Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme

More documents

Recommendations

Info

Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 | Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004 48 Tabell 6.1 Litteratur ”Värmemängdsmätning” Författare Titel Dokument År J.Berrebi Improved Techniques för Self- Lic avh, Dep of 2002 Diagnosis of an Ultrasonic Flow Computer Science Meter and Electrical Engineering, EISLAB, LTU C.Carlander Installation Effects and Self Dok avh, Div of 2001 Diagnostics för Ultrasonic Flow Industrial Measurement Electronics, Dep of Computer Science and Electrical Engineering, LTU J.Delsing Jämförelsemätningar av flödes- Värmeforskrapport 1995 hastighet mellan ultraljudsmätare av Clamp-on typ och debiteringsmätare i fjärrvärmeabonnentcentralen 547 J.Delsing Kartläggning av utvecklingsläget för ultraljudsmätare FoU 1999:36 1999 J.Delsing, S.Frederiksen, Värmemätning i fjärrvärme- Energimagasinet 1992 B.Svensson systemen svår teknisk uppgift 6:92 J.Eliason Muntlig källa 2003 P.Fahlén Värmemätning i vätskesystem BFR R13:1992 1992 FVF Värmemätare Tekniska branschkrav och råd om mätarhantering FVF 1999:2 1999 B.Svensson In-Situ Test methods in District Heating Systems Lic avh, LTU 1997 J.Wollerstrand Optimalt val av värmemätares flödesgivare FoU 1999:31 1999 Tabell 6.2 Ytterligare förslag till litteratur ”Värmemängdsmätning” 5 Författare Titel Dokument År J.Delsing A new ultrasonic flow meter. LUTEDX// 1985 Modification of the sing-around method for use in heat meters TEEM-1032 M.Holm Simulation of flowmeter Inst för Värme- och 1995 installation effects kraftteknik, LTH 7019 R.Kimari Small Heat Meters IEA 1988:R12 1988 R.Ulseth Heat Meters IEA 1990:R10 1990 J.Winberg Inverkan av tidssteget på värme- Inst för Värme- och 1990 mätares onogrannhet Kraftteknik, LTH 3136 5 Samtliga referenser tagna ur Henriksson och Werner, FoU 1997:13.
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004 7. Försäljning/Kundkontakter Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 | Värmegles 2003:2 Ur marknadssynpunkt karakteriseras värmeglesa områden av att användaren av värme och varmvatten också är fjärrvärmekunden. Det innebär stora skillnader att kommunicera med småhusägare jämfört med professionella personer på företag som äger flerbostadshus. Anslutningsgraden för småhusområde påverkar i hög grad kostnaden per småhusanslutning, vilket åskådliggjordes i kap 3.7. Det finns därmed en marginal att investera i införsäljning för att erhålla högre anslutningsgrad eftersom detta leder till lägre kostnader/hus. Erbjudandet av mervärdesprodukter såsom bredband och tidigare beskrivna tvättmaskin och torkmaskin kan vara ett sätt att höja anslutningsgraden. Metoder för marknadsföring och införsäljning är alltså av stor vikt för småhusområden. Denna litteraturstudie har dock funnit mycket lite publicerat material inom detta område. Det är mycket viktigt att utföra en marknadsstudie tidigt och skaffa sig så mycket information om målgruppen som möjligt för att få kunskap om vilka argument som ska framhävas. Det gäller även att finna värmeleverantörens starka sidor och framhäva dessa parallellt med fjärrvärmens positiva argument (A-S.Borglund 2003). För att få en ökad förståelse om småhuskonsumenters tankar och värderingar kring uppvärmning har Göteborg Energi låtit göra en studie. Fyra grupper med totalt 34 villa/ radhusägare diskuterade i två timmar utifrån en guide. Diskussionen fokuserades på hur kunderna ser på fjärrvärme och byte av uppvärmningssystem. Studien har sedan varit underlag för Göteborg Energi för marknadsföring och prismodeller i villaområden. Följande slutsatser drogs ur studien: Det främsta skälet till att byta uppvärmningssystem är att det gamla går sönder och då ersätts vanligen det gamla akut med ett liknande system. Om uppvärmningskostnaderna verkligen sänks är även det ett argument för att byta system. Ytterligare ett skäl som nämndes var att kommunen bygger fjärrvärme som alla kan utnyttja. Det finns en mängd faktorer som påverkar hur kunden väljer. Det kunde identifieras två olika typer av konsumenter som valde uppvärmningssystem utifrån helt olika referensramar: De som vill ha ansvar/styra och helst ha ett eget individuellt system. Dessa personer vill inte vara beroende av en leverantör, utan vill känna att de har möjlighet att styra kostnaderna. De som inte vill ansvara och som vill ha ett tekniskt okomplicerat system som de inte behöver befatta sig med. Även dessa personer är intresserade av låga uppvärmningskostnader. Gemensamt för de båda grupperna är dock att de vill ha saklig och nyanserad information från objektiv part angående olika uppvärmningssystem. De viktigaste kriterierna som identifierades för att kunderna skulle kunna tänka sig byta till fjärrvärme var att de skulle ha tillgång till information, ha valmöjligheter och kunna påverka sin situation inom fjärrvärmesystemet. Även trygghetsargument ansågs viktiga. Williamson et al 2002 har utfört två fokusgruppsintervjuer för att studera villakunders inställning till byte av uppvärmningsalternativ. Studien visade att konsumentens drivkrafter för investering kan förklaras av kostnad, komfort och miljö. Konsumenterna önskar välja bort olja och el. I studien undersöktes hur privatkunder går tillväga för att bedöma uppvärmingsalterna- 49
Page 1 and 2: Svensk Fjärrvärme AB | Januari 20
Page 47: Svensk Fjärrvärme AB | Januari 20

Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?