Det våras för familjen - Fas

More documents

Recommendations

Info

40 f ö r h a n d l i n g a r – ett måste i styvfa m i l j e n såren efter en skilsmässa ska läka och föräldrarna ska få en ny och fungerande relation till varandra. – Jag vet att Björn Halleröds forskning pekar på att förhandlingsbegreppet är överskattat. Men det gäller inte de seriella familjerna, menar Thomas Johansson. Men liksom Kristina Larsson Sjöberg har Thomas Johansson sett att förhandlingarna minskar efter hand. – Behovet blir mindre vartefter man hittar lösningar och rutiner. Samtidigt uppstår ständigt nya situationer som kan ge upphov till konflikter. Det kan till exempel handla om ekonomi och hur tider ska hållas. Vardagen bjuder på många svåra situationer De flesta av papporna som Thomas Johansson har intervjuat har framförallt träffat sina barn på helger. Papporna berättade om vilka svårigheter de hade med att få vardagen och relationen till barnen att fungera när de fick mindre kontakt. Resultatet av samtalen redovisas i boken Den andre föräldern. De pappor som lyckades bäst med att behålla en nära relation till sina barn efter skilsmässan var personer med en hög social kompetens. – Att leva separerad från sitt barn ställer stora krav på förmåga att kommunicera och att hantera känslor. Det uppstår ständigt situationer i vardagen som kan vara emotionellt påfrestande och svåra att hantera. Till exempel vid hämtning och lämning där det blir konkret och påtagligt att barnet delar sin vardag med någon annan, berättar Thomas Johansson. Det tjugotal fäder som ställde upp som informanter i Thomas Johanssons studie var framförallt pappor som lyckades bra med att hålla kontakten med barnen. Men det fanns
t h o m a s johansson och kristina larsson sjöberg också några fäder som brutit kontakten helt med sina barn. – De orkade helt enkelt inte med kraven som den nya situationen ställde. Thomas Johansson betonar att de flesta pappor som deltog i hans studie var hyfsat lyckade medelklassmän. – Det är sällan ”förlorarna” som ställer upp på intervjuer. Därför fanns en övervikt att pappor som hade en bra kontakt med sina barn, säger han. I verkligheten består spektrat av fäder som väljer att bosätta sig i samma område som sina barn för att kunna ha en tät kontakt, pappor som träffar barnen varannan helg och på lov, pappor som helt bryter med sina barn och pappor som strular och träffar barnen oregelbundet. – Familjeforskningen har bara vissa pusselbitar. Det finns också en komplexitet som inbegriper termer av bland annat klass och etnicitet, påpekar han. Det ställs stora krav på barnen Oavsett om perspektivet är den länkade familjen eller den seriella, ställer livet i styvfamiljerna stora krav på flexibilitet, menar de båda forskarna. Kristina Larsson Sjöberg pekar på att livet och familjerna kan förändras i flera omgångar beroende på hur föräldrarna formar sina liv, vilket framförallt ställer stora krav på barnen. – De vuxna får ju leva i den familj de valt, medan barnen får flytta på sig och stå ut med att inte kunna träffa alla sina familjemedlemmar varje dag. En del lever inte ens ihop med sina biologiska syskon. Därför förvånade det Kristina Larsson Sjöberg att föräldrarnas bild av det nya familjelivet var mörkare än barnens. 41
Page 1: Det våras för familjen Annette Wa
Page 4 and 5: En serie populärvetenskapliga kuns
Page 6 and 7: 4 i n n e h å l l Det goda föräl
Page 8 and 9: Förord Var finns familjen i den fo
Page 10 and 11: 8 f ö r o r d Det tredje området
Page 12 and 13: 10 fa m i l j e n - ett forskningsf
Page 18 and 19: Kap. 1 Regnbågsfamiljerna har rita
Page 20 and 21: 18 r e g n b å g s fa m i l j e r
Page 26 and 27: Kap. 2 Tvåsamheten har fått stör
Page 28 and 29: 26 t vå s a m h e t e n har fåt t
Page 30 and 31: 28 t vå s a m h e t e n har fåt t
Page 32 and 33: 30 fa m i l j behöver va r k e n b
Page 38 and 39: 36 FAKTA • Frivilligt barnlösa f
Page 40 and 41: 38 f ö r h a n d l i n g a r - ett
Page 50 and 51: 48 t u r k i s k a fa m i l j e r l
Page 52 and 53: 50 t u r k i s k a fa m i l j e r l
Page 54 and 55: Kap. 6 Vid adoption blottläggs fam
Page 56 and 57: 54 v i d adoption blottläggs fa m
Page 66 and 67: 64 m ö d r a r bemöts snarare uti
Page 68 and 69: 66 m ö d r a r bemöts snarare uti
Page 70 and 71: Kap. 8 Nu har pappa kommit hem Det
Page 72 and 73: 70 n u har pa p pa kommit hem Närh
Page 74 and 75: 72 n u har pa p pa kommit hem gemen
Page 76 and 77: 74 n u har pa p pa kommit hem Ersat
Page 78 and 79: Kap. 9 Föräldrar påverkar sina b
Page 80 and 81: 78 f ö r ä l d r a r påv e r k a
Page 86 and 87: 84 b a r n s rät t i g h e t e r v
Page 92 and 93:
90 b a r n s rät t i g h e t e r v
Page 94 and 95:
Kap. 11 Det föds fler barn i jäms
Page 96 and 97:
94 d e t föds fler barn i jämstä
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
100 Fakta d e t föds fler barn i j
Page 104 and 105:
Kap. 12 Kvinnor i politiken har lyf
Page 106 and 107:
104 k v i n n o r i politiken har l
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
112 j ä m s tä l l d h e t - alla
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
122 p o l i t i s k a reformer kan
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
130 m a x ta x a n ledde till fler
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
136 d e t vå r a s för fa m i l j
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
144 Litteratur Bergqvist, Christina
Page 148 and 149:
146 l i t t e r at u r Lindgren, Ce
Page 150 and 151:
148 l i t t e r at u r Zetterqvist
Page 152 and 153:
150 t i d i g a r e utgivning äldr
Page 154 and 155:
152 t i d i g a r e utgivning Den o
Page 158:
Det våras för familjen Familjemod
show all

Det våras för familjen - Fas

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?