10.09.2013 Views

Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme

Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme

Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Svensk</strong> <strong>Fjärrvärme</strong> AB | Januari 2004<br />

3.7 Primär- eller sekundäranslutning?<br />

Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 | Värmegles 2003:2<br />

Då fjärrvärmenätet separeras från ett sekundärt nät i en områdescentral såsom i<br />

GRUDIS, finns det möjlighet att välja lägre temperatur- och tryckförhållanden i det<br />

sekundära nätet än i primärnätet. Detta gör det möjligt att välja alternativ teknik som<br />

reducerar förläggningskostnader i sekundärnätet, såsom plaströr. Det har tidigare<br />

ansetts alltför kostsamt att ansluta ett småhus med primäranslutning pga stora kostnader<br />

för bla markarbete och svets- och montagearbete. Nu finns dock möjligheten att<br />

använda dubbelrör och/eller flexibla rör som reducerar kostnaderna. I Isaksson et al<br />

1984 är en stor andel av de undersökta småhusområdena sekundäranslutna, medan i<br />

Larsson et al 2002 är 28 av 29 områden är primäranslutna.<br />

I sekundäranslutna system sker värmeutbytet mellan det primära fjärrvärmevattnet och<br />

sekundärnätet i en primär fjärrvärmecentral och vidare värmeutbytet mellan sekundärnätet<br />

och radiatorsystemet i en sekundär fjärrvärmecentral, även kallad undercentral.<br />

Det sista värmeväxlarsteget kan även utföras av en shuntgrupp, sk Årstakoppling<br />

(Eriksson et al 2002).<br />

Vid sammankoppling av rörnät kan tryckväxlare utnyttjas för att integrera system med<br />

olika tryck. På detta sätt undviks de temperaturförluster som skulle ha erhållits med<br />

värmeväxlare. Tryckväxlarens säkerhetsmässiga egenskaper undersöks med simuleringar<br />

i Gustafsson et al 1996. I Olsson 1997 och 2001 undersöks konceptet med tryckväxlare<br />

istället för primär fjärrvärmecentral. Olsson beskriver grundläggande egenskaper hos de<br />

ingående delarna i systemet och jämför med mer traditionella lösningar. Avhandlingen<br />

fokuserar främst på kundens komfort och radiatorkretsen, men även på andra effekter<br />

av konceptet i systemet såsom värmeförluster. Genom simulering och jämförelse av sju<br />

olika lösningar konstaterar Olsson att det nya konceptet med strålpump, tryckväxlare<br />

och framledningstemperatur för radiatorkrets som är vald för lågflöde, ger de lägsta<br />

returtemperaturerna, de lägsta flödena i huvudnätet och de lägsta värmeförlusterna både<br />

i det lokala- och huvudnätet. För att kontrollera om radiatorkrets som drivs av<br />

strålpump fungerar utfördes fältförsök vid anläggning i Stallbacka.<br />

Eriksson et al 2002 redovisar data från olika sekundäranslutna system och diskuterar<br />

kring olika möjliga förbättrande åtgärder i befintliga sekundärnät. Rapporten sammanfattar<br />

olika system- och kopplingslösningar och avses vara en guide och referenstext<br />

inom området för sekundärnät.<br />

I FVF 1998 görs en ekonomisk jämförelse för anslutning av Munksundet, Enköping,<br />

mellan tre alternativa systemlösningar: primäranslutning med dubbelrör/stålflex,<br />

sekundäranslutning med PEX 2-rörssystem och sekundäranslutning med PEX Quattro<br />

4-rörssystem. Vid valet av fyrrörssystem sker tappvarmvattenberedningen centralt, vilket<br />

har följande konsekvenser: lägre kostnader för husinterna installationer, dyrare<br />

distributionsledningar, lägre temperaturnivå möjlig på årsbasis. Undersökningen i FVF<br />

1998 omfattar kostnader för distributionsledningar och fjärrvärmecentral respektive<br />

gruppcentral. För ett typområde med 44 småhus och anslutningsgrad på 80% är fyrrörssystem<br />

i plast ca 20% billigare än stålrörssystem, enligt figur 3.7. Kostnadsbilden<br />

ser mycket varierande ut beroende på vilken anslutningsgrad som erhålls, vilket kan ses i<br />

figur 3.7.<br />

29

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!