, Kulvertförläggning med FoU 1997:17 1997 

S.Nilsson befintliga massor 



Chalmers 

S.Nilsson On Stone Indentions in Lic avh, Inst för 2000 

District Heating Pipes Byggnadsfysik, 

Chalmers 

F.Schmitt, H-W.Hoffmann Reuse of excavated materials IEA 1999: T3.3 1999 

R.Sjöblom Användning av aska vid FoU 2003:84 2003 

förläggning av fjärrvärmeledningar 

- förstudie 

Det betonas av många att kostnaden för rörmaterial endast utgör en liten andel av den 

totala kostnaden för fjärrvärmeledningar, medan markoch byggkostnader utgör en 

mycket stor andel, vilket diskuterades tidigare. För klena dimensioner (DN


26 

fördelar. Dessa rör är dock tyngre och kräver svetsning/lödning, men däremot undviks 

problemet med syrediffusion. 

Plaströr 

Flexibel fjärrvärmerör med medierör av plast utnyttjades i bla GRUDIS-systemen. 

Plaströrens lätta vikt, flexibilitet och långa längder medför avsevärd förenkling av 

läggningsteknik och därmed reducering av kostnader för mark och förläggningsarbete. 

Trots detta används plaströr mycket sällan idag, vilket kan ses i Larsson et al 2002 där 

endast 1 av 29 undersökta småhussystem anslutits med plaströr. 

Förklaringen till detta är antagligen att stor skepsis sedan plaströrens tidiga tid finns 

kvar. Plaströren är permeabla för diffusion av syre och vattenånga, vilket ledde till 

problem vid okritiska kopplingar. De är inte lika tåliga för höga temperaturer och tryck 

som övriga rör, vilket begränsar användningsområdet. Den maximalt tillåtna temperaturen 

är idag 80°C och tryck 6 bar enligt tekniska bestämmelser. Plaströr är även känsliga 

för UV-ljus och tål därmed inte solstrålning. 

Litteraturen betonar att plaströren har genomgått stor utveckling under 80- och 90talet. 

Stora studier har utförts bla för att undersöka syrediffusionen och utveckla en 

spärr. Minst permeabel för syrediffusion är metallfolie (Berglund 1984), som dock visat 

sig vara känslig för temperaturcykler. Dagens rör är utrustade med en film av 

Etylenylalkohol, EVOH (EVAL). I Walletun et al 1996 och Klöpsch et al 1999 presenteras 

en sammanställning av mätningar från Tyskland, Danmark och Sverige av PEX-rörs 

permeabilitet för syre. Mätningarna visar att EVAL-spärren reducerar syrediffusionen 

med ca 30-1000 ggr. En intakt syrespärr förlänger även plaströrens livstid. Det betonas 

dock att syrespärren inte är helt tät. 

Plaströrens stora fördelar betonas i litteraturen. Rören som rullas ut i långa längder 

kräver endast få ihopkopplingar, vilket görs med presskopplingar. Inget svets- eller 

monteringsarbete behöver därmed utföras i schaktet och mindre schaktmassor erhålls 

och det finns inget behov av svetsare eller rörläggare. Ingen hänsyn behöver tas till 

termisk expansion eftersom plasten tar upp expansionen med plastisk deformation. 

Detta gör dygnstaktsbyggnation möjlig (Klöpsch et al 1999). Plaströren väljs av ekonomiska 

skäl och Walletun et al 1996 anser att dess kostnadsreducerande egenskaper bör 

utnyttjas till fullo vid förläggning. 

I Walletun et al 1996 redovisas driftserfarenheter från plaströrsystem i Sverige, Norge, 

Danmark och Tyskland. Det presenteras enbart positiva och problemfria erfarenheter 

från samtliga system utom Växjö. Problemen i Växjö antas kunna härledas till en 

kombination av gamla ospärrade plaströr och tillsats av inhibitorer 

För att möjliggöra utnyttjandet av plaströr krävs vissa temperatur- och tryckförhållanden 

som kan erhållas genom olika systemlösningar som beskrivs i Walletun et 

al 1996, varav GRUDIS-kopplingen är ett alternativ. 

GRUDIS 

Grudis2-projektet bedrevs på 1980-talet med en omfattning på 9,2 miljoner för kunskapsinriktad 

forskning samt ytterligare direktanslag från Studsvik och statliga experimentbyggnadslån 

(Henriksson et al 1997). Dess syfte och mål var att utveckla ett kostnadseffektivt 

och driftsäkert koncept för distribution av fjärrvärme till värmeglesa områden. 

Projektet inriktades främst på att utveckla distributionsteknik för klena dimensioner och 

därigenom kunna reducera kostnader för markoch förläggningsarbete. 

2 GRUpp central DIStribution



Plastmediarör och dess flexibilitet ansågs ge möjlighet till sådana kostnadsreduceringar 

och plaströren var därmed ”utgångspunkten” i projektet. 

Projektet fokuserades på att undersöka och åtgärda plaströrens tidigare problem med 

syrediffusion och framtagning av systemlösning som är anpassad till plaströrsystemets 

förutsättningar. Det utarbetades kravspecifikationer och förslag till typprovningsprogram 

för ingående komponenter och även metoder för att utvärdera plaströrens 

långtidsegenskaper. Med utgångspunkt från plaströrsystemet undersöktes möjliga 

kopplingsprinciper. Grudis-kopplingen innebär central beredning av tappvarmvatten i 

gruppcentral där tappvattnet vidare fungerar som värmebärande medium i sekundärnätet. 

Lösningen blev en gruppcentral med undercentraler. Projektet var uppdelat i tre 

delar: inventering, laboratorieprov och fältprov i projektets experimentanläggningar i 

Hammarstrand, Vedevåg, Söderbärke och Kilslund. Persson 1985 sammanfattar de två 

första delarna av projektet. Blomquist et al 1987, som är en handbok för byggnation av 

Grudis-system, sammanfattar hela Grudis-projektet översiktligt. Persson 1988a) b) och 

1991 redovisar fältexperimenten i Hammarstrand respektive i Vedevåg och Söderbärke. 

Walletun 1996 sammanfattar anslutningen av området i Kilslund. 

Nya material 

I Ahlgren et al 1998 undersöker författarna genom litteraturstudie och branschundersökning 

möjligheten att ersätta ett eller flera av de material som idag används i 

fjärrvärmerör. Studien gav uppslaget att utnyttja återvunnet material såsom PETP både 

som isoleringsmaterial och mantel. Författarna anser att en intressant fortsättning är att 

utveckla rörsystem med mediarör, isolering och mantel i ett material. 

I Gudmunsson 2003c) beskrivs en helt ny utformning av fjärrvärmerör, EPS-PEXkulvert. 

PEX-medieröret träs i ett fyrkantigt isoleringsblock som är tillverkat av expanderad 

polystyren. Blocket läggs direkt i mark och täcks på ovansidan med en polyetenfolie. 

Fjärrvärmeledningen har dels plaströrens fördelar med bla få kopplingar med 

presskopplingar, lätt vikt, snabb förläggning, kallförläggning osv. EPS-materialet har 

dessutom ytterligare fördelar såsom att skumningsmomentet försvinner och att materialet 

är lätt att hantera och bearbeta. Denna nya ledning har testats och utvärderats på en 

sträcka av 20 meter (Dy 32) i Landskrona. Vid jämförelse av kostnader för EPSkulverten 

och dess förläggning i områden utan marköverbyggnad med motsvarande för 

dubbelrör visar resultaten visar att kostnaden för inkopplad och återfylld EPS-kulvert är 

ca 555 kr/m (Dy 25-40), vilket jämförs med ca 680 kr/m för dubbelrör (Dy 20-32). 

Isoleringsmaterialet har aningen sämre lambda-värde än PUR-skum, men då isoleringens 

tjocklek är större på EPS-kulverten än på traditionella fjärrvärmerör har EPS-kulverten 

god värmeisoleringsförmåga då torra förhållanden råder. Författaren anser att såväl 

nybyggnation av villor som äldre villaområden är presumtiva marknader för EPSkulverten. 

Elgocell AB beskriver anslutning av ytterligare ett referensprojekt i Värnamo 

med fotografier. 

EPS-materialet skiljer sig från traditionellt mantelmaterial då det är genomsläppligt för 

vatten. I Nilsson et al 2003 utvärderades EPSPEX-kulvertens funktion och hållfasthet 

under ogynnsamma fuktförhållanden. Kulverten dränks och torkas ut i perioder för att 

mäta hur temperaturer förändras och beräkna värmeförluster under förloppet. Resultaten 

visar att värmeförlusterna ökar då den utsätts för vattendränkning, men att mekaniska 

egenskaper inte påverkas kritiskt. Författarna ifrågasätter om plastfolien som 

lägges ovanpå kulverten har en positiv effekt då den fördröjer uttorkningsförloppet. 

Slutsats: Förläggning av fjärrvärmerör med medierör av plast innebär reducerade 

kostnader, enligt bla Grudis-projektet. Trots detta används inte plaströrstekniken i 

nuläget. 

27


28 

Tabell 3.6 Litteratur ”Fjärrvärmerör” 


G.Berglund Inventering av metoder att sänka 

syre- och vatten-permeabiliteten 

hos plaströr 

BFR R155-1984 1984 

P-A.Blomquist, S.Persson, GRUDIS Gruppcentraldistri- BFR T2:1987 1987 

J.Ljungqvist, M.Ifwarson, bution Handbok för system- 

B.Oddving, T.Rundström och komponentutformning 

L-Å.Cronholm Jämförelser mellan skarvfri-och 

konventionell kulvertförläggning 

BFR R153:1984 1984 

Elgocell AB Hemsida www.elgocell.se 2003 

L.Eriksson, H.Zinko Plaströrskulvert för värme 

och varmvatten 

BFR T24:1993 1993 

T.Gudmunsson EPS-kulvert Utveckling, 

utförande och uppföljning 

FoU 2003.96 2003c) 

M.Henriksson, S.Werner Svensk statlig fjärrvärmeforskning 

1981-1996 

FoU 1997:13 1997 

M.Klöpsch, H.Steinmetz Plastic medium pipes for Euroheat & Power, 1996 

district heating networks nr 12-1996, 

s 730-736 

M.Klöpsch, H.Zinko Plastic Pipe Systems for DH, 

Handbook for Safe and 

Economic Application 

IEA 1999:T6 1999 

K.Larsson GRUDIS-systemet. 

Utvärdering Hammarstrand 

BFR R71:1990 1990 

S.Nilsson, S-E.Sällberg, EPSPEX-kulvert-Funktion under FoU 2003:97 2003 

G.Bergström och efter vattendränkning 

S.Persson Effektivare värmedistributionssystem 

för gruppcentraler 

Redovisning av etapp 1 och 2 

BFRR24:1985 1985 

S.Persson Flexibel plaströrskulvert, 

GRUDIS-anläggning Söderbärke 

BFR 1991:28 1991 

S.Persson Anläggnings- och driftresultat 

från GRUDIS-anläggning i 

Hammarstrand 

BFR R101:1988 1988a) 

S.Persson Anläggnings- och driftresultat 

från GRUDIS-anläggning i 

Hammarstrand 

BFR R102:1988 1988b) 

F.Schmitt, H-W.Hoffmann New Ways of Installing District 

Heating Pipes 

IEA1999:T3.2 1999 

H.Schwarz Flexible und alternative Euroheat & Power 1996 

Verlegesysteme 1-2-1996, s 32-37 

H.Walletun, J-E.Dahlström Småskaligt uppvärmningssystem 

med plaströrskulvert i Kilslund 

BFR A12:1996 1996 

H.Walletun, H.Zinko Medierör av plast i 

fjärrvärmesystem 

FoU 1996:8 1996 

H.Zinko, G.Bergström, Fuktdiffusion i plaströrsystem FoU 2002:73 2002 

S.Nilsson, U.Jarfelt


3.7 Primär- eller sekundäranslutning? 


Då fjärrvärmenätet separeras från ett sekundärt nät i en områdescentral såsom i 

GRUDIS, finns det möjlighet att välja lägre temperatur- och tryckförhållanden i det 

sekundära nätet än i primärnätet. Detta gör det möjligt att välja alternativ teknik som 

reducerar förläggningskostnader i sekundärnätet, såsom plaströr. Det har tidigare 

ansetts alltför kostsamt att ansluta ett småhus med primäranslutning pga stora kostnader 

för bla markarbete och svets- och montagearbete. Nu finns dock möjligheten att 

använda dubbelrör och/eller flexibla rör som reducerar kostnaderna. I Isaksson et al 

1984 är en stor andel av de undersökta småhusområdena sekundäranslutna, medan i 

Larsson et al 2002 är 28 av 29 områden är primäranslutna. 

I sekundäranslutna system sker värmeutbytet mellan det primära fjärrvärmevattnet och 

sekundärnätet i en primär fjärrvärmecentral och vidare värmeutbytet mellan sekundärnätet 

och radiatorsystemet i en sekundär fjärrvärmecentral, även kallad undercentral. 

Det sista värmeväxlarsteget kan även utföras av en shuntgrupp, sk Årstakoppling 

(Eriksson et al 2002). 

Vid sammankoppling av rörnät kan tryckväxlare utnyttjas för att integrera system med 

olika tryck. På detta sätt undviks de temperaturförluster som skulle ha erhållits med 

värmeväxlare. Tryckväxlarens säkerhetsmässiga egenskaper undersöks med simuleringar 

i Gustafsson et al 1996. I Olsson 1997 och 2001 undersöks konceptet med tryckväxlare 

istället för primär fjärrvärmecentral. Olsson beskriver grundläggande egenskaper hos de 

ingående delarna i systemet och jämför med mer traditionella lösningar. Avhandlingen 

fokuserar främst på kundens komfort och radiatorkretsen, men även på andra effekter 

av konceptet i systemet såsom värmeförluster. Genom simulering och jämförelse av sju 

olika lösningar konstaterar Olsson att det nya konceptet med strålpump, tryckväxlare 

och framledningstemperatur för radiatorkrets som är vald för lågflöde, ger de lägsta 

returtemperaturerna, de lägsta flödena i huvudnätet och de lägsta värmeförlusterna både 

i det lokala- och huvudnätet. För att kontrollera om radiatorkrets som drivs av 

strålpump fungerar utfördes fältförsök vid anläggning i Stallbacka. 

Eriksson et al 2002 redovisar data från olika sekundäranslutna system och diskuterar 

kring olika möjliga förbättrande åtgärder i befintliga sekundärnät. Rapporten sammanfattar 

olika system- och kopplingslösningar och avses vara en guide och referenstext 

inom området för sekundärnät. 

I FVF 1998 görs en ekonomisk jämförelse för anslutning av Munksundet, Enköping, 

mellan tre alternativa systemlösningar: primäranslutning med dubbelrör/stålflex, 

sekundäranslutning med PEX 2-rörssystem och sekundäranslutning med PEX Quattro 

4-rörssystem. Vid valet av fyrrörssystem sker tappvarmvattenberedningen centralt, vilket 

har följande konsekvenser: lägre kostnader för husinterna installationer, dyrare 

distributionsledningar, lägre temperaturnivå möjlig på årsbasis. Undersökningen i FVF 

1998 omfattar kostnader för distributionsledningar och fjärrvärmecentral respektive 

gruppcentral. För ett typområde med 44 småhus och anslutningsgrad på 80% är fyrrörssystem 

i plast ca 20% billigare än stålrörssystem, enligt figur 3.7. Kostnadsbilden 

ser mycket varierande ut beroende på vilken anslutningsgrad som erhålls, vilket kan ses i 

figur 3.7. 

29


30 

kkr/småhus 

75 

70 

65 

60 

55 

50 

45 

40 

35 

30 

Figur 3.7 

Stål 

Pex 2-rör 

Pex Quattro 

Alt.1 Pex Quattro 

Alt.2 Pex Quattro 

100% , 44 hus 90%, 39 hus 80%, 35 hus 70%, 30 hus 60%, 26 hus 50%, 22 hus 

Jämförelse av kostnader för anslutning av småhus med olika alternativ (FVF 1998) 

Som ses i figur 3.7 är sekundäranslutning med PEX ett möjligt alternativ vid hög 

anslutningsgrad, medan småhusen bör primäranslutas med dubbelrör och/eller flexrör 

vid låg eller osäker anslutningsgrad (FVF 1998). Resultaten överensstämmer med 

liknande studie på Kv. Järnbrottet i Göteborg som redovisas i Fjärrvärmebyrån AB 

1999. 

Niespor 2002 redovisar en jämförelse av kostnader för anslutning av område med låg 

värmelast i Dresden. Jämförelsen görs för primäranslutning, sekundäranslutning och 

tryckhållning och spädmatning via det primära returflödet. Kostnadsjämförelsen visade 

att det uppstod en intressekonflikt mellan det mest kostnadseffektiva alternativet för 

kunder och fjärrvärmeföretaget, vilket resulterade i en kompromiss i sekundärnät. 

I Wolfsburg anslöts 1200 villor under 1980-81 med sekundäranslutning pga tryckförhållanden. 

Gewald 1982 konstaterar att totalkostnaderna blev lägre än om de 

primäranslutits. Författaren presenterar ett antal faktorer som påverkar val av 

anslutningsform, vilket även beskrivs i Gewald 1986. 

I Fjärrvärmebyrån AB 2001 undersöks möjligheten att tillämpa isländsk modell med 

ettrörsystem för distribution av fjärrvärme i Göteborg. Analysen visar att då spillvärmen 

måste köpas för spillvärmepris är det svårt att finna lönsamhet i ettrörssystemet. 

Slutsats: Sekundäranslutning med fyrrörssystem är ett billigt alternativ, särskilt vid hög 

anslutningsgrad, som trots detta inte utnyttjas i nuläget.


Tabell 3.7 Litteratur ”Primär-eller sekundäranslutning?” 



P-A.Blomquist, S.Persson, GRUDIS Gruppcentraldistri- BFR T2:1987 1987 

J.Ljungqvist, M.Ifwarson, bution Handbok för system- 

B.Oddving, T.Rundström och komponentutformning 

L.Eriksson, H.Walletun Förbättring av fjärrvärmecentraler 

med sekundärnät 

FoU 1999:37 1999 

L.Eriksson, S.Petersson, Förbättringspotential i FoU 2002:78 2002 

H.Walletun sekundärnät 

Fjärrvärmebyrån AB Primär kontra sekundär Göteborg Januari 

fjärrvärmeanslutning av 

småhus Kv. Järnbrott, Göteborg 

Energi AB 1999 

Fjärrvärmebyrån AB Studie avseende ettrörsystem Göteborg 11 januari 

i spillvärmeapplikation Energi AB 2000 

FVF Fjärrvärme till småhus 

Primär eller sekundäranslutning 

FVF 1998:9 1998 

VG.Gewald Is district-heating supply to Fernwärme 1982 

single family houses via International, 

secondary networks logical? nr 4 –1982, 

s 262-266 

VG.Gewald Priceworthy house Fernwärme 1986 

connection technology today International, 

nr 4 –1986, 

s 270-274 

T.Isaksson, H.Nordström Fjärrvärme i småhusområden 

Mätning av värmeförluster, 

bestämning av mätfel samt 

undersökning av sammanlagrin 

BFR R47:1984 1984 


S.Werner 


R.Niespor Fernwärme-Erschließung bei Euroheat & Power, 2002 

geringer Wärmelast nr 10 -2002, 

(District Heat Supply in areas 

with low Heat Density) 

s 48-53 

L.C.Olsson Fjärrvärmeanslutning av lokala Lic Avh, Inst för 1997 

fjärrvärmesystem termo och fluiddynamik, 

Chalmers 

L.C.Olsson Lokala Fjärrvärmesystem Dok Avh, Inst för 

termo och fluiddynamik, 

Chalmers 

2001 

31


32 

4. Fjärrvärmecentral i småhus 

Fjärrvärmecentralens uppgift är att överföra värme från primärvattnet till kundens 

värmesystem. Värmeöverföringen ska ske så att hög prestanda bibehålls vid leveransen 

av värme och varmvatten oavsett påverkan. En fjärrvärmecentral anses vara robust då 

prestandan är hög med avseende på avkylning, lastföljsamhet och tillgänglighet 

(Gummérus 1999). I Frederiksen et al 1993 kompletteras dessa faktorer med kravet att 

investerings- och underhållskostnader ska minimeras. 

Avkylningen är beroende av en mängd faktorer, bla kopplingsprincip, vilket har studerats 

ingående av forskare och presenteras i kap 4.1. Lastföljsamheten och därmed 

konsumentens komfort är bla beroende av tappvarmvattenreglering, där tillgängligt 

material presenteras i kap 4.2. Konvertering av direktelvärmda småhus är en del i 

”Värmegles fjärrvärme”, då expansionen inte endast görs i nybyggda områden, se kap 

4.3. I kap 4.4 diskuteras en av projektet ”Värmegles Fjärrvärmes” visioner: att all 

användning av värme i småhuset ska kunna tillgodoses med fjärrvärme. 

4.1 Kopplingsprincip 

Det konstaterades genom undersökning av en stor mängd fjärrvärmecentraler i Winberg 

et al 1987 att avkylningen i fjärrvärmecentraler inte är maximal. Studien visade även att 

bristen inte kan hänföras till storlek, kategori eller ålder och att möjliga individuella 

orsaker till dålig avkylning bör undersökas (Winberg et al 1987). Ämnet har sedan varit 

föremål för ett flertal studier främst för >50kW med mätningar och simuleringar för att 

klargöra möjliga orsaker och åtgärder. Det konstateras dock generellt att fjärrvärmecentraler 

har en relativt god funktion. 

Enligt studie av årsmedelavkylning av primärvattnet för olika stora leverenspunkten i tre 

svenska fjärrvärmesystem av Werner 2003 enligt figur 4.1 nedan dras slutsatsen att 

avkylningen är sämre för små värmebehov än stora, vilket enligt Werner kan hänföras 

till sämre fungerande fjärrvärmecentraler och större värmeförluster i framledningen. 

°C 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Figur 4.1 

Årsmedelavkylning av fjärrvärmevatten för stora och små leveranspunkter i tre 

svenska fjärrvärmesystem 

Leveranser större än 60 

MWh/år 

Leveranser mindre än 60 

MWh/år 

Årsmedelavkylning av fjärrvärmevatten för olika stora leverenspunkter (Werner 2003) 

Alla leveranser



Råberger et al 1994 studerar prestanda och möjligheter till förbättring för fjärrvärmecentraler 

till småhus (


34 

Tabell 4.1 Litteratur ”Kopplingsprincip” 


S.Frederiksen, S.Werner Fjärrvärme-Teori, teknik och 

funktion 

Studentlitteratur 1993 

P.Gummérus, S.Petersson Robust fjärrvärmecentral Rapport A 99-223 

Projektnr P1442-1 

Inst för Energiteknik, 

Chalmers 

1999 

L.Råberger, P.Gummérus, Prestandabestämning och Värmeforskrapport 1994 

H.Walletun förbättring av abonnentcentraler 



I genomströmningsberedare måste primärflödet justeras i varje fall för att tappvarmvattnet 

ska hålla rätt temperatur, vilket är en svår uppgift bla eftersom stora och snabba 

belastningsvariationer kan förekomma (Persson 2002). Wollerstrand 1993 och Persson 

2002 studerar reglering av tappvarmvattenberedare med Danfoss’ självverkande AVTQ 

ventil, som beskrivs av Wollerstrand. I samma rapport utvecklas en dynamisk 

simuleringsmodell för ett system med genomströmningsberedare, plattvärmeväxlare och 

AVTQ ventil. Modellen visar sig överensstämma väl med verkligheten. Wollerstrand 

1993 och 1997 diskuterar för- och nackdelar med AVTQ-ventilen och föreslår förbättrande 

åtgärder. Råberger et al 1994 konstaterar att AVTQ-ventilen fungerar tillfredsställande 

för parallellkopplad anläggning, förutom för små tappflöden vintertid då kraftiga 

överpendlingar i tappvarmvattentemperatur kan förekomma. 

Persson 2002 simulerar reglering med dels självverkande AVTQ- och PM-ventiler samt 

PID-regulator och utnyttjar mätdata från SP:s P-märkning av fjärrvärmecentraler till 

småhus. Ur resultaten dras slutsatserna att: Regleringen påverkas inte av ventilauktoritetens 

storlek så länge den är större än 0.5. Röret mellan fjärrvärmecentralen 

dämpar vid snabba fluktuationer toppar och dalar i temperaturvariationen hos tappvarmvattnet. 

PID-regulatorn ger mindre variation i tappvarmvattentemperatur då 

tappflödet varieras än de självverkande ventilerna. PID-regulatorn ger dock långsammare 

reglering och dalar/toppar blir större vid snabba förändringar av tappflödet. 

Genom att koppla in en differenstrycksregulator vid reglering med självverkande 

ventil reduceras temperaturvariationerna. Persson 2002 visar genom beräkningar att 

teoretisk styrning av tappvarmvattentemperaturen fungerar mycket bra, vilket tyder på 

att god styrning är möjlig med rätt utformning. 

Persson 2002 är uppdelad i två rapporter där den andra delen fokuserar på hur tillräckligt 

hög nivå på tappvarmvattnet kan säkerställas under sommaren genom införandet av 

en termostatisk ventil i systemet, vilket även diskuteras i kommande kap.5.3. 

Simuleringarna visar att då det placeras en termostatisk ventil antingen i periferin eller i 

varje fjärrvärmecentral höjs temperaturen på framledningen och det finns ett optimalt 

börvärde då värmeförlusterna för systemet är minimerade. Då servisledningarna inte är 

alltför långa kan kvaliteten upprätthållas med hjälp av en ventil i periferin, medan det 

annars krävs en termostatisk ventil i varje fjärrvärmecentral. Typen av varmvattenregulator 

verkar inte påverka börvärdet för ventilen, medan typen av tomgångsfunktion 

har stor inverkan på systemet. Persson 2002 föreslår vidare studier på innovativa 

lösningar på problemet med tappvarmvattenkvalitet såsom cirkulation av primärvattnet 

i framledningen i ett klent rör, fyrrörssystem samt lösningar med ackumulatortank. 

Slutsats: Det är problem att upprätthålla korrekt temperatur på tappvarmvattnet i 

småhusområden under sommaren. Temperaturen ska kvalitetssäkras med någon åtgärd. 

35


36 

Tabell 4.2 Litteratur ”Tappvarmvattenreglering” 


P.Gummérus Analys av okonventionella Rapport A 92-201, 1992 

abonnentcentraler i fjärrvärmes- Inst för Energisystem 

teknik, Avd för 

Energiomvandling, 

Chalmers 

P.Gummérus, S.Petersson Robust fjärrvärmecentral Rapport A 99-223 

Projektnr P1442-1 

Inst för EnergiteknikChalmers 

1999 

T.Persson Tappvarmvattenreglering i fjärr- Lic avh, Inst för 2002 

värmecentraler för småhus värme- och kraftteknik,Energihushållning, 

LTH 

L.Råberger, P.Gummérus, Prestandabestämning och Värmeforskrapport 1994 

H.Walletun förbättring av abonnentcentraler 


4.3 Konvertering från direktelvärme 


Konvertering av direktelvärmda hus till fjärrvärme är ett sätt att minska Sveriges 

elberoende. Ett starkt argument för konvertering av ett direktelvärmt hus till fjärrvärme 

är att småhusägaren sedan har möjlighet att välja även andra uppvärmningsformer, 

vilket inte är möjligt utan vattenburet system (Lindroth 1998). Potentialen för konvertering 

av elvärmda hus i svenska tätortsområden var 1993 ca 9 TWh enligt FVF 1996. 

Konvertering av direktelvärmda hus i äldre område där uppvärmningsalternativen 

varierar kan vara ett sätt att höja anslutningsgraden och på så sätt reducera anslutningskostnaden 

per småhus. 

Fjärrvärmeföreningen utlyste en teknikupphandlingstävling för att undersöka marknaden 

för konvertering. Uppdraget var att på billigaste sätt med den senaste tekniken förse 

fyra separata småhusområden med fjärrvärme (FVF1996). Ur projektet drogs slutsatser 

kring frågeställningar såsom: 

Hur konverteras småhus på enklast och billigaste sätt? 

Vad kostar det att konvertera ett direktelvärmt småhus till fjärrvärme? 

Vilken är potentialen för vidare konvertering av småhus? 

Hur upplever småhusägarna konverteringen före och efter konverteringen? 

De segrande anbuden finns väldokumenterade med avseende på teknik och ekonomi i 

FVF 1996 och utvärderade i Statens Energimyndighet 1998. I Häljarp, Landskrona 

projekterade ÅF-energikonsult en systemlösning för 108 radhus med en sk fjärrvärmekombi 

där möjligheten att utnyttja oprioriterade elradiatorer samt elberedare för produktion 

av tappvarmvatten under låglastperioder behölls, se figur 4.2 nedan. Under 

övriga perioder laddas beredaren med fjärrvärme för att vidare gå ut i det vattenburna 

systemet som täcker 70 % av värmebehovet. Under långvariga kalla vinterperioder kan 

dock fjärrvärmen och vara otillräcklig under höglastperioder (FVF 1996). I Närvärme 

Häljarp redovisas en enkätundersökning som gjorts för att undersöka de boendes 

Figur 4.2. 

Fjärrvärmekombisystem i Häljarp 

Termostatventil 

Nytt radiatorsystem 

Energimätare 

Fjärravläsning 

Integrationsverk 

Fjärrvärmenät 

VVX 

Befintliga elradiatorer oprioriterade 

Befintlig varmvattenberedare 

Kallvatten 

Termostatventil med 

yttre känselkropp 

Differenstrycksregulator 

37


38 

synpunkter före och efter konverteringen. En mycket stor andel ansåg att värmekomforten 

före konverteringen var bristfällig, medan däremot efter konverteringen ansåg 

91% att värmekomforten var bra och 78% att de inte upplevt någon komfortsänkning 

med bortkopplade oprioriterade radiatorer under höglastperiod. 

I Munksundet, Enköping utarbetade BPA VVS, FVB AB och Wirsbo ett koncept för 

konvertering av 44 småhus. Detta alternativ är däremot en fullständig konvertering med 

separerat sekundärnät. Genom att utnyttja kamförläggning av flexibel plastkulvert i 

sekundärnätet reduceras kostnaderna. Tidsåtgången för att konvertera ett hus var två 

arbetsdagar för tre man per fastighet. Tidsåtgången påverkades av att arbetet skulle 

utföras i möblerade rum. 

Kostnader för radiatorer är en mycket stor andel av totalkostnaden. Genom att behålla 

oprioriterade radiatorer såsom i Häljarp reduceras kostnaderna. Det finns även möjlighet 

att reducera antalet radiatorer med hjälp av luftburen värmedistribution, vilket 

beskrivs i Kellner et al 1988 samt Sandberg 2002. 

Vid utvärderingen i Statens Energimyndighet 1998 konstaterades att även om ett småhusområde 

kan tyckas vara homogent är varje småhus speciellt, vilket medför att det är 

svårt att uppnå massproduktionseffekt på konverteringsarbeten. Kostnaderna för 

fastighetsägaren för konverteringen blev 75 400 kr inkl moms i Enköping och 51 250 kr 

inkl moms i Landskrona. Totalkostnaden då även anslutning till nätet inkluderades var 

ca 100 000 kr i Enköping (Lindroth 1998) och 92 000 kr i Landskrona (STEM 1998). 

Trots innovativa anbud konstateras det i Statens Energimyndighet 1998 att det krävs 

”..förbättrade metoder och/eller annat materialval som medför sänkta kostnader..” för 

att en konvertering ska vara lönsam. Totalkostnaden var alltför hög och bör halveras för 

att ska det bli lönsamt att konvertera utan bidrag (Lindroth 1998). Det billigaste alternativet 

för konvertering av det husinterna systemet är om småhusägaren kan utföra 

arbetet själv. Detta kräver dock kunskap och tid, vilket kan vara orealistiskt 

(Karlsson 1999). 

Danmark har enligt FVF 1996 lyckats pressa priserna för konvertering genom enkel och 

anpassad teknik. Även i Danmark bekostar värmekunden konverteringen av det 

husinterna systemet, som tar ca 2.5 dagar för två personer. Det redovisas en totalsumma 

på ca 40 000 Dkr exkl moms/småhus (exkl anslutningsavgift samt servisledning).


Tabell 4.4 Litteratur ”Konvertering” 

4.4 Ökat värmeunderlag 



FVF Konvertering till fjärrvärme FVF 1996:17 1996 

S.Jungtén, M.Renås Konvertering av befintligt elupp- Ex-arbete, Inst. för 

värmt småhusområde till maskinteknik, 1997 

fjärrvärme Ingenjörs- och 

sjöbefälsskolan, 

Chalmers 

P.Karlsson Konvertering av småhus med Ex-arbete, Inst. för 1999 

direktel till ett fjärrvärmenät maskinteknik, Avd 

för Energiteknik, 

LTU 

J.Kellner, R.Nilsson, Konvertering av direktel-värmda BFR R81:1988 1988 

G.R.Wikander småhus till fjärrvärme 

C.Lindroth District heating in small single Euroheat & Power, 1998 

family houses-No way or the 

new way!? 

nr 10 -1998, s 12-15 

M.Sandberg Konvertering av direktel-värmda Föredrag vid FVF 2002 

småhus Småhusdagar, 

Södertälje, 2002 

Statens Energimyndighet Utvärdering av demonstrationsanläggningar 

avseende konvertering 

av direktelvärmda småhus 

till fjärrvärme 

ER 3:1998 1998 

Tekniska verken Landskrona, Närvärme i Häljarp Erhålls från 1998 

ÅF-energikonsult Tekniska Verken i 

Landskrona 

Genom att utnyttja fjärrvärme som värme i ytterligare funktioner i småhus utökas 

värmeunderlaget samtidigt som kunden får ett mervärde. Fjärrvärmeföretag som idag 

kombinerar fjärrvärmeanslutning med erbjudande om bredbandsanslutning erfar att 

mervärdet ger högre anslutningsgrad, vilket reducerar anslutningskostnaderna per 

småhus. Det skulle även kunna medföra positiva effekter för varumärket ”fjärrvärme” 

om fjärrvärmen ger ytterligare möjlighet till reduktion av elbehovet. 

I Andersson et al 1999 beskrivs tvättstugan vara det mest intressanta området för 

konvertering till fjärrvärme. I projektet ”Ökat värmeunderlag i fjärrvärmda byggnader, 

tvätta och torka med fjärrvärme” konverterades ett elvärmt torkrum i Malmö och ett 

torkskåp i Göteborg för att utnyttja fjärrvärme. Efter provtorkning dras slutsatsen att 

funktionen är likvärdig för fjärrvärmevärmda och elvärmda torkar. Författarna beskriver 

konverteringen av torkskåp som svårare än konvertering av torkrum. För torkskåp 

såväl som torkrum krävs serietillverkning av torkaggregaten för att kunna konkurrera 

med eldrivna torkar med hänsyn till tillverkningskostnader. Installationskostnaderna 

påverkas i hög grad av hur torkanläggningen ligger i förhållande till fjärrvärmecentralen. 

39


40 

I Zegers et al 2000 görs en fältstudie där tvättmaskin och torktumlare som utnyttjar 

fjärrvärme installeras i 11 hushåll. Studien beräknar energiförbrukning och utvärderar 

maskinernas funktion. Samtliga användarna ansåg att tvättmaskinen fungerade mycket 

bra, medan omdömet varierade för torktumlaren. Många stördes av torktumlarens höga 

ljudnivå. Författarna konstaterar vidare att värmematade maskiner leder till avsevärd 

reducering av utnyttjande av primär energi. Andersson et al 1999 ger förslag på ytterligare 

möjligheter att utnyttja fjärrvärme såsom värmning av vattnet till tvättmaskinen, 

produktion av kyla och markvärme. 

Tabell 4.5 Litteratur ”Ökat värmeunderlag” 


H.Andersson, J.Ahlgren Torkning av tvätt i fastighetstvättstugor 

med fjärrvärme 

FOU 1999:11 1999 

T.Fawcett, K.Lane, Lower Carbon Futures, Cadance Energy and Environ- feb 200 

B.Boardman, et al Appendix K Field test of heat-fed ment Programme, 

F.T.S.Zegers, E.C.Molenbroek washing machines and tumble Environmental 

dryers Change Institute, 

University of 

Oxford, UK 

EnergiNed/Novem/ 

Gasunie, C adence 

E4002/E4068


5. Värmeförluster 


Stora relativa distributionsförluster i värmeglesa områden har historiskt varit ett starkt 

argument mot expansion av fjärrvärme i småhusområden. Det har främst varit ekonomiska 

aspekter som varit i fokus, men även miljömässiga effekter. Inom värmeglesa 

områden finns det även en kvalitetsaspekt då värmeförluster medför problem med 

alltför låg tappvarmvattentemperatur under sommarperioden. 

Värmeförluster vid distribution av fjärrvärme är ett välbelyst område. Det har gjorts 

stora forskningsinsatser och det finns mycket publicerad litteratur inom området. Få 

författare fokuserar sig enbart på småhus. Den stora mängden litteratur är mer generell, 

men naturligtvis tillämpbar för värmegles fjärrvärme. Frågeställningar som behandlas i 

litteraturen är bla värmeförlusternas storlek, dess effekter och möjliga åtgärder för att 

minimera förlusterna som behandlas i kap 5.1 - 5.3. 

5.1 Värmeförlusternas storlek 

Det har gjorts stora insatser för att utveckla modeller och verktyg för att kunna beräkna 

värmeförlusternas storlek i bla Wallentén 1991, Werner 1982a), b). 

I Jarfelt 1986 utvecklades en testutrustning för bestämning av värmeförluster i 

fjärrvärmerör. Fjärrvärmerörens isoleringsförmåga försämras med tiden pga diffusion, 

och därmed ökas värmeförlusterna, vilket studeras i Jarfelt 1986, 1997, 2002a),b), 

Jarfelt et al 1998, Swanström 1997, Olsson 2001 och Mangs 2002. Under fjärrvärmerörets 

livstid, 50 år, kan ökningen av värmekonduktiviteten pga diffusion uppgå till ca 

30-35 %. 

I Isaksson et al 1984 redovisas uppmätta värden på värmeförluster från fördelnings- och 

servisledningar i elva småhusområden, (se fig 5.1 Värmeförluster i Småhusområden, 

område 1-11). Förlusterna varierar mellan 6 och 31 % i dessa områden. I Larsson et al 

2002 beräknas värmeförluster för 27 områden, där förlusterna varierar mellan 10 och 

45 % (se fig 5.1 Värmeförluster i Småhusområden, område 13-39). 

Värmeförlust % 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Figur 5.1. 

Värmeförlust i småhusområden 

1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 

Område 

Värmeförlust i småhusområden. Område 1-11 från Isaksson 1984 där lila färg representerar lägsta och röd färg 

högsta uppmätta värde. Område 13-39 från Larsson et al 2002. 

41


42 

I småhusområden är dock de relativa förlusterna avsevärt högre under sommaren än det 

ovan visade årliga medelvärdet. Med en årlig förlust på 15 % är en relativ förlust under 

sommaren på 45 % trolig, varav två tredjedelar av förlusterna kan hänföras till framledningen. 

Detta resulterar i en framtemperatur i periferin som är lägre än uppsatt krav 

(Werner 1997). 

Slutsats: Värmeförlusterna är stora i småhusområden. Förlusterna är störst under 

sommaren. 

5.2 Effekter av värmeförluster 

Som nämndes tidigare har värmeförluster i småhusområden effekter på fjärrvärmens 

ekonomiska, miljömässiga och kvalitetsmässiga förutsättningar. 

Både den ekonomiska och miljömässiga ”kostnaden” för distributionsförluster är 

beroende av andelen förluster och produktionsförutsättningarna för att kompensera 

förlusterna. Den ekonomiska kostnaden för ytterligare produktion beräknas enligt 

ekvation (1). 

Ekvation (1) 

k df = 

q df 

1 – q df 

. 

k q 

där q df = andel värmeförluster 

k q = marginalkostnad för värmeproduktion [kr/kWh] 

Ett fjärrvärmerörs i särklass största miljöbelastning kan hänföras till dess värmeförluster 

under drift (Fröling 2002). Vid ökad användning av spillvärme minskas både den 

ekonomiska marginalkostnaden och miljömässiga påverkan. 

Problemet med upprätthållande av tappvarmvattenkvaliteten under sommaren i småhus 

är dock av en annan karaktär. Det är av stor vikt för småhuskundens syn på 

fjärrvärmens kvalitet att tappvarmvattentemperatur håller tillräcklig nivå, vilket annars 

kan verka negativt för fjärrvärmens varumärke. Persson 2002 diskuterar kring 

Boverkets regler för tappvarmvattentemperatur och Legionella. 

5.3 Reducering av värmeförluster 

De fyra faktorer som bestämmer storleken på de årliga distributionsförlusterna är: 

isoleringsgrad, ledningens dimension, temperaturnivå och linjetäthet (Werner 1982). 

Småhusområden med linjetäthet 0,5 – 2 MWh/m är beroende av en fördelaktig kombination 

av övriga tre parametrar för att minimera värmeförlusterna. 

Genom att välja dubbelrör istället för enkelrör ökas isoleringsförmågan och därmed 

reduceras förlusterna avsevärt, se tabell 5.1, vilket visas i Jonsson 2001 och Jarfelt 

2002b samt Dahm 1999. Dubbelrör har ytterligare positiva effekter såsom tex reducerade 

schaktmängder, vilket diskuterades i kap 3. Modifieras dubbelrörens geometri till 

elliptisk eller oval reduceras värmeflödet ytterligare en aning (Jonsson 2001). 

Med beräkningsprogrammet Eko-Dim, som beskrivs i Jarfelt 2002a kan optimal 

isoleringstjocklek bestämmas för aktuellt fall. Programmet beräknar värmeförluster och 

gör en ekonomisk rapport med hjälp av indata från användaren. Fjärrvärmerörs isoleringsförmåga 

försämras med tiden pga diffusion av isolergaser och luft, vilket Eko-Dim 

beaktar i beräkningarna.


Tabell 5.1 3 . 

Reduktion av totalt värmeflöde genom att utnyttja dubbelrör istället för enkelrör (Jonsson 2001) 

Rördimension Enkelrör i serie 2 till dubbel i serie 1 

DN 25 24,0 % 

DN 32 23,8 % 

DN 40 18,6 % 

DN 50 29,2 % 

DN 65 24,2 % 


Den stora reduceringen av det totala värmeflödet vid jämförelse av dubbelrör med 

enkelrör är främst minskning av förlusterna från returledningen (Jonsson 2001). Problemet 

med upprätthållande av tappvarmvattentemperatur under sommarperioden i 

värmeglesa områden beror dock av framledningens förluster. Genom att utnyttja 

tvillingrör istället för enkelrör reduceras returledningens förluster avsevärt, men problemet 

med tappvarmvattnets kvalitet påverkas marginellt (Werner et al 2002). 

Werner et al 2002 studerar möjliga lösningar för att upprätthålla acceptabel framtemperatur 

till kund. Låg framtemperatur ger även konsekvenser med dålig avkylning, 

vilket diskuterats tidigare. Dagens lösning med oreglerade eller termostatstyrda 

kortslutningsflöden beskrivs som kostsam. Författarna diskuterar bla kring: Högre 

framtemperatur på sommaren, Högre flöden genom reglerade och oreglerade 

kortslutningar med och utan VVC, Högre flöde genom separat återföring, Mindre yta 

genom större temperaturdifferens och Högre isoleringsmotstånd. Följande rekommendationer 

presenteras: 

• Använd stora skillnader mellan dimensionerande fram- och returtemperatur, och 

använd på så sätt klena rördimensioner, vilket ger mindre varma mantelytor. 

• Inför hårdare värmeväxlardimensionering för varmvatten. 

• Använd rör med serie 3 som isoleringsstandard. 

• Bygg inte in kortslutningar i system. 

• Utnyttja högre framtemperatur på sommaren. 

Persson 2002 studerar en lösning för att upprätthålla tapptemperaturen på sommaren, 

reglerad kortslutning med hjälp av termostatisk ventil. Han konstaterar genom simulering 

av olika system att det finns ett börvärde på termostatiska ventilen då värmeförlusterna 

minimeras och tappvarmvattenkvaliteten höjs. Även Werner et al 2002 

konstaterar att denna metod uppfyller kvalitetskrav. 

En lösning på problemet är att utnyttja 4-rörssystem där tappvarmvatten- och radiatorsystemet 

delas upp och de två rör som är kopplade till radiatordelen kan stängas av 

under sommaren, vilket leder till lägre värmeförluster under sommarperioden. Då 

lösningen med fyrrörssystem valts finns ytterligare ett val om det ska vara fyra enkelrör, 

två dubbelrör eller ett fyrrör. Då värmeförlusterna jämförs för fyrrörssystem och två 

dubbelrör erhölls ca 45% lägre värmeförluster för fyrrörssystemet 4 (FVF 2000). I FVF 

2000 poängteras vikten av att jämförelsen görs mellan olika rörsystem, men för samma 

övergripande systemförutsättningar. Dahm 2002 skapar en simuleringsmodell för att 

kunna studera och jämföra termiska egenskaper hos 2-rörssystem och 4-rörssystem. De 

termiska egenskaperna utvärderas för tre olika temperaturnivåer i systemet. Resultaten 

visar att fyrrörssystem medför aningen större värmeförluster än ett dubbelrör, vilket 

3 

Enligt Larsson et al 2002 utnyttjas DN 26-DN 65 för småhus, där serie 2 är dominerande för enkelrör. 

4 

60/40°C, omgiv.temp. 6°C. 

43


44 

även visats i FVF 2000, vilket dock inte alltid är en relevant jämförelse enligt tidigare 

diskussion. 

Dahm gör ekonomisk analys som visar att system med stor temperaturdifferens mellan 

fram- och returledning (80/40°C) ger lägre kostnader för överföringsytor och distributionssystem 

än system med mindre temperaturdifferens (55/40°C), vilket överensstämmer 

med rekommendationer från Werner 2002 ovan. 4-rörssystemet har enligt totalanalysen 

högre årliga kostnader än 2-rörssystemet för värmeglesa områden. I FVF 2000 

redovisas dock beräkningar som visar motsatsen. 

I Danmark studeras möjligheten att utnyttja ettrörssystem med pulserande matning av 

fjärrvärmevatten. Hammer 1998 beskriver erfarenheter från test av pulserande teknik. 

Det konstateras att värmeförlusterna reduceras med denna teknik eftersom klenare 

rördimensioner kan väljas. Det krävs dock ytterligare investeringar i lagringstank för 

varmvatten i varje hus och författaren summerar med att de reducerade värmeförlusterna 

ekonomiskt inte kompenserar investeringskostnaderna. 

Slutsatser: Dubbelrör ska utnyttjas vid anslutning av småhus eftersom värmeförlusterna 

reduceras avsevärt jämfört med enkelrör. Tappvarmvattentemperaturen kan kvalitetssäkras 

sommartid genom tex reglerad kortslutning sommartid med termostatisk ventil 

eller fyrrörssystem 

Tabell 5.2 Litteratur ”Värmeförluster” 


B.Bøhm Heat losses from buried district Dok avh, DTU, 1999 

heating pipes Danmark, Polyteknisk 

Press 

J.Dahm Small District Heating Systems Dok avh, Inst för 

installationsteknik, 

Chalmers 

1999 

M.Fröling Environmental and Thermal Dok avh, Inst för 2002 

Performance of District Hating Kemisk miljöveten- 

Pipes skap, Chalmers 

FVF Närvärme i Huaröd FVF 2000:10 2000 

F.Hammer Future of district heating as Euroheat & Power, 1998 

energy supply for low heating 

density areas 

nr 3 –1998, s 50-52 

T.Isaksson, H.Nordström Fjärrvärme i småhusområden 

Mätning av värmeförluster, 

bestämning av mätfel samt 

undersökning av sammanlagring 

BFR R47:1984 1984 

U.Jarfelt EkoDim – Beräkningsprogram 

Lönar det sig att isolera mera? 

FoU 2002:69 2002a) 

U.Jarfelt Jämförelse mellan dubbelrör och 

enkelrör Ackumulerade värmeförluster 

och miljöbelastning 

under 50 års tid 

FoU 2002:79 2002b) 

U.Jarfelt Utvärdering av fuktinträngning FoU 1997:16 1997 

och gasdiffusion hos gamla 

kulvertrör ”Hisings-Backa”


fortsättning, Tabell 5.2 Litteratur ”Värmeförluster” 



U.Jarfelt Värmeförluster hos fjärrvärmerör. Dok avh, Avd för 1986 

Försöksutrustning och provnings- husbyggnadsteknik, 

resultat vid korttids- och 

långtidsförsök 

Chalmers 

U.Jarfelt, O.Ramnäs Fjärrvärmerörens isolertekniska 

långtidsegenskaper 

FOU 1998:24 1998 

E.Jonson Värmeförluster från fjärrvärmenät i Lic avh, Inst för 2001 

småhusområden - Inverkan av Värme- och kraftrör-geometri 

och dimension- teknik, avd för 

eringskriterier energihushållning, 

LTH 


S.Werner 

Nuläge värmegles fjärrvärme FOU 2002:74 2002 

S.Mangs HFC-365mfc and Cyclopenatene Lic avh, Avd för 2002 

as Blowing Agents in Polyure- Kemisk Miljövetenthane 

Insulation of District 

Heating Pipes 

skap, Chalmers 

M.Olsson Long-term thermal performance Dok avh, Inst för 2001 

of polyurethane insulated pipes Byggnadsfysik, 

Chalmers 

M. Swanström Blowing agents in polyurethane Dok avh, Avd för 1997 

foams Kemisk Miljövetenskap, 

Chalmers 

T.Persson Tappvarmvattenreglering i fjärr- Lic avh, Inst för 2002 

värmecentraler för småhus Energihushållning, 

Avd för Värme- och 

kraftteknik, LTH 

P.Wallentén Steady-state heat losses from Dok avh, Inst för 1991 

insulated pipes Byggnadsfysik, LTH 

S.Werner Annual heat losses in district Fernwärme Int- 1982a) 

heating networks ernational 11 (1982), 

s 413-416 

S.Werner Fjärrvärme till småhus Värmeförluster 

och distributionskostnader 

FVF 1997:11 1997 

S.Werner Värmeförluster vid fjärrvärmedistribution 

RapportA82-109 1982b) 

S.Werner, T.Sivertsson Framtemperatur vid värmegles 

fjärrvärme 

FoU 2002:65 2002 

45


46 

6. Värmemängdsmätning 

Korrekt värmemätning är av stor vikt för fjärrvärmeföretagen då mätningen direkt 

påverkar företagets resultat. Investeringskostnaden för en småhusmätare är ca 1500 kr, 

vilket utgör en liten andel av total anslutningskostnaden (Eliason 2003). Priset har 

reducerats på mätarna, vilket dock innebär risk för avkall på kvalitet. Då mätfel innebär 

stora kostnader för fjärrvärmeleverantörer, approximativt 170 MSEK per år för 

fjärrvärmeleverantörer i Sverige är det viktigt att eftersträva hög mätnogrannhet 

(Berrebi 2002). 

Apparaturen för värmemängdsmätning finns i fjärrvärmecentralen och består vanligen 

av två temperaturgivare, en flödesmätare och ett integreringsverk (Frederiksen et al 

1993). Mätonogrannheten beror av den sammanlagda noggrannheten av dessa delar 

samt av yttre störningar och installationseffekter. Flödesmätaren är den komponent som 

påverkar mätonogrannheten i högst grad (Wollerstrand 1999). Det är viktigast att 

noggrannheten är störst i det intervall där mätningarna oftast sker. I Wollerstrand 1999 

simuleras tappvarmvattenlast och radiatorlast för att utvärdera inverkan av val av 

flödesmätare för värmemätningens noggrannhet. Resultaten visar att för småhus är 

flöden relaterade till uppvärmning av storleksordningen 0.04-0.2 m 3 /h, medan tappvatten 

har flödestoppar upp till 1 m 3 /h. Detta ger ett relativt stort arbetsområde ca 

1:200 om alla flöden ska registreras. Wollerstrand visar även att möjligt mätarintervallet 

skiljer sig beroende på flödesmätarens ålder. 

Flödesmätning är alltså en mycket svår mätteknisk uppgift, bla pga stort mätområde, 

vilket har medfört att ett flertal tekniker utvecklats inom området (Fahlén 1992). Fahlén 

1992, FVF 1999 och Carlander 2001 beskriver olika typer av flödesmätare och dess föroch 

nackdelar. Flödesmätare kan vara av statisk eller dynamisk karaktär. I Sverige har 

hittills främst statiska mätare av magnet-induktiv typ utnyttjats, medan i Danmark har 

statiska ultraljudsmätare dominerat. Ultraljudsmätare är prisvärda och mäter noggrant, 

vilket har gjort att andelen ultraljudsmätare har ökat, särskilt inom småhusmarknaden 

(Carlander 2001). 

Det finns många möjliga felkällor vid flödesmätning som kan relateras till tex egenskaper 

hos flödet, egenskaper hos mätaren, omgivande miljö eller installationseffekter, som 

beskrivs i Carlander 2001. Installationseffekter är ofta den främsta orsaken till felkällorna. 

Flödesmätaren kalibreras under vissa förutsättningar vad gäller tex rörgeometri, 

pumpar och ventiler och flödesprofil. Förutsättningarna är oftast inte desamma 

då mätaren installeras, vilket ger upphov till störningar. FVF 1999 beskriver var 

mätaren ska installeras för att installationseffekter ska reduceras. Delsing 1999 har 

utfört en omfattande litteraturstudie för att kartlägga kunskapsläget inom området för 

ultraljudsmätare. Efter studie av över 500 patent, rapporter och artiklar drar Delsing 

slutsatsen att Transit-time/Sing-around tekniken är dominerande. Det konstateras att 

utvecklingen går mot att installationseffekter elimineras dels genom skapande av bättre 

mäthusgeometri, men även genom simulering av mätarinstallationen för att optimera 

kalibreringen. 

Carlander har undersökt inverkan av statiska och dynamiska installationseffekter på 

ultraljudsmätare i småhusstorlek. Han konstaterar genom mätningar att installationseffekter 

ger mätfel och presenterar en metod för att detektera installationseffekterna. 

Bruset i signalen, som representeras av standardavvikelsen, korrelerar mot graden av 

turbulens som orsakas av installationseffekter. Standardavvikelsen skulle kunna jämföras 

med den i referenstestet av mätaren själv. Carlander visar genom experiment att


ingen testad störning gick igenom och inga normala förhållanden gav falsklarm. 


Metoden för självdiagnostik vidareutvecklas i Berrebi 2002. Detektionsmetoden bygger 

på att sannolikhetskvoten beräknas genom att kovariensen hos erhållen signal jämförs 

med kovariensen hos signalen från referensmätningar med och utan installationseffekter. 

Även denna metod visar sig vara tillförlitlig, men kräver mindre beräkningar än den 

beskrivna i Carlander 2001. 

Delsing et al 2001 och Svensson 1997 beskriver möjligheten att använda mätare för 

funktionsdiagnos och felsökning i fjärrvärmecentraler. Genom att anta ett linjärt förhållande 

mellan värmelast och temperaturdifferensen och kombinera detta med mätdata av 

värmelast och temperaturdifferens från värmemängdsmätaren identifierar författarna 

parametrar som är relaterade till funktionen i FC. Med denna metod kan fel och den 

komponent som behöver åtgärdas identifieras. Själv- och funktionsdiagnostik kombinerat 

med kommunikation av data via tex internet kan reducera underhållskostnader i 

framtiden. Författarna anser dock att det behövs ytterligare forskning innan metoden 

kan tillämpas i verkligheten. Som nämndes tidigare utgör värmemängdsmätning en stor 

andel av energikostnaden och Delsing et al 2001 betonar att feldetektering och självdiagnostik 

endast är motiverad om den bidrar till sänkt energikostnad eller ökad komfort. 

Eliason 2003 beskriver två problem hos ultraljudsmätare i småhus som åtgärdats. 

Samplingsfrekvensen var tidigare var 30 s, vilket medförde mätfel under sommartid då 

kunden gör korta tappningar för att tex tvätta händerna. Detta har åtgärdats och 

samplingen sker nu med intervallet 2-5 s. Ytterligare ett problem var att integreringsverket 

var batteridrivet, vilket ledde till problem batterierna förbrukats. Mätarna är nu 

anpassade för 220 V. 

47


48 

Tabell 6.1 Litteratur ”Värmemängdsmätning” 


J.Berrebi Improved Techniques för Self- Lic avh, Dep of 2002 

Diagnosis of an Ultrasonic Flow Computer Science 

Meter and Electrical 

Engineering, 

EISLAB, LTU 

C.Carlander Installation Effects and Self Dok avh, Div of 2001 

Diagnostics för Ultrasonic Flow Industrial 

Measurement Electronics, Dep of 

Computer Science 

and Electrical 

Engineering, LTU 

J.Delsing Jämförelsemätningar av flödes- Värmeforskrapport 1995 

hastighet mellan ultraljudsmätare 

av Clamp-on typ och debiteringsmätare 

i fjärrvärmeabonnentcentralen 

547 

J.Delsing Kartläggning av utvecklingsläget 

för ultraljudsmätare 

FoU 1999:36 1999 

J.Delsing, S.Frederiksen, Värmemätning i fjärrvärme- Energimagasinet 1992 

B.Svensson systemen svår teknisk uppgift 6:92 

J.Eliason Muntlig källa 2003 

P.Fahlén Värmemätning i vätskesystem BFR R13:1992 1992 

FVF Värmemätare Tekniska branschkrav 

och råd om mätarhantering 

FVF 1999:2 1999 

B.Svensson In-Situ Test methods in District 

Heating Systems 

Lic avh, LTU 1997 

J.Wollerstrand Optimalt val av värmemätares 

flödesgivare 

FoU 1999:31 1999 

Tabell 6.2 Ytterligare förslag till litteratur ”Värmemängdsmätning” 5 


J.Delsing A new ultrasonic flow meter. LUTEDX// 1985 

Modification of the sing-around 

method for use in heat meters 

TEEM-1032 

M.Holm Simulation of flowmeter Inst för Värme- och 1995 

installation effects kraftteknik, 

LTH 7019 

R.Kimari Small Heat Meters IEA 1988:R12 1988 

R.Ulseth Heat Meters IEA 1990:R10 1990 

J.Winberg Inverkan av tidssteget på värme- Inst för Värme- och 1990 

mätares onogrannhet Kraftteknik, 

LTH 3136 

5 Samtliga referenser tagna ur Henriksson och Werner, FoU 1997:13.


7. Försäljning/Kundkontakter 


Ur marknadssynpunkt karakteriseras värmeglesa områden av att användaren av värme 

och varmvatten också är fjärrvärmekunden. Det innebär stora skillnader att kommunicera 

med småhusägare jämfört med professionella personer på företag som äger flerbostadshus. 

Anslutningsgraden för småhusområde påverkar i hög grad kostnaden per 

småhusanslutning, vilket åskådliggjordes i kap 3.7. Det finns därmed en marginal att 

investera i införsäljning för att erhålla högre anslutningsgrad eftersom detta leder till 

lägre kostnader/hus. Erbjudandet av mervärdesprodukter såsom bredband och tidigare 

beskrivna tvättmaskin och torkmaskin kan vara ett sätt att höja anslutningsgraden. 

Metoder för marknadsföring och införsäljning är alltså av stor vikt för småhusområden. 

Denna litteraturstudie har dock funnit mycket lite publicerat material inom detta 

område. 

Det är mycket viktigt att utföra en marknadsstudie tidigt och skaffa sig så mycket 

information om målgruppen som möjligt för att få kunskap om vilka argument som ska 

framhävas. Det gäller även att finna värmeleverantörens starka sidor och framhäva 

dessa parallellt med fjärrvärmens positiva argument (A-S.Borglund 2003). 

För att få en ökad förståelse om småhuskonsumenters tankar och värderingar kring 

uppvärmning har Göteborg Energi låtit göra en studie. Fyra grupper med totalt 34 villa/ 

radhusägare diskuterade i två timmar utifrån en guide. Diskussionen fokuserades på hur 

kunderna ser på fjärrvärme och byte av uppvärmningssystem. Studien har sedan varit 

underlag för Göteborg Energi för marknadsföring och prismodeller i villaområden. 

Följande slutsatser drogs ur studien: 

Det främsta skälet till att byta uppvärmningssystem är att det gamla går sönder och då 

ersätts vanligen det gamla akut med ett liknande system. Om uppvärmningskostnaderna 

verkligen sänks är även det ett argument för att byta system. Ytterligare ett skäl som 

nämndes var att kommunen bygger fjärrvärme som alla kan utnyttja. 

Det finns en mängd faktorer som påverkar hur kunden väljer. Det kunde identifieras två 

olika typer av konsumenter som valde uppvärmningssystem utifrån helt olika referensramar: 

De som vill ha ansvar/styra och helst ha ett eget individuellt system. Dessa personer 

vill inte vara beroende av en leverantör, utan vill känna att de har möjlighet 

att styra kostnaderna. 

De som inte vill ansvara och som vill ha ett tekniskt okomplicerat system som de 

inte behöver befatta sig med. Även dessa personer är intresserade av låga 

uppvärmningskostnader. 

Gemensamt för de båda grupperna är dock att de vill ha saklig och nyanserad information 

från objektiv part angående olika uppvärmningssystem. De viktigaste kriterierna 

som identifierades för att kunderna skulle kunna tänka sig byta till fjärrvärme var att de 

skulle ha tillgång till information, ha valmöjligheter och kunna påverka sin situation 

inom fjärrvärmesystemet. Även trygghetsargument ansågs viktiga. Williamson et al 2002 

har utfört två fokusgruppsintervjuer för att studera villakunders inställning till byte av 

uppvärmningsalternativ. Studien visade att konsumentens drivkrafter för investering kan 

förklaras av kostnad, komfort och miljö. Konsumenterna önskar välja bort olja och el. 

I studien undersöktes hur privatkunder går tillväga för att bedöma uppvärmingsalterna- 

49


50 

tivens konsekvenser och. Olika investerings- och prisalternativ utvärderades av fokusgruppen, 

se tabell 7.1, för att visa hur villakunder prioriterar mellan grundinvestering 

och rörliga kostnader. 

Tabell 7.1 Investeringsalternativ 

Alternativ Grundinvestering Rörligt energipris Hyreskostnad/år 

(kkr) (öre/kWh) (kkr) 

1 64 35 

2 23 60 

3 60 3000 

Resultaten i Williamson et al 2002 visade att kunderna utvärderade alternativen med 

hjälp av pay-back metod för att sedan rangordna dem utifrån kortaste återbetalningstid. 

Kunderna utför enkla beräkningar där pengars tidsvärde och framtida förändring av 

bränslepriser inte beaktas. En återbetalningstid på fem till åtta år accepteras av kunderna. 

Det fanns även kunder som inte värderade de rörliga kostnaderna, utan endast 

fokuserade på liten grundinvestering. Samtliga ansåg att miljöpåverkan var en faktor 

som beaktades vid val av uppvärmning, men som inte var avgörande. Kunderna var 

eniga om att fjärrvärmen var miljövänligt och det bästa alternativet ur komforthänsyn. 

Komfort ansågs av vissa vara viktigare än låga kostnader. 

Karlsson 1999 betonar att detta område är oprioriterat även vid stora ingrepp som 

konvertering av direktelvärmt småhus. De aspekter som påverkar småhusägaren vid 

valet att konvertera till fjärrvärme är främst ekonomiska aspekter, men även 

utseendemässiga (Karlsson 1999). 

Tabell 7.2 Litteratur ”Försäljning/Kundkontakter” 


A-S.Borglund Speciell säljtaktik krävs till Fjärrvärme- 2003 

småhuskunder tidningen 1/03 

Infratest Burke AB, 

Göteborg Energi 

Fokusgrupper IB JOBB NR 8585 1997 

P.Karlsson Konvertering av småhus med Ex-arbete, Inst. 1999 

direktel till ett fjärrvärmenät för maskinteknik, 

Avd för Energiteknik, 

LTU 

C.Williamson, K.Williamson Villa och uppvärmning: En studie Magisteruppsats, 2002 

av villaägarens syn på alternativ Handelshögskolan 

till el och olja som uppvärm- Göteborg 

ningsform


8. Slutsatser 


I litteraturstudien identifierades följande slutsatser angående sanningar, gåtor, områden 

där litteratur saknas samt ”best practice”. 

Sanningar 

• Fjärrvärmens expansion i småhusområden utanför Sverige beror inte på specifika 

tekniska lösningar eller låg kostnadsnivå, utan på energipolitiska förutsättningar 

(Ljunggren et al 2000, Zinko 2001). I Danmark har en hög oljeskatt och en nationell 

värmeplanering bidragit till en hög anslutning av småhus till fjärrvärme. 

• Anslutningskostnader i småhusområden har stor spridning (Larsson et al 2002). 

• Mark- och byggkostnader utgör en stor andel av total anläggningskostnad för 

distributionsledningar (FVF 1997). 

• Mark- och byggkostnader kan reduceras genom hög kontinuitet i byggprocessen med 

korta öppettider för schakt (Gudmunsson 2003). 

• Det är många yrkeskategorier inblandade i byggprocessen, vilket påverkar 

kontinuitet och effektivitet negativt (Gudmunsson 2003). 

• Kallförläggning bidrar till ökad kontinuitet i byggprocessen utan avkall på kvalitet 

och bör därmed utnyttjas vid anslutning av småhus (Nilsson 2002). 

• Även återfyllnad med befintliga massor bidrar till ökad kontinuitet utan avkall på 

kvalitet och bör därmed utnyttjas i småhusområden. Vid kallförläggning bör ej 

återfyllnad med befintliga massor ske i rörböjar (Nilsson 2002). 

• Fjärrvärmecentral i småhus bör vara parallellkopplad (Snoek et al 2002). 

• Värmeförlusterna är större i småhusområden än i flerbostadsområden 

(Larsson et al 2002). 

• Värmeförlusterna reduceras vid utnyttjande av dubbelrör istället för enkelrör och 

dubbelrör ska därmed utnyttjas vid anslutning av småhus (Jarfelt 2002). 

• Under sommartid medför värmeförlusterna i framledning problem att upprätthålla 

korrekt tappvarmvattentemperatur i småhusområden, vilket måste åtgärdas med 

kvalitetssäkrad lösning för korrekt temperatur (Werner et al 2002). 

• Anslutningskostnad/hus är starkt beroende av anslutningsgrad. Det finns därmed en 

marginal att satsa på åtgärder såsom införsäljning och mervärde för att höja 

anslutningsgraden (Larsson et al 2002). 

51


52 

Gåtor 

• Resultaten av Grudis-projektet visade att plaströren utvecklats och fungerade i 

fjärrvärmesystem utan att medföra problem med korrosion. Projektet hade som mål 

att sänka kostnaderna vid anslutning i områden med låg värmetäthet, vilket uppfyll 

des med de flexibla plaströrens egenskaper (Blomquist et al 1987). Det visade sig 

dock i litteraturstudien att plaströren inte utnyttjas idag vid anslutning av värmeglesa 

områden (Larsson et al 2002). Varför utnyttjas inte den teknik och de slutsatser som 

enligt Grudis-projektet leder till avsevärd kostnadsreducering vid anslutning av 

småhus? Detta måste vara av stort intresse för det pågående Värmeglesprojektet. 

Fanns det alltför liten förankring av projektet inom branschen? 

• Sekundäranslutning med fyrrörssystem är ett sätt att kvalitetssäkra tappvarmvattentemperaturen 

i småhusområden på sommaren (Werner 2002). Det visade sig dock 

litteraturstudien att fyrrörssystem inte utnyttjas (Larsson et al 2002). 

Varför används inte fyrrörssystem? 

Saknas 

• Då många personer och yrkeskategorier är inblandade i byggprocessen är 

arbetsorganisationen av stor vikt för att anslutningen ska förlöpa kontinuerligt. 

I litteraturstudien konstateras att det saknas publicerat material inom området 

arbetsorganisation/byggnadsprocess. 

• Ur marknadssynpunkt karakteriseras värmeglesa områden av att användaren av 

värme och varmvatten också är fjärrvärmekunden. Införsäljningen är av stor vikt i 

småhusområden då höjd anslutningsgrad reducerar anslutningskostnaden per 

småhus. Genom att tex kartlägga blivande kunders sociala struktur, värderingar och 

beteende kan större kunskap erhållas om hur och till vem försäljningen ska riktas 

mot. Det konstateras att det saknas publicerat material som behandlar försäljningsmetoder 

som ger hög anslutningsgrad. 

”Best Practice” 

De yttre förutsättningar som ska vara uppfyllda innan anslutning sker är hög 

anslutningsgrad och hög linjetäthet. Vid en given värmetäthet kan en hög linjetäthet 

uppnås genom att ledningarna dras så att en hög effektiv bredd erhålls, se vidare Larsson 

et al 2002. 

Vidare bör följande utnyttjas: 

• Få yrkeskategorier 

• Dubbelrör 

• Kallförläggning 

• Återfyllnad med befintliga massor 

Om sekundäranslutning: 

• Plaströr 

• Fyrrörssystem 

Om primäranslutning: 

• Flexibla koppar- eller stålrör 

• Parallellkopplad fjärrvärmecentral 

• Kvalitetssäkrad tappvarmvattentemperatur på sommaren


Tabell 8.1 Litteratur ”Slutsatser” 

Appendix 1. Förkortningar 

Följande förkortningar utnyttjas i referenserna. 



P-A.Blomquist, S.Persson, GRUDIS Gruppcentraldistribution BFR T2:1987 1987 

J.Ljungqvist, M.Ifwarson, Handbok för system- och 

B.Oddving, T.Rundström komponentutformning 

FVF Kulvertkostnadskatalog FVF 1997:10 1997 

T.Gudmunsson Rationellt byggande av fjärrvärmeledningar 

FoU 2003:89 2003 

U.Jarfelt Jämförelse mellan dubbelrör och 

enkelrörAckumulerade värmeförluster 

och miljöbelastning 

under 50 års tid 

FoU 2002:79 2002 


S.Werner 


L.Ljunggren, P.Laaksonen, Billigare fjärrvärmedistribution Nordvärme, 2000 

A.Blöndal, S.T.Bakken, Projektgrupp 14, 




Chalmers 

C.Snoek, L.Yang, T.Onno, Optimization of District Heating IEA 2002:S2 2002 

S.Frederiksen, H.Korsman Systems by Maximizing Building 

Heating System Temperature 

Difference 

H.Zinko Svensk sammanfattning av 

AGFWs slutrapport “Neuartige 

Wärmeverteilung” 

FoU 2001:50 2001 

S.Werner, T.Sivertsson Framtemperatur vid värmegles FoU 2002:65 2002 

fjärrvärme 

Chalmers Chalmers Tekniska Högskola 

FOU Forskning och Utveckling, Rapportserie utgiven av Svensk Fjärrvärme 

FVF Fjärrvärmeföreningen, Nuvarande Svensk Fjärrvärme 

KTH Kungliga Tekniska Högskolan 

LTH Lunds Tekniska Högskola 

LTU Luleå Tekniska Universitet 

(Footnotes) 

1 52/(28+52) = 0.65 

2 GRUpp central DIStribution 

3 Enligt Larsson et al 2002 utnyttjas DN 26-DN 65 för småhus, 

där serie 2 är dominerande för enkelrör. 

4 60/40∫C, omgiv.temp. 6∫C 

5 Samtliga referenser tagna ur Henriksson och Werner, FOU 1997:13 

53


54 

Svensk Fjärrvärme AB och Statens energimyndighet driver 

forskningsprogrammet Värmegles fjärrvärme, som har som målsättning att 

sänka anslutningskostnaderna för fjärrvärme i värmeglesa områden. 

Svensk Fjärrvärme • 101 53 Stockholm • Telefon 08-677 25 50 • Fax 08-677 25 55 

Besöksadress: Olof Palmes gata 31, 6 tr. • E-post kontakt@fjarrvarme.org • www.fjarrvarme.org

Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?