Teaterprogrammens innehåll i ett historiskt perspektiv (PDF-format)
Teaterprogrammens innehåll i ett historiskt perspektiv (PDF-format)
Teaterprogrammens innehåll i ett historiskt perspektiv (PDF-format)
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
”playbill”. Även om Dramaten i sin verksamhetsrapport från 2004 skrev att<br />
syftet med programtidningen var att ge ”en fördjupad presentation av<br />
repertoaren” så menar jag att d<strong>ett</strong>a endast gäller om man betonar<br />
’presentation’. Att deras programtidning skulle förse besökaren med några<br />
’nycklar’ kan diskuteras, däremot är det frågan om en sofistikerad<br />
marknadsföring. Man blir sugen att gå och se pjäsen, men det ligger utanför<br />
min undersökning eftersom jag inte undersöker hur man lockar dit publiken<br />
utan hur man tar hand om den, när den väl är på plats.<br />
Programbladets förändringar i <strong>ett</strong> tids<strong>perspektiv</strong><br />
Teaterprogrammen finner sin första form under mitten av 1800- talet och<br />
består då vanligtvis av en uppräkning av de medverkande skådespelarna samt<br />
är en kopia av den affisch som gjorts till föreställningen för annonsering på<br />
annan plats i staden. De distribueras även i tidningsform tillsammans med<br />
reklam. Reklamen är i början av folklig karaktär men blir mer och mer<br />
exklusiv. Programutgivarna är angelägna om att framhålla teaterns namn, det<br />
fungerar som <strong>ett</strong> varumärke och en kvalitetsgaranti. Det dröjer till 1940- talet<br />
innan programmen blir mer än en renodlad rollista. Först under 1950- talet ser<br />
vi program med artiklar, vanligtvis om pjäsens författare. Reklamen spelar<br />
fortfarande en stor roll och upptar mellan 40 och 60 procent av <strong>innehåll</strong>et. Då<br />
förekommer även bilder av de medverkande skådespelarna tagna i studio men<br />
inga föreställningsbilder. 1954 börjar Beata Bergström ta föreställningsbilder<br />
på Dramaten och de andra följer snart efter. 1960- talet kännetecknas av en<br />
stor förändring där skillnaderna mellan de olika teatertyperna blir<br />
intressantare att följa. D<strong>ett</strong>a sker i nästa kapitel.<br />
Trots att teaterprogrammen ser annorlunda ut kan jag konstatera flera<br />
gemensamma drag som förändrats över tid. Den fasta formen på programmen<br />
har ersatts av en större variation, materialet har blivit fylligare, I de fall man<br />
har <strong>ett</strong> ’standard utseende på programmen, som Dramaten tidvis haft, har man<br />
strävat efter att fylla det med <strong>ett</strong> adekvat <strong>innehåll</strong>. Programmen har<br />
’individualiserats’ i en stor omfattning. Efter föreställningens slut finns stora<br />
möjligheter att med programbladet som grund återskapa den upplevelse man<br />
hade när man såg föreställningen. D<strong>ett</strong>a är den största förändringen –<br />
programbladen har blivit mer substansiella.<br />
24