Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme

More documents

Recommendations

Info

Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 | Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004 24 inte rörets funktion i stort. Skjuvhållfastheten försämrades i vissa fall, vilket ledde till brott mellan PUR-isolering och mantelrör. Resultaten från försöken visar att det inte innebär någon risk på kort sikt att kringfylla med grovt material. Det är dock osäkert hur manteln klarar längre punktbelastningar och hur skarvarna reagerar vid förskjutningar i grovt återfyllningsmaterial. Molin et al ger rekommendationen att återfyllnad upp till 200 mm över rörhjässan görs med maximal kornstorlek på 20 mm, medan i Läggningsanvisningar rekommenderas max 16 mm. Båda rekommendationerna tillåter enstaka partiklar med största kornstorlek 50 mm. Schmitt et al anser att standard generellt bör anpassas till Sveriges rekommendationer med 16 mm. Kringfyllnadsmaterialet måste packas för att undvika sättningar. Detta kan utföras mekaniskt, vilket kräver mycket manuell arbetstid med breda schakt eftersom arbetet måste utföras nere i schaktet. För att reducera schaktbredd och därmed kostnader kan de befintliga massorna återfyllas genom att materialet spolas ner med vatten. Denna teknik är enkel och billig, men lämpar sig dock inte för gator eftersom den ger låg packningsdensitet. Det finns en mer utvecklad metod där återfyllnadsmaterialet blandas med vatten och en liten mängd cement (Stabilized Sand Mixture), vilket ger tillräckligt hög packningsdensitet och friktionskoefficient enligt mätningar (Schmitt et al 1999). Genom att ”spola ner” återfyllnadsmaterialet med vatten schaktet minskas schaktbredden. Skarvar är fjärrvärmerörens känsligaste del (Nilsson 2002). I Bergström et al 2001 undersöks ett antal olika skarvar med grovkorning kringfyllnad. Skarvens utformning visade sig vara avgörande för dess styrka. Elektrosvetsade skarvhylsor och till viss del skarvar med krymptätning klarar mycket grova kringfyllnadsmaterial, medan skjuthylseskarvar skadades av massorna. Om skjuthylseskarvarna däremot täcktes med polyetennät som skyddar mot punktbelastningar och med geotextil som hindrar små partiklar, förblir skarvarna oskadade. Dessa utvändiga skydd för skarvarna är billiga och enkla att installera (Nilsson 2002, Bergström et al 2002, Bergström et al 2001). Enligt tidigare diskussion kring kallförläggning bör kombinationen befintliga massor och kallförläggning undvikas i rörböjar. Slutsats: Återfyllnad bör ske med befintliga massor då småhus ansluts till fjärrvärme.
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004 Tabell 3.5 Litteratur ”Återfyllnad” 3.6 Fjärrvärmerör Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 | Värmegles 2003:2 Författare Titel Dokument År G.Bergström, S.Nilsson, Täthet hos skarvar vid återfyllnad FoU 2001:58 2001 S-E.Sällberg med befintliga massor G.Bergström, S.Nilsson, Utvändigt skydd hos FoU 2002:72 2002 S-E.Sällberg fjärrvärmerörsskarvar M. Fröling Environmental and Thermal Dok avh, Inst. för 2002 Performance of District kemisk miljöveten- Heating Pipes skap, Chalmers J.Molin, G.Bergström, Kulvertförläggning med FoU 1997:17 1997 S.Nilsson befintliga massor S.Nilsson Durability of district heating Dok avh, Inst för 2002 pipes Byggnadsfysik, Chalmers S.Nilsson On Stone Indentions in Lic avh, Inst för 2000 District Heating Pipes Byggnadsfysik, Chalmers F.Schmitt, H-W.Hoffmann Reuse of excavated materials IEA 1999: T3.3 1999 R.Sjöblom Användning av aska vid FoU 2003:84 2003 förläggning av fjärrvärmeledningar - förstudie Det betonas av många att kostnaden för rörmaterial endast utgör en liten andel av den totala kostnaden för fjärrvärmeledningar, medan mark- och byggkostnader utgör en mycket stor andel, vilket diskuterades tidigare. För klena dimensioner (DN
Page 1 and 2: Svensk Fjärrvärme AB | Januari 20
Page 23: Svensk Fjärrvärme AB | Januari 20

Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?