Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme

More documents

Recommendations

Info

Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 | Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004 38 synpunkter före och efter konverteringen. En mycket stor andel ansåg att värmekomforten före konverteringen var bristfällig, medan däremot efter konverteringen ansåg 91% att värmekomforten var bra och 78% att de inte upplevt någon komfortsänkning med bortkopplade oprioriterade radiatorer under höglastperiod. I Munksundet, Enköping utarbetade BPA VVS, FVB AB och Wirsbo ett koncept för konvertering av 44 småhus. Detta alternativ är däremot en fullständig konvertering med separerat sekundärnät. Genom att utnyttja kamförläggning av flexibel plastkulvert i sekundärnätet reduceras kostnaderna. Tidsåtgången för att konvertera ett hus var två arbetsdagar för tre man per fastighet. Tidsåtgången påverkades av att arbetet skulle utföras i möblerade rum. Kostnader för radiatorer är en mycket stor andel av totalkostnaden. Genom att behålla oprioriterade radiatorer såsom i Häljarp reduceras kostnaderna. Det finns även möjlighet att reducera antalet radiatorer med hjälp av luftburen värmedistribution, vilket beskrivs i Kellner et al 1988 samt Sandberg 2002. Vid utvärderingen i Statens Energimyndighet 1998 konstaterades att även om ett småhusområde kan tyckas vara homogent är varje småhus speciellt, vilket medför att det är svårt att uppnå massproduktionseffekt på konverteringsarbeten. Kostnaderna för fastighetsägaren för konverteringen blev 75 400 kr inkl moms i Enköping och 51 250 kr inkl moms i Landskrona. Totalkostnaden då även anslutning till nätet inkluderades var ca 100 000 kr i Enköping (Lindroth 1998) och 92 000 kr i Landskrona (STEM 1998). Trots innovativa anbud konstateras det i Statens Energimyndighet 1998 att det krävs ”..förbättrade metoder och/eller annat materialval som medför sänkta kostnader..” för att en konvertering ska vara lönsam. Totalkostnaden var alltför hög och bör halveras för att ska det bli lönsamt att konvertera utan bidrag (Lindroth 1998). Det billigaste alternativet för konvertering av det husinterna systemet är om småhusägaren kan utföra arbetet själv. Detta kräver dock kunskap och tid, vilket kan vara orealistiskt (Karlsson 1999). Danmark har enligt FVF 1996 lyckats pressa priserna för konvertering genom enkel och anpassad teknik. Även i Danmark bekostar värmekunden konverteringen av det husinterna systemet, som tar ca 2.5 dagar för två personer. Det redovisas en totalsumma på ca 40 000 Dkr exkl moms/småhus (exkl anslutningsavgift samt servisledning).
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004 Tabell 4.4 Litteratur ”Konvertering” 4.4 Ökat värmeunderlag Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 | Värmegles 2003:2 Författare Titel Dokument År FVF Konvertering till fjärrvärme FVF 1996:17 1996 S.Jungtén, M.Renås Konvertering av befintligt elupp- Ex-arbete, Inst. för värmt småhusområde till maskinteknik, 1997 fjärrvärme Ingenjörs- och sjöbefälsskolan, Chalmers P.Karlsson Konvertering av småhus med Ex-arbete, Inst. för 1999 direktel till ett fjärrvärmenät maskinteknik, Avd för Energiteknik, LTU J.Kellner, R.Nilsson, Konvertering av direktel-värmda BFR R81:1988 1988 G.R.Wikander småhus till fjärrvärme C.Lindroth District heating in small single Euroheat & Power, 1998 family houses-No way or the new way!? nr 10 -1998, s 12-15 M.Sandberg Konvertering av direktel-värmda Föredrag vid FVF 2002 småhus Småhusdagar, Södertälje, 2002 Statens Energimyndighet Utvärdering av demonstrationsanläggningar avseende konvertering av direktelvärmda småhus till fjärrvärme ER 3:1998 1998 Tekniska verken Landskrona, Närvärme i Häljarp Erhålls från 1998 ÅF-energikonsult Tekniska Verken i Landskrona Genom att utnyttja fjärrvärme som värme i ytterligare funktioner i småhus utökas värmeunderlaget samtidigt som kunden får ett mervärde. Fjärrvärmeföretag som idag kombinerar fjärrvärmeanslutning med erbjudande om bredbandsanslutning erfar att mervärdet ger högre anslutningsgrad, vilket reducerar anslutningskostnaderna per småhus. Det skulle även kunna medföra positiva effekter för varumärket ”fjärrvärme” om fjärrvärmen ger ytterligare möjlighet till reduktion av elbehovet. I Andersson et al 1999 beskrivs tvättstugan vara det mest intressanta området för konvertering till fjärrvärme. I projektet ”Ökat värmeunderlag i fjärrvärmda byggnader, tvätta och torka med fjärrvärme” konverterades ett elvärmt torkrum i Malmö och ett torkskåp i Göteborg för att utnyttja fjärrvärme. Efter provtorkning dras slutsatsen att funktionen är likvärdig för fjärrvärmevärmda och elvärmda torkar. Författarna beskriver konverteringen av torkskåp som svårare än konvertering av torkrum. För torkskåp såväl som torkrum krävs serietillverkning av torkaggregaten för att kunna konkurrera med eldrivna torkar med hänsyn till tillverkningskostnader. Installationskostnaderna påverkas i hög grad av hur torkanläggningen ligger i förhållande till fjärrvärmecentralen. 39
Page 1 and 2: Svensk Fjärrvärme AB | Januari 20
Page 37: Svensk Fjärrvärme AB | Januari 20

Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?