Tom Leissner, Mäns bruk av alkohol

More documents

Recommendations

Info

Slutligen befinner sig alkoholbruk och missbruk på ett och samma kontinuum. Som vi sett skiljs de socialt åt genom gränsen men samtidigt är de varandras referenser. Var och en av de intervjuade har, antingen konkret eller på ett allmänt plan, mött en missbrukare och den kunskapen formar hur han själv kommer att förhålla sig till alkohol och bruk av alkohol. Det är vanskligt att presentera en modell för den ovanstående diskussionen men för några kan den bli ett hjälpmedel att förstå min tankar. Utgångspunkten är ruset och dess problem, det positiva resp. det negativa och den gräns som upprättats mellan dessa. Positivt Negativt Rus Gräns problem Fig 1 Gränsen mellan rus och dess följdproblem. Gränsen måste kontrolleras. Det som eftersträvas är en positionsskillnad mellan det subjektiva ruset och de objektiva problem som alla vet att alltför mycket alkohol leder till. I det sistnämnda perspektivet ryms mycken empati. Men finns det något positivt och objektivt resp. negativt och subjektivt? Objektiv syn Positivt Negativt Subjektiv syn Kontroll Objektiv syn Subjektiv syn Umgås Rus Gräns Problem Missbrukare Fig 2 Subjektiv resp. objektiv syn på alkoholdrickande. Alla männen uppger att det är självklart att alkohol dricks i ett socialt sammanhang, när man firar något, när det är fest. Här har vi det positiva och objektiva. Å andra sidan har fler av intervjupersonerna en starkt negativ syn på enskilda missbrukare t.ex. en far eller en arbetskamrat vilket representerar det negativt subjektiva. I intervjuerna framgår ytterligare en dimension i samband med alkoholdrickande nämligen närhet och distans. Några uppger att de kan känna sig som berusade trots att de är helt nyktra genom att bara vara tillsammans med berusade personer. När de upptäcker detta har de ställt sig bortom sin egen ”berusning”. På samma sätt erkänner flera sin hjälplöshet inför missbrukare. Det spelar ingen roll om de känner avsky eller empati. Problemet är alltför stort. I nedanstående figur har jag sammanställt dessa perspektiv och samtidigt har jag fått en övergång från nykterhet till avancerat beroende. Objektiv syn Positivt Negativt Subjektiv syn Kontroll Objektiv syn Subjektiv syn ”Nyktert Umgås Rus Gräns Problem Missbruk Hjälplöshet
us” Distans Närhet Närhet Distans Figur 3 Konstruktion av ”nyktert rus” och hjälplöshet Det är mycket i denna figur som kan diskuteras t. ex. är kategorierna inte tydligt definierade. Min ambition är inte att fastslå en entydig, manlig syn på bruk och missbruk utan att visa på några analysnivåer som kan vara användbara i den fortsatta forskningen. Ett viktigt område täcks inte av denna modell. Det gäller männens relationer till sina föräldrar främst mödrar, sin sambo eller fruar och sina barn. Männen berättar ofta om sig själva i förhållande till andra personer. De engagerar sig, försöker sätta sig in, förhåller sig, hjälper och stötar. På intet sätt går de som robotar fram i världen. Männen ser sig vara mycket sociala. Historisk tid Nu tid Framtid Övrig släkt Barn - Föräldrar Hustru/sambo/motsv Mitt alkoholbruk Jag Mina syskon, Min pappas alkoholbruk mina barns Grannar Vänner Arbetskamrater alkoholbruk Figur 2 Personens bruk i ett tids perspektiv Flera uppger att de dricker mer än sin pappa, och framför allt sin mamma som inte drack alls, men de anser att de ändå har samma attityd till alkoholen som de. Några har missbrukande pappor men de har ändå inte tagit helt avstånd från all alkoholförtäring. Karl uppger att han med anledning av sina syskons missbruk har funderat över sitt eget bruk. Ingen är orolig för sina barns konsumtion. Det finns några viktiga perioder i dryckesutvecklingen; debuten och perioden mellan 18 - 25 år. Praktiskt taget alla mina respondenter uppger mindre konsumtionen efter 25 år. Debuten sker mest för att pröva på. För ingen av männen var debuten speciellt dramatisk, men alla kom ihåg när, tillsammans med vem, reaktioner efteråt m m. Berusningens syfte för tonåringar är att få kontakt med det motsatta könet vare sig det är på allvar eller bara för att ”strula” (von Geiff Ninive 2000). Genom rökandet och drickandet träder den unge in i vuxenvärlden (Pavis S et al 1998). De sena ungdomsåren tycks för männen vara speciellt manliga tillställningar, grabbgäng, lumpen etc.. Och utmärkande för dem är just utmaningen, att inte avvika, att vara karlakarl, etc..
Page 1 and 2: Mäns bruk av alkohol av Tom Leissn
Page 3 and 4: Frågeställning Vad berättar män
Page 5 and 6: Per ringer dagligen till sin mamma
Page 7 and 8: skiljer sig inte från den ”norma
Page 9: Analys Det är många paradoxer som
Page 13 and 14: Referenser Berger Peter L, Luckman

Tom Leissner, Mäns bruk av alkohol

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?