Elevhälsa - Storumans skolor

2011-01-21
Elevhälsa
-riktlinjer för elevhälsoarbetet
i Storumans kommun

Innehållsförteckning
Inledning…………………………………………………………………………………………...3
Elevhälsa…………………………………………………………………………………………...3
Elevhälsan arbetar för att .............................................................................................................4
Uppföljning .................................................................................................................................4
Organisation................................................................................................................................ 5
Särskola...................................................................................................................................... 5
Barn- och elevhälsa i förskolan....................................................................................................5
Stödprocess i förskolan................................................................................................................6
Elevhälsa i skolan........................................................................................................................6
Elevhälsorutiner ..........................................................................................................................7
Ansvarsfördelning .......................................................................................................................8
Lärare ..................................................................................................................................8
Arbetslag .............................................................................................................................8
Lokala team .........................................................................................................................9
Elevvårdskonferens, EVK....................................................................................................9
Utredningar ............................................................................................................................... 10
Arbetsgång ................................................................................................................................ 11
Bilagor
Bilaga 1 - Beskrivning av skolsituation inför utvsamtal och upprättande av åtgärdsprogram…..12
Bilaga 2 - Ärendeanmälan till Elevhälsan……………...………………………………………..15
Bilaga 3a - Arbetsgång vid psykologutredning…………………………………………………...16
Bilaga 3b - Beskrivning av skolsituation inför psykologutredning……………………………….17
Bilaga 4 - Arbetsgång vid BUP-konsultation……………………………………………………19
Bilaga 5 - Arbetsgång vid läs- och skrivutredning………………………………………………20
Bilaga 6 - Ärendegång för anmälan till socialtjänst……………………………………………..21
2

Inledning
Syftet med Storumans kommuns elevhälsoplan är att den ska fungera som ett verktyg för arbetet
med elevhälsan i kommunens skolor. Genom att definiera vad elevhälsa är, tydliggöra vilka
resurser som finns och ge förslag på hur dessa kan användas, är förhoppningen att en gemensam
grundsyn på elevhälsoarbetet kan växa fram. Elevhälsoplanen är kommunövergripande och ger
vägledning om hur arbetet på de olika enheterna ska struktureras.
I elevhälsoplanen nämns begreppet skola ett flertal gånger. Med detta avses kommunens samtliga
skolformer; förskola, grundskola, gymnasium och särskola. Med elever avses barn och ungdomar
i kommunens verksamhet.
Skolan har ett särskilt ansvar för de barn och ungdomar som av olika anledningar har svårigheter
att nå målen och därför måste undervisningen anpassas till varje individs förutsättningar och
behov. Varje barn och ungdom har rätt att få utvecklas utifrån sina förutsättningar, känna
växandets glädje och den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.
Elevhälsa
Att arbeta för elevhälsa i skolan handlar om att utveckla goda relationer mellan skola, hem och
samhälle. Skolans personal arbetar för att skapa en social gemenskap som ger trygghet, vilja och
lust att lära. Personlig trygghet, självförtroende och god självkänsla grundläggs i hemmet, men
skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens och ungdomarnas fostran och
utveckling. Skolan samarbetar med hemmen och vid behov med olika samhällsinstanser.
Elevhälsa innefattar de verksamheter som tidigare kallades elevvård och skolhälsovård. I
elevhälsan ska högskoleutbildad personal med följande kompetenser finnas: social, psykologisk,
medicinsk, omvårdnads, specialpedagogisk samt studie- och yrkesvägledande. Uppdraget för
elevhälsan är detsamma som för skolan, men med betoning på förebyggande insatser. Detta
3

innebär att elevhälsan arbetar för alla kommunens barn/ungdomar, men att man har ett särskilt
ansvar för barn/ungdomar som är i behov av särskilt stöd.
Elevhälsan ska vara tillgänglig för elever, vårdnadshavare, lärare, arbetslag och skolledning.
Elevhälsan arbetar för att skapa goda lärmiljöer där elevernas hälsa och allmänna utveckling står i
fokus. Det är all personals ansvar att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling.
Elevperspektivet ska framhållas d.v.s. elevens egna tankar och synpunkter ska lyftas fram och det
positiva ska betonas. Ett nära samarbete med vårdnadshavare är betydelsefullt. Vid behov sker
samverkan med psykologer, SPSM (specialpedagogiska skolmyndigheten), Socialtjänsten, Barn-
och ungdomshabiliteringen och BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin).
Elevhälsan arbetar för att:
Utveckla ett gemensamt salutogent förhållningssätt i elevhälsoarbetet där insatser
grundas på en helhetsorienterad kunskaps- och människosyn.
Alla elever ska uppleva delaktighet, känna att de förstår och kan hantera samt påverka sin
skolsituation.
Alla elever ska ges möjlighet att lyckas i skolan och elever i behov av stöd ska få den hjälp de
behöver.
Samarbetet mellan skolans personalgrupper ska resultera i goda lärmiljöer som främjar
elevens hälsa, kunskapsutveckling och utvecklingsmöjligheter.
Samverkan med framförallt hemmen men också med andra instanser, exempelvis Barn och
ungdomshabiliteringen, BUP, SPSM och Socialtjänsten, som är av betydelse för elevernas
hälsa och skolgång
Uppföljning
Elevhälsoarbetet ska utvärderas kontinuerligt, såväl behovet av insatser, genomförda åtgärder
som kvalitén på det arbete som bedrivs. Uppföljning och utvärdering kan exempelvis ske genom
elevsamtal eller enkätundersökningar som belyser elevernas upplevelser av lärande, trygghet och
sociala relationer. Utvärdering ska även ske på organisationsnivå.
4

Organisation
I Storumans kommun ligger skolorna under Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden. Förvalt-
ningschefen har det yttersta ansvaret för verksamheten. Varje skolenhet har ansvarig rektor.
Kommunen är till ytan vidsträckt med följande förskolor och skolor:
Centrala Storuman: förskolorna Gungan och Villa Villekulla, Parkskolan F-3,
Centralskolan 4-5, Röbroskolan 6-9 och Luspengymnasiet
Gunnarn: förskolan Blåklockan och Gunnarns skola F-6
Hemavan: förskolan Björken
Slussfors: förskolan Holken och Slussforsskola F-6
Stensele: förskolan Solbacken och Stensele skola F-6
Tärnaby: förskolan Granen och Skytteanska skolan F-9
Skolenheterna utformar lokala rutiner för elevhälsoarbetet samt rutiner för övergångar när elever
byter skola. Detta gäller samtliga förskolor, grundskolor och gymnasiet.
Särskola
Inom Storumans kommun är målsättningen att elever inskrivna i särskolan ska vara inkluderade i
sin skola och klass i så stor utsträckning som möjligt, utifrån elevens individuella förutsättningar,
möjligheter och behov. Stödinsatser av särskolepedagogerna sker både enskilt, i liten grupp och i
helklass på enheterna.
Barn- och elevhälsa i förskolan
Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med
hänsyn taget till egna behov och förutsättningar. Personalens förmåga att förstå och samspela
med barnet samt att vårdnadshavarna känner förtroende för personalen är betydelsefullt för
barnets utveckling.
5

Barn i förskolan som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling
ska få den omsorg som deras behov kräver. För att detta stöd ska vara möjligt krävs ett nära
samarbete med vårdnadshavare, samt att personalen har möjlighet till stöd och handledning.
Elevhälsans riktlinjer ska förankras i kommunens förskolor.
Specialpedagogerna har som övergripande uppgift att identifiera och undanröja hinder i barns
lärande. I arbetet ingår samtal eller handledning av vårdnadshavare och personal.
Specialpedagogen kan arbeta med enskilda barn, men även delta i direkt verksamhet, för att
tillsammans med arbetslaget hitta alternativa arbetssätt.
Stödprocess i förskolan
1. Alla ärenden tas upp i arbetslaget. Här görs en inventering av stödbehov och av vilka
åtgärder som kan bli aktuella.
2. Kontakt tas med vårdnadshavare.
3. Om behov finns kontaktas, efter medgivande av vårdnadshavare, exempelvis BVC
och/eller specialpedagog. Alternativt tar vårdnadshavare själv kontakt.
4. Tillsammans med vårdnadshavare upprättas en individuell handlingsplan. Denna följs upp
och utvärderas.
Elevhälsa i skolan
Alla enheter har lokala elevhälsoteam, vilka rektorerna ansvarar för. Följande professioner ingår:
Kuratorn har bl. a. fördjupade kunskaper i psykosocialt arbete. Till arbetsuppgifterna hör
handledning av personal, teamarbete och samtalskontakter med elever och
vårdnadshavare.
Skolsköterskan ansvarar tillsammans med skolläkaren för förebyggande hälsovård. Hit
hör hälsokontroller, exempelvis syn, hörsel, vikt, längd och fysisk utveckling. I arbetet
ingår även samtal och förebyggande arbete vad gäller alkohol, narkotika, tobak (ANT),
samlevnadsfrågor osv.
6

Specialpedagogen har som övergripande arbetsuppgift att identifiera och undanröja hinder
i elevers lärande. I arbetet ingår observationer, kartläggnings- och teamarbete,
handledning av personal och skolledning samt arbete med enskilda elever och
elevgrupper.
I elevhälsoarbetet bidrar studie- och yrkesvägledare, SYV, bl.a. med sin kompetens vid
frågor om vidareutbildning och anpassad studiegång.
Elevhälsorutiner
Elevhälsans förebyggande arbete sker i form av mentor/ handledarkontakter, utvecklingssamtal
och hälsoundersökningar. Arbetet med likabehandling och värdegrundsfrågor ses som en del i det
förebyggande elevhälsoarbetet.
Det sociala samspelet mellan elever och personal är av stor betydelse för den enskilde elevens
utveckling och lärande. En god kommunikation mellan hem och skola är av stor vikt för att det
förebyggande och åtgärdande arbetet ska få ett gott resultat.
Åtgärder för elever i behov av stöd ska först ske i arbetslaget. För att kunna upptäcka och åtgärda
särskilda behov är det viktigt att tydliggöra arbetsprocessen. Denna kan beskrivas i följande steg:
att uppmärksamma
att kartlägga
att åtgärda och följa upp
att utvärdera.
Under samtliga steg är det viktigt att dokumentation sker.
Varje enhet har utarbetat likabehandlings- och krisplaner, vilka revideras och/eller upprättas varje
läsår.
7

Ansvarsfördelning
Alla som arbetar i skolan har ansvar för att de nationella målen nås. Rektor är den som är ytterst
ansvarig för verksamheten och elevernas utbildning.
Lärare
Lärarna är vanligtvis de som har den närmsta kontakten och tillbringar mest tid tillsammans med
eleverna. Den lärare som uppmärksammar att det för en enskild elev uppstått svårigheter av något
slag påbörjar elevhälsoarbetet genom att informera mentor/handledare eller klasslärare som i sin
tur ansvarar för att ärendet vid behov förs vidare till ansvarigt arbetslag. Ju tidigare vårdnads-
havaren/na kontaktas och blir delaktiga i processen desto bättre.
När ett ärende påbörjas kan följande frågor vara till hjälp:
Vad upplevs som ett problem?
I vilka situationer uppstår svårigheter?
Vad fungerar bra?
När fungerar det bra för eleven? I vilka situationer och relationer?
Vad har man hittills provat och hur har det fungerat?
Arbetslag
När en elev riskerar att inte uppnå målen eller hamnar i svårigheter av annat slag ansvarar arbets-
laget för att en gemensam beskrivning av situationen/problemet sker. I beskrivningen försöker
man att skapa en så allsidig bild av eleven som möjligt. Det är viktigt att man belyser elevens
styrkor, visar på vad han/hon faktiskt kan och inte enbart fokuserar eventuella brister och
svårigheter. I de fall rektor bedömer att utförligare kartläggning ska göras av specialpedagog
utgör beskrivningen ett underlag.
8

Mentor/handledare eller klasslärare är huvudansvarig för att dokumentation sker kring varje
enskild elev, men arbetslaget äger gemensamt ansvar för processen. Vid behov samarbetar
arbetslaget med skolans lokala team. Utifrån beskrivningen och i samråd med elev och
vårdnadshavare upprättas ett åtgärdsprogram för eleven.
Insatserna följs upp enligt överenskommet datum. Åtgärderna utvärderas och arbetslaget bedömer
om nya behövs. Om utvärdering visar att de nya åtgärderna inte gett önskat resultat går ärendet
vidare till det lokala teamet. Ett elevärende kan alltså behandlas flera gånger i arbetslaget. När
situationen kring eleven är sådan att information är av känslig karaktär och elev eller dess
vårdnadshavare önskar en begränsad spridning av informationen bedömer rektor tillsammans
med vårdnadshavare/myndig elev om åtgärdsprogrammet ska sekretessbeläggas.
Lokala team
Det lokala teamet kan bjudas in till arbetslagen för att diskutera ärenden eller så kan
representanter från arbetslagen delta i teammöten. När ett ärende lämnas över till ett lokalt team
görs bedömning av vilka insatser som är aktuella. När åtgärderna utvärderats kan det finnas
behov av att kalla till elevvårdskonferens.
Elevvårdskonferens, EVK
Om eleven behöver fler samordnade insatser kan skolan kalla till elevvårdskonferens.
Konferensen ska ledas av rektor eller av person som rektor utser. Berörd personal och företrädare
för elevhälsan ska vara representerade. Vårdnadshavare och elev bjuds in till konferensen, men
den kan också genomföras utan deras medverkan.
När mer än hälften av ledamöterna är närvarande kan EVK fatta beslut. Vid EVK ska protokoll
alltid skrivas och dessa är offentliga handlingar. Om protokollet innehåller uppgifter som kan
vara till men för den enskilde kan rektor sekretessbelägga handlingen. I dessa fall bör en framsida
skapas där beslut tagna vid EVK framgår. Alla sekretessbeläggningar kan överklagas.
9

Vid elevvårdkonferens rekommenderas följande:
1. Presentation av de närvarande och av syftet med konferensen.
2. Vad fungerar bra för eleven privat, i skolan och övrigt?
3. Vilka är svårigheterna och vilka förbättringar behövs?
4. Vilka åtgärder/insatser har tidigare genomförts?
5. Vilka tydliga och konkreta mål ska åtgärdsprogrammet innehålla? I åtgärdsprogrammet
förtydligas handlingsplan, tidsramar och ansvarsfördelning.
6. Sekretess?
Utredningar
När det finns behov av utredningar; psykolog- och/eller läs- och skrivutredning tas kontakt med
den rektor som ansvarar för elevhälsan. Detta gäller även vid utredningar genomförda av BUP.
Vid läs- och skrivutredning ska ett frågeunderlag, se bilaga 5, besvaras. Vanligtvis samarbetar
mentor/handledare och specialpedagog. Underlaget skickas tillsammans med ärendeanmälan,
bilaga 2, till elevhälsans rektor. Vid misstanke om språkliga svårigheter t.ex. språkstörning, tas
detta upp i lokala teamet och skolsköterskan skickar sedan remiss till logoped för utredning.
När utvecklingsbedömning är aktuell följs arbetsgången enligt bilaga 3a. Före beställning av
utredning iakttar skolenheten en rad aspekter, se bilaga 3b. Behov av utvecklingsbedömning tas
först upp i lokala teamet och anmäls sedan till rektor ansvarig för elevhälsan. Frågan kan lyftas i
skolledargruppen och i specialpedagoggruppen för bedömning. När beslut om utvecklings-
bedömning tagits köps denna tjänst externt.
När misstanke finns om neuropsykiatriskt funktionshinder görs fyra kartläggningar vilka sedan
presenteras för en läkare och en psykolog på BUP. Förutom pedagogisk kartläggning görs då en
kognitiv-, social- samt medicinsk kartläggning, se bilaga 4. Innan utredning genomförs finns
möjlighet att genomföra nätverkskonferens tillsammans med BUP. Vid konferensen kan
representanter från BUP, berörd personal, elev och vårdnadshavare delta.
10

Arbetsgång
Elev riskerar att inte nå läroplansmål, kursplanemål eller annan problemsituation föreligger. Den
lärare/personal som uppmärksammat problemet informerar mentor eller klasslärare. Rektor och
vårdnadshavare informeras av mentor. Problemsituationen dokumenteras och åtgärdas utifrån
frågeställningarna. Förbättras inte situationen tas ärendet upp i arbetslaget.
Arbetslaget informeras av mentor eller klasslärare som ansvarar för att ärendet dokumenteras.
Elevens behov kartläggs och åtgärdsprogram upprättas. Åtgärderna följs upp och utvärderas
förslagsvis inom en månad.
Vid behov eller när arbetslagets utvärdering visat att genomförda åtgärder inte gett önskat
resultat kopplas skolans lokala elevhälsoteam in. Respons ges till arbetslaget.
Uppföljning i arbetslaget tillsammans med lokalt elevhälsoteam bör ske snarast.
Bedömning om behov av elevvårdskonferens, EVK.
Vid behov konsulteras specialpedagoggruppen. Ärendet anmäls till rektor
ansvarig för elevhälsan, se bilaga 2. Återkoppling till mentor/klasslärare och
rektor sker när ärendet behandlats.
11

Bilaga 1
Elever i behov av särskilt stöd, beskrivning av skolsituationen inför utvecklingssamtal och
upprättande av åtgärdsprogram.
Alla barn och ungdomar ska enligt den svenska skollagen ha tillgång till en likvärdig utbildning.
Elever i behov av särskilt stöd undervisas i de flesta fall i ordinarie klasser i grund- och
gymnasieskolorna. Elev som av olika anledningar behöver särskilt stöd i sin skolsituation kan
ges stöd på olika sätt. Exempelvis kan specialpedagoger/speciallärare stödja och hjälpa eleven i
klassrummet, handleda lärare/personal i undervisningen av elever i behov av särskilt stöd eller
erbjuda möjlighet till mindre elevgrupper eller enskild undervisning. Stöd och insatser kan också
ges av skolsköterska och/eller skolkurator.
Rektor ansvarar för att behovet av stöd utreds, att åtgärdsprogram utarbetas och att beslut om
särskilt stöd fattas. Eleven och dess vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogram
utarbetas. För att åtgärdsprogrammet ska bli ett effektivt verktyg är det viktigt att
elevens behov tydligt framgår, hur dessa behov ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas
upp och utvärderas. Åtgärdsprogram kan upprättas när som helst under skolåret. Det är i juridisk
mening en offentlig handling men kan sekretessbeläggas. Originalet av åtgärdsprogrammet
lämnas till rektor. Kopia lämnas till föräldrar och berörda pedagoger.
Det är viktigt att komma ihåg att individuella utvecklingsplaner, IUP, inte ersätter åtgärdsprogram.
När arbetslaget börjar kartlägga elevens förutsättningar är det viktigt att man besvarar
så många som möjligt av följande frågor:
Elevens delaktighet
Vad säger eleven själv om det som uppfattas som ett problem?
Hur upplever hon/han detta?
Vad tycker eleven bör göras?
Hur tycker eleven att det bör göras?
För att det här ska bli effektivt så ge elev och förälder ”läxa” en vecka. Ha därefter ett nytt
samtal. Var noga med att ge eleven information och fakta, exempelvis provresultat, titta på
IUP:n. Med den här gången kan man nå fram till en problemformulering på rätt nivå, i
verksamheten där eleven befinner sig. I samtalet är det dock viktigt att personalen som leder det
har ett utvecklingsperspektiv istället för felsökarperspektiv.
Vårdnadshavares delaktighet
Enligt lagtexten från 2001 har både föräldrars och elevers rättigheter stärkts. De kan både ta
initiativ till och delta i upprättandet av åtgärdsprogram.
Hur är kontakten mellan hemmet och skolan?
Vilka är föräldrarnas förväntningar på barnet?
Vilka är föräldrarnas förväntningar på skolan?
12

Undervisningen
Hur gör skolpersonalen/lärarna för att eleven ska förstå?
Hur ges stöd till eleven? Enskilt och/eller i klass?
Får eleven tillräcklig uppmärksamhet från lärarna?
Hur många och vilka metoder har skolpersonalen/lärarna och arbetslaget till förfogande för att
lösa problem?
Har eleven lärandeinteraktioner och hur ser de ut? Förs de med läraren, kamrater,
specialpedagog etc.?
Var äger interaktionen rum? Nyttjas rummen på bästa sätt? Går det att anpassa rummen så att de
passar eleven?
Utgår undervisningen från elevens faktiska kunskapsnivå?
Finns lämpliga läromedel?
Finns eventuella hjälpmedel som behövs, exempelvis dator, kompensatoriska program?
Är arbetspassen lagom långa?
Orkar eleven?
Vad är positivt i elevens nuvarande situation?
Vad kan vara utgångspunkt för åtgärderna?
Vilka personer har den bästa kontakten med eleven?
Får eleven visa sina starka sidor?
Är kraven anpassade till elevens förmåga?
Får eleven beröm och uppmuntran?
Hälsa
Hur är elevens fysiska status? Konsultera skolsköterskan för eventuell fysisk status.
Socialt samspel
Hur samspelar eleven socialt?
Självkänsla och personlig trygghet?
Självförtroende i förhållande till kamrater och skolarbete?
Socioemotionell utveckling, förmåga till samspel med andra?
Har eleven många relationer i skolan?
Hur interagerar eleven med elever och vuxna i skolan?
Hur är elevens beteende?
Medvetenhet
Är eleven medveten om sin skolsituation?
Är eleven medveten om vad hon/han behöver förbättra?
Vill eleven själv planera och ta ansvar?
Grupp
Hur fördelas arbetet mellan lärarna?
Vad händer kring eleven på raster?
Vad händer kring eleven på lektionerna?
Hur är elevgruppen sammansatt?
Hur är klimatet i elevgruppen?
13

Organisation
Hur ser arbetslagen ut?
Vad innefattar mentorskapet?
Hur används IUP?
Vilken plan och upplägg finns för utvecklingssamtal?
Finns det möjlighet till flexibla elevgrupperingar?
Hur arbetar arbetslaget med problemlösning (se exempel elevens delaktighet ovan).
När kartläggningen är gjord är det dags att formulera mål för det fortsatta arbetet. Målen i ett
åtgärdsprogram ska vara:
Konkreta
Utvärderingsbara
Relaterade till såväl tidsplan som till kursplaner
Tidsatta
Mätbara (skilj på långsiktiga och kortsiktiga mål)
Preciserade - ”Vi når målet när…”
Checklista för åtgärdsprogram
I ett åtgärdsprogram ska följande finnas med:
 Elevens namn
 Klass
 Personnummer
 Klasslärares/mentors namn
 Långsiktiga mål (Vad vill vi uppnå?)
 Kortsiktiga mål (Delmål)
 Åtgärder och vem som är ansvarig för vad
 Datum för uppföljning och utvärdering
 Namnunderskrifter
Uppföljning innebär att man frågar sig:
Vad har vi gjort?
I vilken omfattning?
Med vilket resultat? Blev det som vi hade tänkt oss?
Utvärdering innebär att man värderar det som hänt t.ex. genom att fråga sig:
Varför lyckades ”Kalle” med …?
Varför lyckades vi inte med …?
Vilka situationer verkar vara de mest lyckade/ kritiska?
Vad lär vi oss av det vi har gjort?
14

Bilaga 2
Anmälan av ärende till Elevhälsan i Storumans kommun samt medgivande till detta från
vårdnadshavare (sekretessbelagd handling)
Vi i skolans elevhälsoteam vill härmed att situationen kring eleven:
…………..………………………… tas upp för diskussion i Elevhälsan för råd och stöd i
skolpersonalens vidare arbete för att förbättra elevens situation i skolan.
Lämna nedan uppgifter om skola, årskurs och relevant beskrivning av ärendet:
.....................................................................................................................
.....................................................................................................................
.....................................................................................................................
.....................................................................................................................
.....................................................................................................................
.....................................................................................................................
.....................................................................................................................
.....................................................................................................................
Uppgiftslämnare:
………………………………………… ………………………………………
Namnunderskrift Ort och datum
Jag/vi som vårdnadshavare samtycker till att denna kontakt tas för mitt barns räkning.
………………………………………. ………………………………………
Ort och datum Ort och datum
………………………………………. ……………………………………….
Namnunderskrift Namnunderskrift
15

Arbetsgång vid psykologutredning
Bilaga 3a
Vid misstanke om utvecklingsförsening görs två moment innan psykologutredning beställs.
Arbetslaget arbetar enligt bilaga 3b i Storumans elevhälsoplan.
1. Ärendet kan väckas i samband med EVK, av personal, elev eller förälder och förs direkt
vidare till lokala teamet. Rektor är ansvarig för ärendet och hanteringen kring detta.
2. Enhetens rektor kontaktar rektor ansvarig för Elevhälsan och anmäler att eleven ska
arbeta med ITPA.
3. Arbetslaget arbetar igenom bilaga 3b i Storumans elevhälsoplan, ”Beskrivning av
skolsituationen inför psykologutredning”.
4. Resultatet av ITPA och bilaga 3b tas upp i lokala teamet för diskussion om det indikerar
behov av psykologutredning. Beslut om detta tas av rektor tillsammans med lokala
teamet.
5. Rektor ansvarar för att föräldrarna under hela processen är informerade och samtycker till
psykologutredning samt att skolan är med i delgivningen av utredningen.
6. Rektor kontaktar rektor ansvarig för Elevhälsan, beställer psykologutredningen samt
lämnar de skriftliga dokumenten (ITPA och bilaga 3b) till Elevhälsans rektor.
7. Elevhälsans rektor kontaktar berörd personal ex. förvaltningschef eller kommunens
specialpedagoggrupp för genomgång och prioritering, och beställer sedan utredningen
samt återkopplar till berörd enhets rektor.
8. I samråd med Elevhälsans rektor ansvarar enhetens rektor för att berörd personal och
föräldrar får fortlöpande information i ärendet.
9. När psykologutredning är utförd delges personal och föräldrar resultatet av utredaren.
10. Utredningen förvaras sedan hos enhetens rektor som sekretessbelagd handling.
16

Beskrivning av skolsituationen inför psykologutredning
Innan psykologutredning beställs så kartläggs eleven samt beskrivs elevens beteende utifrån
följande mall.
Skolsituation
Motorik (rörelseförmåga)
- Grovmotorik
- Finmotorik
Perception (varseblivning, skapa helhetsbild)
- Visuellt (synintryck)
- Auditivt (hörselminnet)
- Taktilt (känsel och beröring)
Bilaga 3b
Klassrumssituation – individnivå. Iaktta gärna i förhållande till fysiska faktorer såsom sömn, mat
och tid på dygnet.
- När fungerar det bra för eleven
- Koncentration
- Motivation
- Minne
- Läsförmåga
- Skrivförmåga
- Matematik
- Instruktioner
- Provsituation
- Tal
- Läxor
- Förmåga att klara förändringar
- Förberedelse inför förändringar
- Förmåga att klara personalbyten/vikarier
Emotionellt
- Känslomässig beskrivning bl.a. humör
Självbild
- Självförtroende/självkänsla
- Allmänt beteende
- Medvetenhet
- Vuxenrelationer
- Kamratrelationer
- Raster
17

Organisationsnivå
- Schema
- Arbetsformer
- Arbetssätt
- Lokalernas utformning/anpassad miljö
Uppträdande, agerande och samspel
Beskrivning av elevens beteende och agerande i olika situationer
När fungerar det bra för eleven?
- I vilka relationer?
- Med vilka personer?
- Hur ofta går det bra?
- I vilka situationer?
Vilka problematiska beteenden förekommer?
- Vilken historia har beteendet? Är det nytt, gammalt? Blir det bättre eller sämre?
- Påverkar beteendet inlärningen?
- Är beteendet störande? För vem?
- Är beteendet påfrestande? För vem?
- Är beteendet farligt? För vem?
- När och i vilka situationer visar eleven önskvärt beteende?
- Vem vill ha en förändring? Varför?
Analys av problemet
- Var inträffar det upplevda problemet?
- I vilka situationer uppstår problemet?
- I vilka relationer uppstår problemet?
- Hur ofta händer det?
Varför uppstår problemet?
- Därför tror jag att eleven gör så här…
- Eleven tycker att…
Elevens utvecklingsnivå
- Eleven kan:
- Eleven kan inte:
- Eleven förstår:
- Eleven förstår inte:
- Så länge kan eleven vänta
- Upplevs elevens beteende och kunskaper som ålderadekvata i jämförelse med jämnåriga?
Avslutande sammanfattning av kartläggningen av skolsituationen, elevens beteende och
utvecklingsnivå.
18

Pedagogisk
kartläggning
Utförs av mentor
/handledare i
samarbete med
specialpedagog
Arbetsgång vid BUP-konsultation
Ärendet kan väckas av mentor/handledare, annan skolpersonal eller av elev och
dess vårdnadshavare. Ärendet aktualiseras i arbetslaget och vidare i det lokala
teamet. Rektor är ansvarig för ärendet och hanteringen av det.
Lokala teamet beslutar tillsammans med rektor om konsultation hos BUP.
Rektor ansvarar för att vårdnadshavarna kontaktas och informeras om behovet
av konsultation. I samband med detta lämnas också en medgivandeblankett för
hantering av information.
Kognitiv
kartläggning
ITPA utförs av
personal utsedd
av Elevhälsans
rektor
Social
kartläggning
Utförs av
skolkurator
Rektor ansvarar för att de genomförda
kartläggningarna skickas till vårdnadshavarna
tillsammans med delgivningskvitto för underskrift.
Ärendet anmäls av rektor till Elevhälsans rektor som
lämnar kartläggningsuppdrag till berörd personal på
den aktuella enheten.
5 - 15
Skola
Rektor ansvarar
för att skolan
besvarar
5 – 15 som ges
till skolläkaren
Medicinsk
kartläggning
Utförs av
skolläkare
Bilaga 4
Skolsköterskan ansvarar för att den
medicinska kartläggningen rapporteras
vid BUP-konsultationen.
Mentor/handledare och alla som utfört någon kartläggning deltar vid BUP –
konsultationen. Till denna medtas alla kartläggningar. Mötet avslutas med
beslut om vem som återrapporterar vad till vårdnadshavarna. Efter avslutad
konsultation behandlas och arkiveras samtliga handlingar enligt överenskommelse.
5 - 15
Hem
Skolkurator
ansvarar för att
vårdnadshavarna
besvarar5 –15
19

Arbetsgång vid läs- och skrivutredning
Bilaga 5
Vid anmälan om läs- och skrivutredning av kommunen, besvaras följande frågor av skolans
personal/lärare. Svaren skickas till Elevhälsans rektor. När svaren kommit in ställs eleven i kö.
Då meddelas också när utredningen preliminärt beräknas kunna genomföras.
1. Hur/när visar sig svårigheterna i skolan?
2. Hur ser resultaten ut på de tester som hittills gjorts enligt kommunens handlingsplan för
kartläggning av elevernas läs- och skrivutveckling?
3. Vilka eventuella andra kartläggningar är gjorda?
4. Har undervisningen anpassats på något sätt för eleven?
5. Har eleven idag någon specialundervisning och vad innehåller den i stora drag?
20

AKUT
ÄRENDE
* Misshandel
* Incest
* Allvarlig psykisk
eller narkotika-
relaterad problematik.
Muntlig anmälan
lämnas omedelbart till
socialtjänsten i Tärnaby
eller Storuman.
TRÄFF/ÅTERFÖRING
Skolan sammankallar vårdnadshavare,
ev. elev, socialtjänst, berörd personal,,
rektor och elevhälsoteam för
uppföljning. Vårdnadshavares samtycke
häver sekretessen. Utan vårdnadshavares
samtycke kan socialtjänsten
lämna följande uppgifter:
* Vem/vilka som utreder ärendet
* Om utredning skall inledas
* Om socialtjänsten träffar familjen som
del i utredningen
* Om barnet/ungdomen nu mår bättre än
då anmälan gjordes
* När utredningen avslutas
* Om utredningen avslutas utan åtgärd
* Om socialtjänsten råder anmälaren att
åter anmäla ärendet om ny oro
uppstår
* Om anmälan gjorts korrekt utifrån
gällande lagstiftning
UPPFÖLJNING!
Ärendegång för anmälan till socialtjänst
För anmälan till polis
gäller generalklausulen:
”Sekretessbelagd
uppgift får lämnas
till myndighet, om det
är uppenbart att
intresset av att uppgiften
lämnas har
företräde framför det
intresse som
sekretessen skall
skydda.”
Anmälande personal
underrättar
vårdnadshavare om
anmälan i de fall som
vårdnadshavare inte
misstänks vara
förövare.
ICKE-AKUT
ÄRENDE
Bilaga 6
TRÄFF
Skolan sammankallar
vårdnadshavare, ev. elev,
socialtjänst, anmälande lärare,
rektor och elevhälsoteam.
Anmälan lämnas muntligt och
kan kompletteras skriftligt.
Vårdnadshavares samtycke
häver sekretessen.
ÅTERTRÄFF/ÅTERFÖRING
Skolan sammankallar alla parter för
uppföljning. Vårdnadshavares samtycke
häver sekretessen. Utan vårdnadshavares
samtycke kan socialtjänsten
lämna följande uppgifter:
* Vem/vilka utreder ärendet
* Om utredning skall inledas
* Om socialtjänsten träffar familjen som
del i utredningen
* Om barnet/ungdomen nu mår bättre än
då anmälan gjordes
* När utredningen avslutas
* Om utredningen avslutas utan åtgärd
* Om socialtjänsten råder anmälaren att
åter anmäla ärendet om ny oro uppstår
* Om anmälan gjorts korrekt utifrån
gällande lagstiftning
UPPFÖLJNING!
21