Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme

More documents

Recommendations

Info

Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 | Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004 26 fördelar. Dessa rör är dock tyngre och kräver svetsning/lödning, men däremot undviks problemet med syrediffusion. Plaströr Flexibel fjärrvärmerör med medierör av plast utnyttjades i bla GRUDIS-systemen. Plaströrens lätta vikt, flexibilitet och långa längder medför avsevärd förenkling av läggningsteknik och därmed reducering av kostnader för mark och förläggningsarbete. Trots detta används plaströr mycket sällan idag, vilket kan ses i Larsson et al 2002 där endast 1 av 29 undersökta småhussystem anslutits med plaströr. Förklaringen till detta är antagligen att stor skepsis sedan plaströrens tidiga tid finns kvar. Plaströren är permeabla för diffusion av syre och vattenånga, vilket ledde till problem vid okritiska kopplingar. De är inte lika tåliga för höga temperaturer och tryck som övriga rör, vilket begränsar användningsområdet. Den maximalt tillåtna temperaturen är idag 80°C och tryck 6 bar enligt tekniska bestämmelser. Plaströr är även känsliga för UV-ljus och tål därmed inte solstrålning. Litteraturen betonar att plaströren har genomgått stor utveckling under 80- och 90talet. Stora studier har utförts bla för att undersöka syrediffusionen och utveckla en spärr. Minst permeabel för syrediffusion är metallfolie (Berglund 1984), som dock visat sig vara känslig för temperaturcykler. Dagens rör är utrustade med en film av Etylenylalkohol, EVOH (EVAL). I Walletun et al 1996 och Klöpsch et al 1999 presenteras en sammanställning av mätningar från Tyskland, Danmark och Sverige av PEX-rörs permeabilitet för syre. Mätningarna visar att EVAL-spärren reducerar syrediffusionen med ca 30-1000 ggr. En intakt syrespärr förlänger även plaströrens livstid. Det betonas dock att syrespärren inte är helt tät. Plaströrens stora fördelar betonas i litteraturen. Rören som rullas ut i långa längder kräver endast få ihopkopplingar, vilket görs med presskopplingar. Inget svets- eller monteringsarbete behöver därmed utföras i schaktet och mindre schaktmassor erhålls och det finns inget behov av svetsare eller rörläggare. Ingen hänsyn behöver tas till termisk expansion eftersom plasten tar upp expansionen med plastisk deformation. Detta gör dygnstaktsbyggnation möjlig (Klöpsch et al 1999). Plaströren väljs av ekonomiska skäl och Walletun et al 1996 anser att dess kostnadsreducerande egenskaper bör utnyttjas till fullo vid förläggning. I Walletun et al 1996 redovisas driftserfarenheter från plaströrsystem i Sverige, Norge, Danmark och Tyskland. Det presenteras enbart positiva och problemfria erfarenheter från samtliga system utom Växjö. Problemen i Växjö antas kunna härledas till en kombination av gamla ospärrade plaströr och tillsats av inhibitorer För att möjliggöra utnyttjandet av plaströr krävs vissa temperatur- och tryckförhållanden som kan erhållas genom olika systemlösningar som beskrivs i Walletun et al 1996, varav GRUDIS-kopplingen är ett alternativ. GRUDIS Grudis2-projektet bedrevs på 1980-talet med en omfattning på 9,2 miljoner för kunskapsinriktad forskning samt ytterligare direktanslag från Studsvik och statliga experimentbyggnadslån (Henriksson et al 1997). Dess syfte och mål var att utveckla ett kostnadseffektivt och driftsäkert koncept för distribution av fjärrvärme till värmeglesa områden. Projektet inriktades främst på att utveckla distributionsteknik för klena dimensioner och därigenom kunna reducera kostnader för mark- och förläggningsarbete. 2 GRUpp central DIStribution
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 | Värmegles 2003:2 Plastmediarör och dess flexibilitet ansågs ge möjlighet till sådana kostnadsreduceringar och plaströren var därmed ”utgångspunkten” i projektet. Projektet fokuserades på att undersöka och åtgärda plaströrens tidigare problem med syrediffusion och framtagning av systemlösning som är anpassad till plaströrsystemets förutsättningar. Det utarbetades kravspecifikationer och förslag till typprovningsprogram för ingående komponenter och även metoder för att utvärdera plaströrens långtidsegenskaper. Med utgångspunkt från plaströrsystemet undersöktes möjliga kopplingsprinciper. Grudis-kopplingen innebär central beredning av tappvarmvatten i gruppcentral där tappvattnet vidare fungerar som värmebärande medium i sekundärnätet. Lösningen blev en gruppcentral med undercentraler. Projektet var uppdelat i tre delar: inventering, laboratorieprov och fältprov i projektets experimentanläggningar i Hammarstrand, Vedevåg, Söderbärke och Kilslund. Persson 1985 sammanfattar de två första delarna av projektet. Blomquist et al 1987, som är en handbok för byggnation av Grudis-system, sammanfattar hela Grudis-projektet översiktligt. Persson 1988a) b) och 1991 redovisar fältexperimenten i Hammarstrand respektive i Vedevåg och Söderbärke. Walletun 1996 sammanfattar anslutningen av området i Kilslund. Nya material I Ahlgren et al 1998 undersöker författarna genom litteraturstudie och branschundersökning möjligheten att ersätta ett eller flera av de material som idag används i fjärrvärmerör. Studien gav uppslaget att utnyttja återvunnet material såsom PETP både som isoleringsmaterial och mantel. Författarna anser att en intressant fortsättning är att utveckla rörsystem med mediarör, isolering och mantel i ett material. I Gudmunsson 2003c) beskrivs en helt ny utformning av fjärrvärmerör, EPS-PEXkulvert. PEX-medieröret träs i ett fyrkantigt isoleringsblock som är tillverkat av expanderad polystyren. Blocket läggs direkt i mark och täcks på ovansidan med en polyetenfolie. Fjärrvärmeledningen har dels plaströrens fördelar med bla få kopplingar med presskopplingar, lätt vikt, snabb förläggning, kallförläggning osv. EPS-materialet har dessutom ytterligare fördelar såsom att skumningsmomentet försvinner och att materialet är lätt att hantera och bearbeta. Denna nya ledning har testats och utvärderats på en sträcka av 20 meter (Dy 32) i Landskrona. Vid jämförelse av kostnader för EPSkulverten och dess förläggning i områden utan marköverbyggnad med motsvarande för dubbelrör visar resultaten visar att kostnaden för inkopplad och återfylld EPS-kulvert är ca 555 kr/m (Dy 25-40), vilket jämförs med ca 680 kr/m för dubbelrör (Dy 20-32). Isoleringsmaterialet har aningen sämre lambda-värde än PUR-skum, men då isoleringens tjocklek är större på EPS-kulverten än på traditionella fjärrvärmerör har EPS-kulverten god värmeisoleringsförmåga då torra förhållanden råder. Författaren anser att såväl nybyggnation av villor som äldre villaområden är presumtiva marknader för EPSkulverten. Elgocell AB beskriver anslutning av ytterligare ett referensprojekt i Värnamo med fotografier. EPS-materialet skiljer sig från traditionellt mantelmaterial då det är genomsläppligt för vatten. I Nilsson et al 2003 utvärderades EPSPEX-kulvertens funktion och hållfasthet under ogynnsamma fuktförhållanden. Kulverten dränks och torkas ut i perioder för att mäta hur temperaturer förändras och beräkna värmeförluster under förloppet. Resultaten visar att värmeförlusterna ökar då den utsätts för vattendränkning, men att mekaniska egenskaper inte påverkas kritiskt. Författarna ifrågasätter om plastfolien som lägges ovanpå kulverten har en positiv effekt då den fördröjer uttorkningsförloppet. Slutsats: Förläggning av fjärrvärmerör med medierör av plast innebär reducerade kostnader, enligt bla Grudis-projektet. Trots detta används inte plaströrstekniken i nuläget. 27
Page 1 and 2: Svensk Fjärrvärme AB | Januari 20
Page 25: Svensk Fjärrvärme AB | Januari 20

Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?