Teaterprogrammens innehåll i ett historiskt perspektiv (PDF-format)
Teaterprogrammens innehåll i ett historiskt perspektiv (PDF-format)
Teaterprogrammens innehåll i ett historiskt perspektiv (PDF-format)
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
sammanhang. Teaterns belägenhet i staden, byggnaden eller källarlokalen där<br />
teatern befinner sig spelar stor roll. Även repertoarpolitik och teaterns plats i<br />
det kulturella fältet är viktiga. Till och med sådana saker som garderob och<br />
cafeteria liksom salongens utseende kan spela roll.<br />
Det bästa sättet att beskriva <strong>ett</strong> program torde vara att det är en icke<br />
oväsentlig detalj när det gäller att skapa de kulturella förutsättningarna för<br />
teaterbesöket. Jag vill till och med hävda att programmet är lika betydelsefullt<br />
som att stämma fiolen eller pianot innan man börjar spela.<br />
5.1 Progra m men so m vittnesbörd och efter mäle<br />
När föreställningen är över går de inblandade personerna över till nya<br />
produktioner, kostymerna hängs in i förrådet, en scenmodell hamnar<br />
eventuellt på <strong>ett</strong> museum. Programmet däremot finns i många fall kvar och är<br />
en av de relikter som står till teaterforskarens förfogande. Frågan är om<br />
programmet fyllt eller fyller en funktion i vårt kollektiva minne och om det<br />
överhuvudtaget är ut<strong>format</strong> för att fylla en sådan funktion. Jag har funnit att<br />
programmens redaktörer i viss mån strävat åt det hållet men att man har olika<br />
dagordning. Teaterprogrammen verkar i mångt och mycket som en ram till<br />
föreställningen där ramen varierar med <strong>innehåll</strong>et. Individualiseringen av<br />
programmen blir tydligare och tydligare och det är lätt att se att<br />
programredaktören försöker göra varje program så unikt som möjligt. Det kan<br />
röra sig om annorlunda bilder av skådespelarna eller någon liten essä som är<br />
in<strong>format</strong>iv eller bidrar till att motivera varför teatern valt just denna pjäs.<br />
När det gäller den interna rangordningen i teaterns värld kan vi konstatera<br />
att den synliggörs tydligt i programbladen. Pjäsförfattaren kommer alltid i<br />
första hand, därefter kommer regissören om det gäller Dramaten eller<br />
Riksteatern och kostymerna när det gäller de privata teatrarna. Före 1980<br />
spelade scenografen en undanskymd roll, även om denne alltid fanns med när<br />
man anordnade utställningar om tidigare uppsättningar, man talar istället om<br />
dekor och kostym vilket jag uppfattar som en något förklenande beteckning.<br />
Undantaget gäller för Alf Sjöbergs uppsättningar eftersom han ofta anlitade<br />
berömda konstnärer för att utföra scenografin. Efter 1980 har emellertid<br />
scenografen fått en framträdande plats även i teaterns programblad. Samtidigt<br />
har fler aktörer blivit synliga till exempel sminkören eller snickaren och jag<br />
30