Tom Leissner, Mäns bruk av alkohol

Mäns bruk av alkohol av Tom Leissner 1
Abstract
Forskningen om bruk av alkohol är bristfällig bortsett från rena konsumtions- studier.
Författaren sätter in bruket av alkohol i olika perspektiv, såväl kulturellt som psykobiologiskt
och konstruktivistiskt. Den centrala frågeställningen i studien är: Vad berättar män om sitt
bruk av alkohol? Författaren har intervjuat sex män i en mindre kommun om deras
alkoholbruk och därefter analyserat narrativen induktivt och hermeneutiskt. Intervjuresultaten
redovisas efter olika teman t ex konsumtionsmönster, familjekontakter, sällskaplighet,
problem, kontroll, hjälplöshet och omsorg, manlighet och ensamhet, gränssättning, reaktioner
och sociala sammanhang. Genom de många intervjucitaten visas paradoxer i männens
resonemang och flera ambivalenser, bland annat till det egna lustfyllda drickandet och när
man går över gränsen och drickandet blir ett problem. I analysen visas hur männen upprättar
gränser och kontroll för att hantera de problem som drickandet kan medföra. Förebilder och
normer i det sociala nätverket spelar också stor roll för männens upplevelser av sitt
alkoholbruk. Kapitlet avslutas med ett resonemang om behov i skilda livsfaser och olika
viktiga livshändelsers betydelse för alkoholbruket.
Inledning
Alkoholkonsumtionsmönstren förändras i Sverige. Den totala konsumtionen har ökat med 5
% mellan åren 1996 -1998 (CAN Rapport 2000). Männens konsumtion, räknat i 100 %
alkohol, har dominerats av sprit fram till år 1992. Därefter har starkölet har blivit den
vanligaste drycken. Alkoholförbrukningen är som högst i ålderskategorin 18 - 29 år.
Internationellt har frågan om minskat drickande med ökad ålder inte besvarats entydigt
(Temple et al 1989, Fillmore 1987). År 1985 konsumerades 9 % av all alkohol på restauranger
medan denna konsumtion år 1999 uppgick till drygt 20 %. Antalet serveringstillstånd har ökat
från ca 3 000 år 1977 till 11 000 år 1999. I storstäderna är denna ökning mest påtaglig.
Orsakerna till förändringarna är på det samhälliga planet, bl. a. Sveriges EU-medlemskap, en
allmän globalisering och utvecklingen bort från det industriella samhället men frågan är vilka
individuella förklaringar som finns?
Forskningen om bruk är bristfällig, bortsett från rena konsumtionsstudier, men eftersom
det finns ett starkt samband mellan bruk och missbruk av alkohol kan vi använda oss av
missbruksforskningen för att förstå även bruket. George Vaillants gör i ”The Natural
History of Alcoholism Revisted” (1995) en genomgång av vilka individuella faktorer
som har betydelse för uppträdandet av beroende. När det gäller barndomen så har
jagstyrka, ”boyhood competence scale”, störst betydelse för vad som händer senare i
livet men denna faktor skiljer inte ut de som senare skall bli beroende från de övriga.
Det gör inte heller varma relationer med mamman, moderlig omsorg, multiproblem
familj etc.. Skillnader fanns däremot i faktorerna etnisk tillhörighet, drogberoende inom
familjen och skolbeteende. När det gäller uppväxtmiljö har familjens alkoholvanor stor
betydelse. De kulturella faktorerna har främst betydelse i ett inlärningsperspektiv,
individens tillgång till kompetens. De genetiska faktorerna samspelar med de kulturella
1 Detta är ett urdrag ur en större sk rift. Avsnitt som kan tänkas ha större värde för genusdiskussioner har
medtagits. Rubriker utan innehåll har uteslutits

på så sätt att i en kultur med restriktiv hållning till alkoholen konsumerar de som har
närstående alkoholberoende släktingar mer alkohol. I sin studie av Core City kan
Vaillant förklara ca 17 % av variansen i materialet varav ärftlighetsfaktorerna svarar för
ca 5 % (s 102). Vilka förklaringar finns det då till de resterande ca 80 %?
Enigheten är stor om att missbruk som fenomen är multipelt till sitt ursprung och
komplext i sin utveckling. Pattison, E. M., Sobell M. B. och Sobell L. C (1977)
presenterar det multifaktoriella synsättet på följande sätt (min översättning):
• Alkoholberoende är en samlingsbeteckning för negativa dryckesmönster,
• Det finns en glidande skala från normalt till patologiskt drickande,
• Vem som helst kan utveckla missbruksproblem,
• Utvecklingen följer ett varierat mönster,
• Alkoholproblematikerna är en heterogen grupp,
• Alkoholproblemen är förbundna med andra livsproblem,
• Lösningen behöver inte vara helnykterhet.
Vaillant ansluter sig väl till detta perspektiv medan Drew (1989) säger dessa bio-psykosociala
syntesmodeller tycks utesluta det som är själva essensen i att vara människa :
alternativa möjligheter, friheten att välja och värdesystemets centrala betydelse. Berger
och Luckmans bok ”The Social Construction of Reality” (1966) utgör en grund för det
konstruktivistiska perspektivet. De betonar samhällets dubbla karaktär av objektiv resp..
subjektiv natur och hur dessa ständigt övergår i varandra. Denna ansats saknas i det
multipla perspektivet.
Droger, läkemedel och alkohol, har en psykobiologisk funktion som påverkar relationerna
mellan människor (Leissner 1997). Men det finns också kulturella stereotypier kring olika
substanser. Man kan se substanserna som en galge på vilken det hängs olika typer av
förklädnader och föreställningar. Dessa föreställningar infiltrerar sedan i sin tur det slags
förhållande folk tror att de har till denna substans. Eftersom förhållandet uppstår vid
interaktion med omgivningen skapas såväl sociala som psykologiska konsekvenser.
Definitoriska processer kan, vilket Vatuk & Vatuk (1967) visar, ha oerhörd kraft. Ett ökat
begär och social utstötning kan ske, trots att en substans helt saknar fysiskt vanebildande
effekter. Inom detta perspektiv anser man det mer fruktbart att se på ett omfattande och
destruktivt drickande som en central aktivitet i missbrukarens sätt att leva än att söka efter en
enhetlig förklaring till en sjukdom som kanske inte existerar. Denna centrala aktivitet
definierar och inspirerar individens identitet, värden, sätt att uppträda och livsval
(Fingarette1980 s 100). En annan term för detta är livsstil. Denna utvecklar hela tiden sin kraft
genom att definiera de situationer individen möter och det sätt på vilket hon/han besvarar
dessa situationer.
I många av Ricœurs arbeten behandlas övergången mellan den objektiva, ofta vetenskapliga,
världen, och den subjektiva, de individuella upplevelserna. Han ställer frågan: ”På vilket sätt
omvandlas den dagliga erfarenheten av tiden …. när den silas genom berättelsens spektrum?”
Identiteten utvecklas genom reflektion. Denna reflexivt berättande identitet kallar Ricœur
(1988 s 207) för narrativ identitet och den präglas av reflexiv öppenhet och en förmåga till
kritisk distans. Identitet är inte något man har utan något som man skapar tillsammans med
andra. Det reflexiva draget hos individen skärps alltmera i samhället och kulturen (Plumer
1995).

Frågeställning
Vad berättar män om sitt bruk av alkohol?
Metod
Jag intervjuade under november 1995 sex män,boende i en mindre kommun, Bruksfjord,
några mil norr om Göteborg 2 . En kontaktman valde ut personer med så stor spridning, ålder,
yrke och boende, som möjligt. Intervjun ägde rum på arbetstid i en avsides lokal.
Med utgångspunkt från Ricœur har Norell och Törnqvist i sin avhandling ”Berättelser om
ruset” (1996) skisserat den narrativa processen. Jag har delvis följt deras metod.
Utgångspunkten för Ricœur är förförståelsen av handlandet i vardagslivet. I nästa fas,
gestaltning, ordnas de skilda händelserna till ett sammanhängande förlopp, till en intrig. Här
används en narrativ kompetens. I den tredje fasen hos Ricœur sker nygestaltning genom att vi
läser t. ex.ten. Jag har valt att presentera och kommentera materialet utifrån områden och inte
personer 3 . Min ansats är främst induktiv och hermeneutisk. Den vetenskapliga tolkningen
implicerar en metodisk förskjutning från ett spontant medvetande till ett medvetande fyllt av
åskådning och reflektion. Förhållningssättet är en empatisk hållning, fri från metafysisk och
vetenskaplig dogmatism. Den omedelbart upplevda verkligheten skall tas på allvar och man
skall inte fälla omdömen om det omedelbara. Den sociala fantasin används i den
distanserande misstänksamma analysen.
Sex män
Den yngste är 25 år och den äldste 55 år. Medelåldern är 41 år. Spridningen är bra mellan
olika boendeorter. Villa/stuga är oftast det enda alternativet. De två som bor i hyreshus bor i
större tätorter. Utbildningsnivån är klart relaterad till personernas ålder - de äldre har enbart
folkskola och de yngre har gymnasium. Ingen har högskola och alla har olika typer av
fackutbildning. Tre stycken ger uttryck för traditionella arbetarklassvärderingar.
Familjesituationen är följande:
Gift, ett barn.
Skild, två barn.
Sambo med f.d. sambo, två barn, ”Omsambo”.
Gift, 4 barn.
Skild, 4 barn, numera särbo.
Sambo, inga barn.
Min första fråga var mycket öppen: ”Hur skulle du vilja beskriva ditt nuvarande liv?”
Frågan slog an tonen i intervjun och öppnade för breda samtal. Männen säger att de
lever ett bra liv och de refererar till arbete och familj när de skall motivera detta. De
hänvisar i första hand till fenomen utanför dem, en form av externalisering, istället för
att t. .ex. att säga att de utvecklas eller mår bra.
2 Frågeområdena var följande: Bakgrund, Dryckesmönster inkl CAGE, Sociala sammanhang kring drickandet,
Upplevelser och konsekvenser av drickandet, Föräldrarnas drickande, Bruksutvecklingen i samband med
livshändelser. Intervjun var ostrukturerad, tog en timme och bandades.
3 Jag har valt ut följande områden: konsumtionsmönster, familjekontakter, vad ger alkoholdrickandet,
gränssättning och sociala sammanhang.

Männens inställning till alkoholbruk varierar. Jag har också gjort ett försök till
karaktäristik 4 :
Karl; I botten en aggressiv och dubbel inställning till missbruk.
Åke; ”Med järnvilja skapar man reda i kaoset. Jag kan minska min konsumtion när jag vill”.
Morgan; En försiktig, mild och omhändertagande avsky för missbruk. Dumheter!
Krister; Vill, men kan inte, ha distans till sin pappas drickande.
Per; Att dricka är onödigt.
Anders; Det är bara så att man dricker.
Konsumtionsmönster
”Jag dricker sällan”
Vid speciella tillfällen
Familjekontakter
Nära kontakter
Alla har ofta och nära kontakt med sina föräldrar, främst modern. Hälften av fäderna är nu
döda men ingen av mödrarna. I de fall männen har vuxna barn eller är separerade ifrån sina
barn umgås de varje vecka med sina barn. Morgan är skild men numera sambo. Han äter
middag hos sin 70 -åriga mor varenda vardag.
Hur skulle du vilja beskriva dina kontakter med dina föräldrar?
Morgan: Bra.
Hur ofta träffar du dem?
Morgan: Varje dag….Rättar sagt min mor. Min far är död…... Jag äter middag
varje dag hos min mor…. Hon fyllde 70 nu i augusti.
Åke är det ensamma barnet som binds hårt till sina föräldrar. Han flyttade inte till ett nytt jobb
i Varberg p.g.a. pappas dåliga hjärta.
Hur skulle du vilja beskriva dina kontakter med dina föräldrar?
Åke: De är mycket bra. Jag har begåvats med föräldrar som ställer upp på mig
till 100% och jag försöker att återgälda detta genom att .. .
Hur ofta träffar du dom?
Åke: Per telefon 4-5 ggr i veckan Och sedan ses vi ett par gånger på två
veckor…För ett eller två sedan sökte jag ett arbete i Varberg och jag tror att
jag hade fått det och så berättade jag detta hemma då för mina föräldrar och de
är födda 1917 och 1920 och då var farsan väldigt dålig i sitt hjärta och väldigt
orolig för detta. Då blev de väldigt bekymrade så jag kände att de har ställt upp
så mycket för mig, så jag avstod ifrån det….. Det kommer fler tillfällen.
När Krister var 12 år skiljde sig föräldrarna. Pappan klarade inte av detta utan gick över
gränsen. Han var asberusad på helgerna och ”för djälvlig på flickor”. Krister fick gå och
hämta honom på något ställe. Det var mycket besvärande. Pappan är nu död sedan tio år.
Krister kan tala om allt med sin mamma.
4 Alla nämn är fingerade.

Per ringer dagligen till sin mamma och sina vuxna barn träffar han nästan varje helg. Pappan
blev sjuk 1964. Han dog 1974. Per kommer ifrån en liten by. "Det var en dalgång med en väg
och så några gårdar. Och grannarna som man umgicks med, det var samma människor, kan
man säga”.
Anders träffar ofta sin mor och sin far två gånger i veckan. Han dricker tillsammans med sin
pappa då och då.
Jag tror att kontakten mellan männen och deras föräldrar kan beskrivas som ömsesidig. De
hjälper och stöder varandra på olika sätt. Fikar ihop, äter ihop, ger lite massage, gräver
landen, dricker ihop etc.. De ger och får umgänge och socialt stöd. Sina syskon träffar man
mera sällan, ringer någon gång samt träffas på gemensamma högtider. Med övrig släkt är det
sporadisk kontakt.
Ambivalenta känslor
Vad ger alkoholen?
Rus
Sällskapligt drickande
Problem
Kontroll
Eftersom två olika tolkningar finns för alkoholens följder, positivt resp. negativt, blir gränsen
väsentlig och att man klarar av att hålla sig på rätta sidan. Krister går över gränsen, börjar att
vingla, kan inte prata, en gång om året.
Går du över gränsen då.
Krister: Nja. Ja Det är onödigt att jag gör det den gången också.
Varför gör du det då?
Krister: Man gör det inte självmant att nu skall jag. Man bestämmer sig inte.
Nä det är något som sker. Ytlig påverkan. Folk som säger att ”ta nu en till” och
så där. Fast det är det värsta som jag vet, när någon säger "Ta nu en". Det gillar
jag inte. Men ändå blir det någon gång och så.
Morgan anser att gränsen är nådd när man börjar att tala illa om andra.
Vad är det man inte får tala om eller säga.
Morgan: När man börjar att tala illa om andra. Då har man gått över gränsen.
Är det nått mera man inte får göra?
Morgan: Ja, det är om man börjar slåss, om inte personen i vanliga fall gör det.
Som vi har sett tidigare bejakar Åke alkoholdrickande. Men säger han, det finns en klar gräns:
”Man måste ha ordning på sig själv”. Han har en järnvilja, kan bryta sitt drickande när som
helst. Per har också skilt sig men detta innebar inget ökat drickande. Han är mera lakonisk i
sin syn, vilket säkert är beroende på att hustruns uppbrott skedde under ”ordnade former”.
Hjälplöshet och omsorg

Alla är medvetna om de problem som alkoholen kan skapa. I berättelserna finns mycket
omsorg om de som har problem men samtidigt också en påtaglig hjälplöshet. Krister kunde
inte hjälpa sin pappa.
Och var det också så att du inte kunde hjälpa honom, tror du?
Krister: Det var svårt för det.
Kände du också lite vanmakt i det hela. Ja, du visste inte vad du skulle göra?
Krister: Ja, det kan man nog säga.
Karl har ändrat sin syn på alkoholmissbruk sedan brodern dog i missbruk. Han försöker också
förstå sin pappa.
Begrep du varför din pappa dricker?
Karl: Han kunde inte hjälpa det och jag kunde inte hjälpa mina känslor.
Men har du någon anledning varför han blev alkoholist?
Karl: Min pappa, om det nu är en orsak, det man såg på honom, var att han var
en känslig person. Han hade lätt för att gråta, att bli ledsen.
Morgan visar en generell omsorg. Det är egentligen synd om alla som dricker för mycket
både på ett allmänt plan och på ett mycket konkret plan.
Om du ser en person som är på restaurang och som dricker för mycket. Vad
tänker du då?
Morgan: USCH. Ja, det är inget vidare.
Är det allt du tänker?
Morgan: Man tänker kanske lite annorlunda idag. Personen skall ta sig hem, ta
sig därifrån. Hur skall du ta dig därifrån? Går du? Man kan ta ett annat
exempel härifrån samhället. Det var en person som skulle ta sig hem lite
lummig från en pizzeria. Han blev nedsparkad av tre ynglingar. P.g.a. att han
sa lite lummigt att ni skall inte stå här och pinkelera på huset. Han fick både
mjälte och njurar lossparkade. Och då tänker man lite grand på det att han kan
inte ta för sig på samma sätt som när han är nykter.
Per är skyddsombud på bruket och har därigenom många kontakter med personer som har
problem. Han dricker mycket lite alkohol själv men han funderar mycket på dem som söker
upp honom. Per har en vilja att förstå men han pendlar mellan att förstå något och ändå inte
göra det. Han kan inte integrera sitt avståndstagande med en djup empati för missbrukarna.
Manlighet och ensamhet
Eftersom jag är ute efter att utveckla förståelsen för just det manliga drickandet har jag tagit
fasta på några uttalanden som berör just detta. Anders drack mycket tillsammans med sina
killkompisar men också tillsammans med tjejer.
Är det någon skillnad att dricka när du är ensam kille bland tjejerna och tvärtom?
Anders: Det blir mer drickande om man bara är killar.
En annan viktig del av drickandet sker i homosociala situationer t ex när män dricker med
enbart andra män eller i mansdominerade situationer. Drickandet har här integrativa
funktioner; att utveckla och upprätthålla social solidaritet (Brännberg 1998). S Tomsen (1997)
säger att pojkarna på klubbar och restauranger vill uppnå en maskulin identitet och denna

skiljer sig inte från den ”normala” maskulina identiteten. Jag frågade Krister och Morgan
om effekterna av alkoholbruk. Båda svarade utifrån ett allmänt resonemang; detta gällde inte
dem.
Vad tror du att alkoholen ger t. ex. av gemenskap, makt aggression?
Krister: Ja, man kanske får större lust…. Man blir nog mer manlig och
egoistisk när man dricker.
Får man mera makt när man dricker.
Morgan: Ja. en del tror nog det.
Får man mera sexuellt intresse?
Morgan: Ja, det tror jag nog gäller för en del?
Får man utlevelse?
Morgan: Ja om man ser på andra så är det kanske så?
William Donner (1994) skildrar hur polynesiska unga män skriker, slåss etc. för att få
uppmärksamhet från unga kvinnor. De dansar inte med motsatta könet om de inte har druckit.
Det är inte alldeles självklart att koppla samman ensamhet och manlighet men det finns
mycket som tyder på att konstruktionen av det manliga i det moderna har starkt ensamma
drag. Kanske ger Åke uttryck för detta.
Hur viktigt är det för dig att ha gemenskap och glädje?
Åke: Om jag säger så här. I och med att jag träffar så mycket folk under dagarna så
har jag inget skriande behov av att träffa folk. Så jag tycker att ensamheten, Lisbeth
och jag eller bara jag, är ensam helt OK. Men det är det gamla klassiska att självvald
ensamhet är bra medan påtvingad ensamhet är hemsk. Jag kan alltså ta MC när det
är tjänligt väder och bara dra iväg ett par timmar. Och då är man ensam.
Per tror att man nog dricker p.g.a. ensamhet och att den som dricker har ”världens tråkigt”
fast han många gånger försöker att spela lite gladare än vad han är.
Gränssättning
Hur vet man
Reaktioner
Sociala sammanhang
Alla männen är måttligt föreningsaktiva utom Per som är aktiv i ”Folkets hus” men många
har varit förningsaktiva i yngre ålder. Kontakten med arbetskamrater varierar beroende på att
många inte bor i direkt anslutning till arbetsplatsen. Morgan träffar t. ex. sina arbetskamrater
ett par gånger om året. Grannkontakten är inte heller omfattande. Anders har ett stort
kompisgäng som han träffar ett par gånger i månaden. Eftersom han är ung blir det inte så att
han träffar sina grannar, som är äldre. Man träffar främst sina vänner och bekanta. Åke umgås
med sin frus vänner.
Vänner?
Åke: Jaha, det är en så rätt så stor bekantskapskrets. Bla har sambon 9 - 10
kompisar som hon har hängt ihop sedan förskolan. Och dem umgås vi med.

Ingen dricker ensam, vilket ofta påpekas med emfas. Det är fult att dricka ensam. Detta ger
Morgan, Krister och Karl klart uttryck för. De som dricker mest, Åke och Anders, dricker
ibland ensamma. Främst dricker männen med sambon, hustrun eller motsvarande och sedan
med sina vänner och sin släkt. Ja, med dem man träffar mest eftersom man dricker när man
umgås.
Tillsamman med vem?
Karl: Min fru. Och om det är någon som är hembjuden.
Arbetskamrater?
Karl: Det är nog flera år sedan nu. Vi var faktiskt ute nu i Henån.
Åke: I det allra flesta fall tillsammans med ….sambon ibland och vänner och
bekanta oftast.
Med vem är du tillsammans med..?
Morgan: Sambo hemma, i husvagnen, grillar korv och så.
Vem är du tillsammans med då?
Anders: Kompisar och släkt.
När du dricker alkohol.. Med vem ..?
Per: Det är olika förstås. Större sällskap, vänner och bekanta ifrån andra föreningar.
Vem är du tillsammans med?
Krister: Kompisarna. Vi är fyra stycken grabbar som kan dricka öl, sprit eller vin
tillsammans. Vi kan ta lite krabbor och räkor till. De kan komma vi halvsju tiden och
sedan vid halv ett, så tar vi en sväng ut i stan.
När männen i mitt material skall dricka, säger de att de skall festa, träffa grabbarna etc..
Den sociala aktiviteten betonas. Alkoholen är ett socialt smörjmedel.

Analys
Det är många paradoxer som skymtar förbi. Men paradoxer är kanske ett felaktigt ordval. I sin
syn på alkoholdrickande, växlar perspektiven hos en och samma person inför samma
företeelse. Mitt första exempel är frågan: Är alkohol till glädje eller sorg? Av svaren från
männen i min undersökning att döma, skulle svaret bli: ”För mig är den till glädje och för
andra kan den ibland bli till sorg”. Men då uppkommer den mest centrala frågan: När går det
över gränsen? Här utövar männen en stark kontroll över sig själva och de har stark
självdisciplin. Ingen går över gränsen och om de har gjort detta, så korrigerar de sig själva
efteråt som Åke. Och; Krister säger att han egentligen inte tyckte om att andra ”tvingade”
honom att dricka. Det intressanta är sen att gränsen är mycket individuell; för Anders går den
när man haft minnesluckor på över en timme, för Åke att man tar en vinare om dagen.
En annan bipolär inställning är att den glädje som intervjupersonerna erfar när de dricker, kan
de också känna utan att dricka, bara genom att vara i samma stämningen som där de
drickande. Eller att egentligen skulle ingenting förändras om de inte drack, vare sig
vänrelationer eller arbetsrelationer, och ändå dricker de.
En tredje vacklande inställning uppvisar männen när det gäller den problematiska personens
drickande och den hjälp han kan få genom eller med sitt drickande. Alla anser att den som
gått över gränsen har problem, är ett problem och får problem. Många anser att den som
dricker för mycket i grunden har ett annat problem men också att själva drickandet många
gånger utgör ett problem för närstående, vänner etc. och att personen sedan dessutom
utvecklar sekundära problem genom sitt drickande. Samtidigt finns en insikt om att individen,
genom att dricka mycket, inte löser några av sina problem samt att ingen utomstående kan
hjälpa personen. Erkännandet av alkoholproblemen blottar en sann tragedi, nämligen
hjälplöshet.
Den fjärde ambivalenta inställningen rör synen på ensamhet. Den mesta alkoholen dricks i ett
socialt sammanhang men ibland tar männen en öl, ett glas vin, en grogg i ensamhet. De gör
det inte för att ”stimma och stoja” utan för att ”sjunka in i sig själv”, koppla av. Samtidigt
som de flesta uppvisar en rädsla inför drickande i ensamhet; det kan leda till att man går över
gränsen.
En femte motsättning är mellan den kollektiva omsorgen som visas den gränsöverskridande
personen, - det är egentligen synd om honom - och det förakt som kan riktas mot den
karaktärslöse - han borde ta sig i kragen.
De sistnämnda perspektivförskjutningarna lockar fram andra intressanta diskussioner ur
materialet närmare bestämt skillnaden mellan subjektiva och objektiva perspektiv. ”Man”
skall tycka synd om och förstå missbrukaren och ”det vet ju alla” att alkohol kan vara farligt.
Å andra sidan kan intervjupersonerna vara mycket intoleranta mot enskilda personer. Det är
också självklart att man ofta dricker alkohol när man umgås men å andra sidan finns den egna
subjektivt upplevda glädjen av att dricka.
Den emotionellt upplevda glädjen av att dricka försvinner, som vi sett, när man medvetet
söker den. Det går inte att säga ”nu skall jag dricka för att bli glad”. Det betyder att när
personen ställer sig lite utanför drickandet så ser han också alkoholens illusoriska trick. Det
finns således också en skillnad mellan närhet och distans. Parentesbeteendet fungerar alltså
enbart när man inte talar om det.

Slutligen befinner sig alkoholbruk och missbruk på ett och samma kontinuum. Som vi sett
skiljs de socialt åt genom gränsen men samtidigt är de varandras referenser. Var och en av de
intervjuade har, antingen konkret eller på ett allmänt plan, mött en missbrukare och den
kunskapen formar hur han själv kommer att förhålla sig till alkohol och bruk av alkohol.
Det är vanskligt att presentera en modell för den ovanstående diskussionen men för några kan
den bli ett hjälpmedel att förstå min tankar. Utgångspunkten är ruset och dess problem, det
positiva resp. det negativa och den gräns som upprättats mellan dessa.
Positivt Negativt
Rus Gräns problem
Fig 1 Gränsen mellan rus och dess följdproblem.
Gränsen måste kontrolleras. Det som eftersträvas är en positionsskillnad mellan det subjektiva
ruset och de objektiva problem som alla vet att alltför mycket alkohol leder till. I det
sistnämnda perspektivet ryms mycken empati. Men finns det något positivt och objektivt resp.
negativt och subjektivt?
Objektiv
syn
Positivt Negativt
Subjektiv
syn
Kontroll Objektiv
syn
Subjektiv
syn
Umgås Rus Gräns Problem Missbrukare
Fig 2 Subjektiv resp. objektiv syn på alkoholdrickande.
Alla männen uppger att det är självklart att alkohol dricks i ett socialt sammanhang, när man
firar något, när det är fest. Här har vi det positiva och objektiva. Å andra sidan har fler av
intervjupersonerna en starkt negativ syn på enskilda missbrukare t.ex. en far eller en
arbetskamrat vilket representerar det negativt subjektiva. I intervjuerna framgår ytterligare en
dimension i samband med alkoholdrickande nämligen närhet och distans. Några uppger att de
kan känna sig som berusade trots att de är helt nyktra genom att bara vara tillsammans med
berusade personer. När de upptäcker detta har de ställt sig bortom sin egen ”berusning”. På
samma sätt erkänner flera sin hjälplöshet inför missbrukare. Det spelar ingen roll om de
känner avsky eller empati. Problemet är alltför stort. I nedanstående figur har jag
sammanställt dessa perspektiv och samtidigt har jag fått en övergång från nykterhet till
avancerat beroende.
Objektiv
syn
Positivt Negativt
Subjektiv
syn
Kontroll Objektiv
syn
Subjektiv
syn
”Nyktert Umgås Rus Gräns Problem Missbruk Hjälplöshet

us”
Distans Närhet Närhet Distans
Figur 3 Konstruktion av ”nyktert rus” och hjälplöshet
Det är mycket i denna figur som kan diskuteras t. ex. är kategorierna inte tydligt
definierade. Min ambition är inte att fastslå en entydig, manlig syn på bruk och
missbruk utan att visa på några analysnivåer som kan vara användbara i den fortsatta
forskningen.
Ett viktigt område täcks inte av denna modell. Det gäller männens relationer till sina
föräldrar främst mödrar, sin sambo eller fruar och sina barn. Männen berättar ofta om
sig själva i förhållande till andra personer. De engagerar sig, försöker sätta sig in,
förhåller sig, hjälper och stötar. På intet sätt går de som robotar fram i världen. Männen
ser sig vara mycket sociala.
Historisk tid Nu tid
Framtid
Övrig släkt
Barn - Föräldrar
Hustru/sambo/motsv
Mitt alkoholbruk Jag
Mina syskon,
Min pappas alkoholbruk
mina barns
Grannar Vänner Arbetskamrater alkoholbruk
Figur 2 Personens bruk i ett tids perspektiv
Flera uppger att de dricker mer än sin pappa, och framför allt sin mamma som inte drack alls,
men de anser att de ändå har samma attityd till alkoholen som de. Några har missbrukande
pappor men de har ändå inte tagit helt avstånd från all alkoholförtäring. Karl uppger att han
med anledning av sina syskons missbruk har funderat över sitt eget bruk. Ingen är orolig för
sina barns konsumtion.
Det finns några viktiga perioder i dryckesutvecklingen; debuten och perioden mellan 18 - 25
år. Praktiskt taget alla mina respondenter uppger mindre konsumtionen efter 25 år. Debuten
sker mest för att pröva på. För ingen av männen var debuten speciellt dramatisk, men alla
kom ihåg när, tillsammans med vem, reaktioner efteråt m m. Berusningens syfte för
tonåringar är att få kontakt med det motsatta könet vare sig det är på allvar eller bara för att
”strula” (von Geiff Ninive 2000). Genom rökandet och drickandet träder den unge in i
vuxenvärlden (Pavis S et al 1998). De sena ungdomsåren tycks för männen vara speciellt
manliga tillställningar, grabbgäng, lumpen etc.. Och utmärkande för dem är just utmaningen,
att inte avvika, att vara karlakarl, etc..

I mitt material var det lätt att se hur väl förändringar i livssituationer, från ex arbete till
studier, åtföljdes av förändringar i dryckesmönster. Det var inte så att hela mönstret
förändrades radikalt men man gjorde mindre förändringar; drack lite oftare, drack mera
öl etc.. Saelan (1984) har funnit att livshändelser har större betydelse för mäns
konsumtion än för kvinnors, t ex följderna av en skilsmässa. I vissa fall (Simpura 1992)
inträffade direkta förändringar i dryckesmönstret p.g.a. oväntade händelser. I andra fall
var dryckesmönstret en följd av en medveten anpassning till nya livsvillkor.
Slutord
Som bekant används många olika benämningar på drickandet eller på alkoholen. Alkoholen
kallar man borre, ett glas, grogg, järn etc.. Jag tänker omedelbart på olika noaord som används
för ex varg t.ex. ulv och, gråben där funktionen är att inte benämna det farliga för att
därigenom undvika att locka fram det. Detta tror jag också är en återspegling av de
samhälleliga konstruktionerna och de moraliska frågor som rör kring alkoholen. En tolkning
av mitt material visar att själva gränssättningen mellan bruk och missbruk är av stort
intresse för varje individ. Gränsen är en moraliskt viktig fråga. Härigenom påverkar den
samhälleliga konstruktionen individen. Men det både intressanta och självklara är att
samtliga intervjuade hade helt olika uppfattningar om var denna gräns går. Det generella
för dem är bara att ha en gräns. Deras eget dryckesmönster stod naturligtvis i ett
förhållande till denna gräns, ett interaktivt förhållande, så att alla intervjuade, oberoende
av dryckesmönster, anser sig ligga på ”rätt” sida.
Det moderna samhället har undergrävt identiteter som är bundna till traditionella sociala
kontexter som t.ex. arbetet. Självet decentraliseras, vilket innebär att det offentliga
självet, det som uppstår tillfälligtvis och på allmänna platser, dominerar och då
konstrueras som ett mångsidigt själv. Trots att rättesnören fattas, vare sig gudomliga
eller rationella, blir den individen, paradoxalt nog, mer moralisk. Det skulle vara
intressant att göra en motsvarande studie av kvinnors bruk av alkohol. Kvinnor har
också en stark moralisk inställning till alkohol och även i min studie framkommer att
många kvinnor har gett synpunkter på männens drickande. Det skulle då vara intressant
att få svar på frågan om hur alkoholen ingår i könskampen. Norell och Törnqvist ( 1995)
antyder att kvinnor använder sig av kontrollen av männens alkoholförtäring för att
minska mannens band till andra grupper och öka intresset för kärnfamiljen.
Under intervjuerna framträder den berättande identiteten som karaktäriseras av reflexiv
öppenhet och kritisk distans. Männen utvecklar under samtalet sina tankar; stannar upp,
tar ny ansats och prövar nya förståelser. De rör sig också mellan det objektiva, de
kollektiva förståelserna, och det subjektiva, individuella. Dessa övergångar är
kvalitativa och plötsliga, och de övergår i varandra men, och detta är viktigt, de
beblandas inte. Männens bruk av alkohol ingår också i deras livsstil. Bruket har ingen
egen roll. Den utgör inte, som hos missbrukare, huvudrollen. De bio-psyko-socialasyntesmodellerna
tar enbart den ”objektiva” nivån i beaktande. Det är en
utanförforskning som inte tar hänsyn till hur den vetenskapliga informationen blandas
med den kollektiva föreställningen för att till sist möta den subjektiva. Det är här som
den reflexiva identiteten skapar den livsstil där bruket ingår. Det är oerhört viktigt med
forskning där subjektens mening studeras och att visa hur meningskonstruktion sker.

Referenser
Berger Peter L, Luckman Thomas, (1966) The Social Construction of Reality A treatise in the
sociology of knowledge London: Penguin.
Brännberg, T. (1998). Bakom kulisserna. En socialpsykologisk studie av en förening.
Göteborg: Zenon.
CAN Rapport 2000 Stockholm: Centralförbundet för alkohol och narkotika upplysning
Donner, W. (1994). Alcohol, community and modernity. The social organisation of
toddy drinking in a Poynesien society. Etnology, Summer94 vol 33 Issue 3 p 245-261
Drew L R H Will (1989) Considering Drug Dependency Reduce Drug Problems? I
Greenly, Edwards, G. & Arif, A.(1980). Drug Problem in the Socioculture. Cont. ex.t.
WHO Pub Health papers no 73.
Fillmore, K. M. (1987). Prevalence, Incidens and Cronicity of Drinking Patterns and
Problems among Men as a Funkction of Age, Brit J of Addition. 82:1, 77-83.
Fingarette, H. (1988) Heavy drinking: the myth of alcoholism as a disease. Berkeley,
CA :University of California Press.
Giles, D. (1999). Retrospectives acconunts of drunken behavior: implications for theories of
self, memory and the discursive construction of identity, Discoursive studies 1:4, p 387-404.
Gustafsson, R. (1993). Alcohol-related Expected Effects and the Desirability of these
Effects for Swedish students measured with the Alcohol Expectancy Questionnaire,
Alcohol and Alcoholism, 28: 4, 469-475.
Hauge, R. & Irgens-Jensen, O. (1989). Alcoholconsumption and the Experiencing of
Positive Conceqvencesof Drinking in Four Scandinavien Countries. National Insitute
for Alcoholic Research Mimeografi nr 2.
Hilton, M. E. (1987). Presence of Alcohol in Four Social Situations, Int J of the
Addictions, 22:5, 487-495.
Johansson, Th. (2000). Det första könet. Mans forskning som reflexivt projekt. Lund:
Studentlitteratur.
Källmén, H. (1995). Alcohol and dishibition: a psychoanalytical interpretation. Uppsala:
Uppsala universitet.
Leissner. T. (red) (1997). Alkohol. Ett psykosocialt, beteende- och samhällsperspektiv. Lund:
Studentlitteratur.
Löfgren, B. & Nelson-Löfgren, I. (1992). Alkohol : rus, missbruk, behandling. Stockholm :
Prisma.
Norell, M. & Törnqvist, C.(1995). Berättelser om ruset : alkoholens mening för tjugoåringar
Stockholm: Stehag/B. Östlings bokförl. Symposion.
Pattison, E. M., Sobell, M. B. & Sobell, L. C. (1977). Emerging concepts of alcohol
Dependence. New York:
Pavis, S. Cummingham-Burley, S. & Amos, A. (1998). Social Science & Medicine 47: (10)
1407-1418.
Peele, S. (1985) The meaning of addiction. Compulsive Experience and It´s Interpretation,
Lexington Books, Toronto.
Ricoeur, P. (1988). Från t. ex.t till handling. En antologi om Hermeneutik. Lund:
Symposium.
Saelan, H. (1984). Alcohol and Alcoholism. A study of the 40 Years Old Danish
Population.Köpenhamn: Köpenhamns Universitet. Insitutet för social medicin Pub 16.
Simpura, J. (1984). Festivity and Weekly Routine in Finnish Boozing. Alkoholpolitik
1:2, 73-83.
Simpura, J. & Poikolainen, K. (1992). Attribution of Changes in Drinking to Life
Events, Drogalkohol, 16:1, 33-41.

Temple, M. T.& Leino, V. (1989). Long-terms Outcomes of Drinking, Brit J of
Addiction, 84:8, 889-899.
Thombs, D. L. & Beck, K. H. (1993). Effects of social cont. ex.t and gender on drinking
patterns of young adults, Journal of Counseling Psychology, 40, 115-.
Tomsen S (1997) Youth violence and the limits of moral panic. Youth Studies Australia 16:1
25-
Vaillant, G. E.; (1995). The natural history of alcoholism revisited. Cambridge, Mass. :
Harvard University Press.
Vatuk, V. P., Vatuk, S. J. & Chatorpan, (1967). A Culturally Defined Form of Addiction
i North India, Int Jour of the Addiction. 2.
von Greiff, N. ( 2000). Utlevelse och kontroll- hur ungdomar resonerar kring alkohol
och berusning. Stockholm : Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete,
Rapport i socialt arbete.