Det våras för familjen - Fas

More documents

Recommendations

Info

130 m a x ta x a n ledde till fler barnafödslar i sverige finansierat av Riksbankens jubileumsfond har de undersökt hur familjepolitiken påverkar våra liv, särskilt hur förändringar i kostnader för barn kan påverka barnafödandet. Maxtaxan ledde till fler barn 1998, bara några veckor före valet, grep Göran Persson in i människors liv. I vad som har beskrivits som ett desperat försök att vinna valet, lovade han på stående fot att alla Sveriges barnfamiljer skulle få billigare barnomsorg genom kraftigt sänkt taxa, en så kallad maxtaxa. På det löftet vann han inte bara valet, det skulle också visa sig att han lyckades få svenska kvinnor att föda fler barn. När maxtaxan väl infördes 2002 blev barnomsorgen billigare för nästan alla familjer i Sverige. För en del familjer så mycket som närmare tusen kronor i månaden. Följden blev att det föddes fler barn jämfört med tidigare. – Vi har sett att familjer som fick stora avgiftssänkningar faktiskt skaffade fler barn. Det gäller framförallt familjer där mamman jobbade deltid och familjer som stod inför valet att skaffa sitt första eller tredje barn, berättar Anna Sjögren, ekonomie doktor i nationalekonomi och verksam vid både IFAU och IFN. Eftersom de flesta familjer i landet väljer att skaffa två barn, menar forskartrion att det ökade antalet tredje barn innebär att maxtaxan förmodligen gett långsiktiga effekter på barnafödandet.
a n n a sjögren och helena sva l e ry d Små förändringar kan ge stort genomslag Kostnaden för att ha barn påverkar hur många barn som föds i en familj. En till synes relativt liten förändring ser alltså ut att få genomslag. Motivationen är helt enkelt att det blir mer pengar över när räkningarna är betalda. – Föräldrar reagerar på det som de upplever som mest begränsande. I Sverige fick maxtaxan effekter på barnafödandet men inte på kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, berättar Helena Svaleryd, docent i nationalekonomi och verksam vid IFN. En trolig förklaring är att andelen yrkesarbetande kvinnor var hög i Sverige redan innan reformen infördes och att barnen redan var på dagis så många timmar om dagen som de menade att kvaliteten på barnomsorgen höll för. Däremot var det ekonomiska utrymmet snävare för många. Historiskt sett är det två familjereformer som troligen haft särskilt stor påverkan på vårt samhälle i allmänhet och familjen i synnerhet, berättar forskarna. Den ena är särbeskattningen och den andra är barnomsorgen. När kvinnans inkomst i början av 1970-talet inte längre lades ihop med mannens minskade marginalskatten avsevärt för kvinnor. Och med mer pengar kvar i familjens plånbok blev det lönsammare för kvinnor att arbeta. I takt med att svenska barn dessutom fick tillgång till barnomsorg, ökade också förutsättningarna för deras mödrar att arbeta. – Små ekonomiska incitament kan på kort sikt få ett litet genomslag. Men på lång sikt kan politiska beslut faktiskt ändra hur människor tänker, konstaterar Anna Sjögren. 131
Page 1:
Det våras för familjen Annette Wa
Page 4 and 5:
En serie populärvetenskapliga kuns
Page 6 and 7:
4 i n n e h å l l Det goda föräl
Page 8 and 9:
Förord Var finns familjen i den fo
Page 10 and 11:
8 f ö r o r d Det tredje området
Page 12 and 13:
10 fa m i l j e n - ett forskningsf
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Kap. 1 Regnbågsfamiljerna har rita
Page 20 and 21:
18 r e g n b å g s fa m i l j e r
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Kap. 2 Tvåsamheten har fått stör
Page 28 and 29:
26 t vå s a m h e t e n har fåt t
Page 30 and 31:
28 t vå s a m h e t e n har fåt t
Page 32 and 33:
30 fa m i l j behöver va r k e n b
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
36 FAKTA • Frivilligt barnlösa f
Page 40 and 41:
38 f ö r h a n d l i n g a r - ett
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
48 t u r k i s k a fa m i l j e r l
Page 52 and 53:
50 t u r k i s k a fa m i l j e r l
Page 54 and 55:
Kap. 6 Vid adoption blottläggs fam
Page 56 and 57:
54 v i d adoption blottläggs fa m
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
64 m ö d r a r bemöts snarare uti
Page 68 and 69:
66 m ö d r a r bemöts snarare uti
Page 70 and 71:
Kap. 8 Nu har pappa kommit hem Det
Page 72 and 73:
70 n u har pa p pa kommit hem Närh
Page 74 and 75:
72 n u har pa p pa kommit hem gemen
Page 76 and 77:
74 n u har pa p pa kommit hem Ersat
Page 78 and 79:
Kap. 9 Föräldrar påverkar sina b
Page 80 and 81:
78 f ö r ä l d r a r påv e r k a
Page 82 and 83: 80 f ö r ä l d r a r påv e r k a
Page 84 and 85: 82 f ö r ä l d r a r påv e r k a
Page 86 and 87: 84 b a r n s rät t i g h e t e r v
Page 94 and 95: Kap. 11 Det föds fler barn i jäms
Page 96 and 97: 94 d e t föds fler barn i jämstä
Page 102 and 103: 100 Fakta d e t föds fler barn i j
Page 104 and 105: Kap. 12 Kvinnor i politiken har lyf
Page 106 and 107: 104 k v i n n o r i politiken har l
Page 114 and 115: 112 j ä m s tä l l d h e t - alla
Page 124 and 125: 122 p o l i t i s k a reformer kan
Page 134 and 135: 132 m a x ta x a n ledde till fler
Page 136 and 137: 134 m a x ta x a n ledde till fler
Page 138 and 139: 136 d e t vå r a s för fa m i l j
Page 146 and 147: 144 Litteratur Bergqvist, Christina
Page 148 and 149: 146 l i t t e r at u r Lindgren, Ce
Page 150 and 151: 148 l i t t e r at u r Zetterqvist
Page 152 and 153: 150 t i d i g a r e utgivning äldr
Page 154 and 155: 152 t i d i g a r e utgivning Den o
Page 158: Det våras för familjen Familjemod
show all

Det våras för familjen - Fas

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?