Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme
Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme
Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Svensk</strong> <strong>Fjärrvärme</strong> AB | Januari 2004<br />
7. Försäljning/Kundkontakter<br />
Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 | Värmegles 2003:2<br />
Ur marknadssynpunkt karakteriseras värmeglesa områden av att användaren av värme<br />
och varmvatten också är fjärrvärmekunden. Det innebär stora skillnader att kommunicera<br />
med småhusägare jämfört med professionella personer på företag som äger flerbostadshus.<br />
Anslutningsgraden för småhusområde påverkar i hög grad kostnaden per<br />
småhusanslutning, vilket åskådliggjordes i kap 3.7. Det finns därmed en marginal att<br />
investera i införsäljning för att erhålla högre anslutningsgrad eftersom detta leder till<br />
lägre kostnader/hus. Erbjudandet av mervärdesprodukter såsom bredband och tidigare<br />
beskrivna tvättmaskin och torkmaskin kan vara ett sätt att höja anslutningsgraden.<br />
Metoder för marknadsföring och införsäljning är alltså av stor vikt för småhusområden.<br />
Denna litteraturstudie har dock funnit mycket lite publicerat material inom detta<br />
område.<br />
Det är mycket viktigt att utföra en marknadsstudie tidigt och skaffa sig så mycket<br />
information om målgruppen som möjligt för att få kunskap om vilka argument som ska<br />
framhävas. Det gäller även att finna värmeleverantörens starka sidor och framhäva<br />
dessa parallellt med fjärrvärmens positiva argument (A-S.Borglund 2003).<br />
För att få en ökad förståelse om småhuskonsumenters tankar och värderingar kring<br />
uppvärmning har Göteborg Energi låtit göra en studie. Fyra grupper med totalt 34 villa/<br />
radhusägare diskuterade i två timmar utifrån en guide. Diskussionen fokuserades på hur<br />
kunderna ser på fjärrvärme och byte av uppvärmningssystem. Studien har sedan varit<br />
underlag för Göteborg Energi för marknadsföring och prismodeller i villaområden.<br />
Följande slutsatser drogs ur studien:<br />
Det främsta skälet till att byta uppvärmningssystem är att det gamla går sönder och då<br />
ersätts vanligen det gamla akut med ett liknande system. Om uppvärmningskostnaderna<br />
verkligen sänks är även det ett argument för att byta system. Ytterligare ett skäl som<br />
nämndes var att kommunen bygger fjärrvärme som alla kan utnyttja.<br />
Det finns en mängd faktorer som påverkar hur kunden väljer. Det kunde identifieras två<br />
olika typer av konsumenter som valde uppvärmningssystem utifrån helt olika referensramar:<br />
De som vill ha ansvar/styra och helst ha ett eget individuellt system. Dessa personer<br />
vill inte vara beroende av en leverantör, utan vill känna att de har möjlighet<br />
att styra kostnaderna.<br />
De som inte vill ansvara och som vill ha ett tekniskt okomplicerat system som de<br />
inte behöver befatta sig med. Även dessa personer är intresserade av låga<br />
uppvärmningskostnader.<br />
Gemensamt för de båda grupperna är dock att de vill ha saklig och nyanserad information<br />
från objektiv part angående olika uppvärmningssystem. De viktigaste kriterierna<br />
som identifierades för att kunderna skulle kunna tänka sig byta till fjärrvärme var att de<br />
skulle ha tillgång till information, ha valmöjligheter och kunna påverka sin situation<br />
inom fjärrvärmesystemet. Även trygghetsargument ansågs viktiga. Williamson et al 2002<br />
har utfört två fokusgruppsintervjuer för att studera villakunders inställning till byte av<br />
uppvärmningsalternativ. Studien visade att konsumentens drivkrafter för investering kan<br />
förklaras av kostnad, komfort och miljö. Konsumenterna önskar välja bort olja och el.<br />
I studien undersöktes hur privatkunder går tillväga för att bedöma uppvärmingsalterna-<br />
49