Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme

More documents

Recommendations

Info

Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 | Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004 22 Molin et al 1996 fokuserar på direkt markförlagda rörböjar genom fältförsök och beräkningar för DN 40/140 och DN 150/315. Förskjutningarna erhölls genom belastningar med domkraft, som antogs vara ca tre gånger större än i verkligheten. Mätningarna visar att DN 40/140 har kvarstående deformationer efter förskjutningarna. Författarna drar även slutsatsen kringfyllningen vid direktmarkförlagda böjar helst ej bör packas eftersom jordtrycket mot röret ökar med förskjutningen. Den tillåtna förskjutningen bestäms av tillåten påkänning i PUR-skummet och kravet på packningsgrad i marken. De drar även slutsatsen att risken för asfaltskador pga förskjutningar för en direkt markförlagd rörböj är liten vid små rördimensioner. Studien av direktförlagda böjar fortsatte i Andersson et al 2002, med förskjutningar av DN 40 och DN 80 i provbädd. Även vid dessa försök erhölls stora deformationer på PUR-skummet på DN 40-böjen, medan DN 80 röret var intakt. Deformationerna i det klena röret ledde inte till kritiskt höga temperaturer på manteln (Anderson et al 2002). Författarna drar slutsatsen att PUR-skummet är begränsande faktor och att gränsen för att kallförlägga böjar utan expansionsupptagande anordningar ligger mellan DN 40 och DN 80. Direkt markförlagda böjar undersöks ingående i Nilsson 2002 med utgångspunkt av en ny teori att deformationer av isoleringen endast måste begränsas för att undvika höga temperaturer på mantelröret. Vid alltför höga temperaturer på mantelröret blir materialet sprött och det finns risk för sprickbildning. Nilsson konstaterar genom mätningar att böjar kan direktförläggas då normalt återfyllnadsmaterial utnyttjas. Kombinationen av kallförläggning med hårt packat grovt återfyllnadsmaterial i böjar bör undvikas. Inom AGFW-projektet Neuartige Värmeverteilung (Zinko 2001) utfördes beräkningar och detaljerade försök med mätningar framförallt på böjar. Försöken bekräftade att PUR-skummet är den begränsande länken i fjärrvärmeröret. Beräkningarna överensstämde mycket väl med mätresultaten och rekommendationen ges att utnyttja beräkningar vid projektering. För att undvika att hamna nära kritiska gränsvärden kan viss kompensation utnyttjas vid kallförläggning. För detta ändamål utvecklades/testades följande komponenter inom AGFW-projektet: tryckböjar, Bingham-material, fixpunktbrygga och expansionskuddar, som beskrivs i Zinko 2001 och Schmitt et al 1999. Genom att kallförlägga fjärrvärmerören reduceras tiden och antalet moment i förläggningsprocessen. Detta innebär ett flertal fördelar såsom enklare organisation och mer kontinuerlig förläggning, vilket möjliggör för dygnstaktförläggning. Kallförläggning gör det även möjligt att utnyttja alternativa förläggningsmetoder såsom plöjning, vilket beskrivs i Fallsvik et al 1992. I en tysk studie studerades tidsåtgången för varje delmoment i förläggningsprocessen, vilket utnyttjades vidare för att simulera olika förläggningsförlopp och jämföra olika tekniker. Resultaten visade klart att reducerat tidsförlopp medförde lägre kostnader. Då dygnstaktförläggning (med kallförläggning) jämfördes med traditionell teknik erhölls resultatet att byggnadstiden förkortades med 67% och kostnaderna med 81%. Kallförläggning innebär alltså reducerade kostnader för förläggning, men utgör även en ekonomisk risk som måste beaktas (Schmitt et al 1999). Slutsats: Då stålrör används bör kallförläggning utnyttjas då småhus ansluts till fjärrvärme.
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004 Tabell 3.4 Litteratur ”Kallförläggning” 3.5 Återfyllnadsmaterial Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 | Värmegles 2003:2 Författare Titel Dokument År S.Andersson, N.Olsson Experimentell undersökning av böjar vid kallförläggning av fjärrvärmerör FoU 2002:63 2002 J.Fallsvik Direktläggning av fjärrvärmerör Värmeforskrapport 445 Hetvattenteknik 1992 J.Molin, G.Bergström Direkt markförlagda böjar i fjärrvärmeledningar FoU 1996:7 1996 S.Nilsson Durability of district heating Dok avh, Inst för 2002 pipes Byggnadsfysik, Chalmers F.Schmitt, H-W. Hoffmann Cold Installation of Rigid District Heating Pipes IEA 1999:T3.1 1999 H.Zinko Svensk sammanfattning av FOU 2001:50 2001 AGFWs slutrapport ”Neuartige wärmeverteilung” Fjärrvärmerören läggs traditionellt i ett fint sandlager för att skydda röret mot olika belastningar. Återfyllnadsmaterialet ska skydda röret mot mekaniska skador och skapa friktion mot mantelröret vid termiska förskjutningar. I FVF:s läggningsanvisningar rekommenderas att befintliga massor används då det finns möjlighet att lägga upp massorna bredvid schaktet. Enligt Fröling 2002 och Hanna 1999 innebär transporter till och från anläggningsplatsen vid anslutning av en villa till fjärrvärmenät stor miljöpåverkan. Genom att placera de uppgrävda massorna bredvid schaktet och utnyttja dem som återfyllnadsmaterial reduceras miljöpåverkan. Vid återfyllnad med befintliga massor reduceras även utnyttjandet av begränsade naturliga resurser, vilket även kan åstadkommas genom att någon restprodukt som tex aska används som återfyllnadsmaterial, vilket studeras i Sjöblom 2003. I ytterområden finns det oftast större utrymme än i centrum för att lägga upp massorna bredvid schaktet. Schaktet kan i regel vara öppet längre och en del av gatan kan vara avstängd för trafik. Gator i ytterområden kan antas vara mindre belastade, vilket ger mindre sättningar (Molin et al 1997). Enligt en undersökning i Molin et al 1997 innebär återfyllnad med befintliga massor minskning av byggkostnaderna med ca 9 % för DN 50 i ytterområden. Medan i Schmitt et al 1999 redovisas en reducering av förläggningskostnader med 10-20% i parkområden vid återfyllnad med befintliga massor. Då stora kantiga stenar ligger an mot rören skapas punkttryck som kan ge intrycksdeformationer. Nilsson 2002 och Nilsson 2000 undersöker stenintryckningar och dess effekter med experiment och beräkningar. Enligt försök i Molin et al 1997 där rör med olika kringfyllning utsattes för statiska jordlaster, trafiklaster och axiella förskjutningar ledde stenintryckningar inte till brott i mantelröret. För PUR-isoleringen kan det dock leda till belastningar över brottgränsen, vilket dock är lokalt och påverkar 23
Page 1 and 2: Svensk Fjärrvärme AB | Januari 20
Page 21: Svensk Fjärrvärme AB | Januari 20

Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?