Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme

More documents

Recommendations

Info

Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 | Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004 28 Tabell 3.6 Litteratur ”Fjärrvärmerör” Författare Titel Dokument År G.Berglund Inventering av metoder att sänka syre- och vatten-permeabiliteten hos plaströr BFR R155-1984 1984 P-A.Blomquist, S.Persson, GRUDIS Gruppcentraldistri- BFR T2:1987 1987 J.Ljungqvist, M.Ifwarson, bution Handbok för system- B.Oddving, T.Rundström och komponentutformning L-Å.Cronholm Jämförelser mellan skarvfri-och konventionell kulvertförläggning BFR R153:1984 1984 Elgocell AB Hemsida www.elgocell.se 2003 L.Eriksson, H.Zinko Plaströrskulvert för värme och varmvatten BFR T24:1993 1993 T.Gudmunsson EPS-kulvert Utveckling, utförande och uppföljning FoU 2003.96 2003c) M.Henriksson, S.Werner Svensk statlig fjärrvärmeforskning 1981-1996 FoU 1997:13 1997 M.Klöpsch, H.Steinmetz Plastic medium pipes for Euroheat & Power, 1996 district heating networks nr 12-1996, s 730-736 M.Klöpsch, H.Zinko Plastic Pipe Systems for DH, Handbook for Safe and Economic Application IEA 1999:T6 1999 K.Larsson GRUDIS-systemet. Utvärdering Hammarstrand BFR R71:1990 1990 S.Nilsson, S-E.Sällberg, EPSPEX-kulvert-Funktion under FoU 2003:97 2003 G.Bergström och efter vattendränkning S.Persson Effektivare värmedistributionssystem för gruppcentraler Redovisning av etapp 1 och 2 BFRR24:1985 1985 S.Persson Flexibel plaströrskulvert, GRUDIS-anläggning Söderbärke BFR 1991:28 1991 S.Persson Anläggnings- och driftresultat från GRUDIS-anläggning i Hammarstrand BFR R101:1988 1988a) S.Persson Anläggnings- och driftresultat från GRUDIS-anläggning i Hammarstrand BFR R102:1988 1988b) F.Schmitt, H-W.Hoffmann New Ways of Installing District Heating Pipes IEA1999:T3.2 1999 H.Schwarz Flexible und alternative Euroheat & Power 1996 Verlegesysteme 1-2-1996, s 32-37 H.Walletun, J-E.Dahlström Småskaligt uppvärmningssystem med plaströrskulvert i Kilslund BFR A12:1996 1996 H.Walletun, H.Zinko Medierör av plast i fjärrvärmesystem FoU 1996:8 1996 H.Zinko, G.Bergström, Fuktdiffusion i plaströrsystem FoU 2002:73 2002 S.Nilsson, U.Jarfelt
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004 3.7 Primär- eller sekundäranslutning? Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 | Värmegles 2003:2 Då fjärrvärmenätet separeras från ett sekundärt nät i en områdescentral såsom i GRUDIS, finns det möjlighet att välja lägre temperatur- och tryckförhållanden i det sekundära nätet än i primärnätet. Detta gör det möjligt att välja alternativ teknik som reducerar förläggningskostnader i sekundärnätet, såsom plaströr. Det har tidigare ansetts alltför kostsamt att ansluta ett småhus med primäranslutning pga stora kostnader för bla markarbete och svets- och montagearbete. Nu finns dock möjligheten att använda dubbelrör och/eller flexibla rör som reducerar kostnaderna. I Isaksson et al 1984 är en stor andel av de undersökta småhusområdena sekundäranslutna, medan i Larsson et al 2002 är 28 av 29 områden är primäranslutna. I sekundäranslutna system sker värmeutbytet mellan det primära fjärrvärmevattnet och sekundärnätet i en primär fjärrvärmecentral och vidare värmeutbytet mellan sekundärnätet och radiatorsystemet i en sekundär fjärrvärmecentral, även kallad undercentral. Det sista värmeväxlarsteget kan även utföras av en shuntgrupp, sk Årstakoppling (Eriksson et al 2002). Vid sammankoppling av rörnät kan tryckväxlare utnyttjas för att integrera system med olika tryck. På detta sätt undviks de temperaturförluster som skulle ha erhållits med värmeväxlare. Tryckväxlarens säkerhetsmässiga egenskaper undersöks med simuleringar i Gustafsson et al 1996. I Olsson 1997 och 2001 undersöks konceptet med tryckväxlare istället för primär fjärrvärmecentral. Olsson beskriver grundläggande egenskaper hos de ingående delarna i systemet och jämför med mer traditionella lösningar. Avhandlingen fokuserar främst på kundens komfort och radiatorkretsen, men även på andra effekter av konceptet i systemet såsom värmeförluster. Genom simulering och jämförelse av sju olika lösningar konstaterar Olsson att det nya konceptet med strålpump, tryckväxlare och framledningstemperatur för radiatorkrets som är vald för lågflöde, ger de lägsta returtemperaturerna, de lägsta flödena i huvudnätet och de lägsta värmeförlusterna både i det lokala- och huvudnätet. För att kontrollera om radiatorkrets som drivs av strålpump fungerar utfördes fältförsök vid anläggning i Stallbacka. Eriksson et al 2002 redovisar data från olika sekundäranslutna system och diskuterar kring olika möjliga förbättrande åtgärder i befintliga sekundärnät. Rapporten sammanfattar olika system- och kopplingslösningar och avses vara en guide och referenstext inom området för sekundärnät. I FVF 1998 görs en ekonomisk jämförelse för anslutning av Munksundet, Enköping, mellan tre alternativa systemlösningar: primäranslutning med dubbelrör/stålflex, sekundäranslutning med PEX 2-rörssystem och sekundäranslutning med PEX Quattro 4-rörssystem. Vid valet av fyrrörssystem sker tappvarmvattenberedningen centralt, vilket har följande konsekvenser: lägre kostnader för husinterna installationer, dyrare distributionsledningar, lägre temperaturnivå möjlig på årsbasis. Undersökningen i FVF 1998 omfattar kostnader för distributionsledningar och fjärrvärmecentral respektive gruppcentral. För ett typområde med 44 småhus och anslutningsgrad på 80% är fyrrörssystem i plast ca 20% billigare än stålrörssystem, enligt figur 3.7. Kostnadsbilden ser mycket varierande ut beroende på vilken anslutningsgrad som erhålls, vilket kan ses i figur 3.7. 29
Page 1 and 2: Svensk Fjärrvärme AB | Januari 20
Page 27: Svensk Fjärrvärme AB | Januari 20

Test rapportmall SCALA1 - Svensk Fjärrvärme

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?