Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme
Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme
Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Svensk</strong> <strong>Fjärrvärme</strong> AB | Januari 2004<br />
Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 | Värmegles 2003:2<br />
Plastmediarör och dess flexibilitet ansågs ge möjlighet till sådana kostnadsreduceringar<br />
och plaströren var därmed ”utgångspunkten” i projektet.<br />
Projektet fokuserades på att undersöka och åtgärda plaströrens tidigare problem med<br />
syrediffusion och framtagning av systemlösning som är anpassad till plaströrsystemets<br />
förutsättningar. Det utarbetades kravspecifikationer och förslag till typprovningsprogram<br />
för ingående komponenter och även metoder för att utvärdera plaströrens<br />
långtidsegenskaper. Med utgångspunkt från plaströrsystemet undersöktes möjliga<br />
kopplingsprinciper. Grudis-kopplingen innebär central beredning av tappvarmvatten i<br />
gruppcentral där tappvattnet vidare fungerar som värmebärande medium i sekundärnätet.<br />
Lösningen blev en gruppcentral med undercentraler. Projektet var uppdelat i tre<br />
delar: inventering, laboratorieprov och fältprov i projektets experimentanläggningar i<br />
Hammarstrand, Vedevåg, Söderbärke och Kilslund. Persson 1985 sammanfattar de två<br />
första delarna av projektet. Blomquist et al 1987, som är en handbok för byggnation av<br />
Grudis-system, sammanfattar hela Grudis-projektet översiktligt. Persson 1988a) b) och<br />
1991 redovisar fältexperimenten i Hammarstrand respektive i Vedevåg och Söderbärke.<br />
Walletun 1996 sammanfattar anslutningen av området i Kilslund.<br />
Nya material<br />
I Ahlgren et al 1998 undersöker författarna genom litteraturstudie och branschundersökning<br />
möjligheten att ersätta ett eller flera av de material som idag används i<br />
fjärrvärmerör. Studien gav uppslaget att utnyttja återvunnet material såsom PETP både<br />
som isoleringsmaterial och mantel. Författarna anser att en intressant fortsättning är att<br />
utveckla rörsystem med mediarör, isolering och mantel i ett material.<br />
I Gudmunsson 2003c) beskrivs en helt ny utformning av fjärrvärmerör, EPS-PEXkulvert.<br />
PEX-medieröret träs i ett fyrkantigt isoleringsblock som är tillverkat av expanderad<br />
polystyren. Blocket läggs direkt i mark och täcks på ovansidan med en polyetenfolie.<br />
<strong>Fjärrvärme</strong>ledningen har dels plaströrens fördelar med bla få kopplingar med<br />
presskopplingar, lätt vikt, snabb förläggning, kallförläggning osv. EPS-materialet har<br />
dessutom ytterligare fördelar såsom att skumningsmomentet försvinner och att materialet<br />
är lätt att hantera och bearbeta. Denna nya ledning har testats och utvärderats på en<br />
sträcka av 20 meter (Dy 32) i Landskrona. Vid jämförelse av kostnader för EPSkulverten<br />
och dess förläggning i områden utan marköverbyggnad med motsvarande för<br />
dubbelrör visar resultaten visar att kostnaden för inkopplad och återfylld EPS-kulvert är<br />
ca 555 kr/m (Dy 25-40), vilket jämförs med ca 680 kr/m för dubbelrör (Dy 20-32).<br />
Isoleringsmaterialet har aningen sämre lambda-värde än PUR-skum, men då isoleringens<br />
tjocklek är större på EPS-kulverten än på traditionella fjärrvärmerör har EPS-kulverten<br />
god värmeisoleringsförmåga då torra förhållanden råder. Författaren anser att såväl<br />
nybyggnation av villor som äldre villaområden är presumtiva marknader för EPSkulverten.<br />
Elgocell AB beskriver anslutning av ytterligare ett referensprojekt i Värnamo<br />
med fotografier.<br />
EPS-materialet skiljer sig från traditionellt mantelmaterial då det är genomsläppligt för<br />
vatten. I Nilsson et al 2003 utvärderades EPSPEX-kulvertens funktion och hållfasthet<br />
under ogynnsamma fuktförhållanden. Kulverten dränks och torkas ut i perioder för att<br />
mäta hur temperaturer förändras och beräkna värmeförluster under förloppet. Resultaten<br />
visar att värmeförlusterna ökar då den utsätts för vattendränkning, men att mekaniska<br />
egenskaper inte påverkas kritiskt. Författarna ifrågasätter om plastfolien som<br />
lägges ovanpå kulverten har en positiv effekt då den fördröjer uttorkningsförloppet.<br />
Slutsats: Förläggning av fjärrvärmerör med medierör av plast innebär reducerade<br />
kostnader, enligt bla Grudis-projektet. Trots detta används inte plaströrstekniken i<br />
nuläget.<br />
27