Eftersökning av liljesten under tornmuren i ... - Vänermuseet

RAPPORT
Eftersökning av liljesten under tornmuren i
Gösslunda kyrka
Arkeologisk undersökning av RAÄ 67
Annelie Nitenberg

Liljesten under Gösslunda kyrkas tornmur?
Enligt uppgift av fil. kandidat Ernst Fischer i Kyrkor i Kållands härad. Norra delen skall en
liljesten ligga utanför tornet delvis dold under tornmuren tillhörande Gösslunda kyrka.
Gösslunda är beläget strax nordväst om Lidköping i Västergötland. Tornet uppfördes i
samband med slutfasen av kyrkans färdigställande under 1100-talets första hälft, enligt
Fischer. Fischer skriver angående liljestenen: ”Delar av andra liljestenar utanför vapenhuset,
en delvis dold under tornmuren, troligen ditkommen i senare tid.” I denna bok finns även en
teckning av stenen gjord av arkitekt Anders Roland på 1910-talet (Fischer 1913:115f, 128).
Vid Vänermuseets inventering återfanns inte denna sten som fått RAÄ-nummer Gösslunda 67
(Nitenberg & Nyqvist Thorsson 2007). Stenen avbildades även på 1860-talet av
teckningslärare Hilder Werner (Vänermuseets samlingar). De båda teckningarna stämmer väl
överens med varandra, vilket tyder på att stenen låg blottad på samma sätt under de femtio år
som förflöt mellan de båda avbildningstillfällena. Möjligen indikerar detta att stenen inte låg
så djupt placerad, utan att den kan ha legat fullt synligt på markytan vid slutet av 1800-talet
och början av 1900-talet.
Då en placering under tornmuren alternativt att liljestenen delvis murats in i tornmuren gör
denna liljesten intressant i diskussionen kring dateringen av liljestenarna. Av denna anledning
företog jag en arkeologisk undersökning kring tornmuren våren 2009 i syfte att återfinna
liljestenen. Jag sökte utmed södra och norra tornmuren, utan att påträffa stenen. Utmed hela
västra sidan av tornet, vid västportalen, finns idag en plattsättning. Den förre
kyrkogårdsvaktmästaren som idag är pensionär var med och satte dessa plattor. Han har
informerat mig om att man då inte stötte på någon liljesten. Utifrån de äldre teckningarna av
stenen, Fischers uppgifter och resultaten av utgrävningen vill jag påstå att liljestenen någon
gång efter 1910-12 försvunnit från platsen, kanske i samband med den omfattande
renoveringen av kyrkan som företogs 1913. Jag är därför benägen att hålla med Fischer i hans
bedömning att liljestenen placerats invid och delvis dold av tornmuren efter uppförandet av
densamma. RAÄ Gösslunda 67 kan således inte vara behjälplig i dateringen av liljestenarna
som kategori.
Analysen av liljestenarna ingår i det pågående liljestensprojektet Vänermuseet bedrivit sedan
2003. Då museet avslutat inventerings- och dokumentationsarbetet och publicerat detta
arbetar vi nu vidare med forskning på det insamlade materialet. Analyserna inom projektet
genomförs från och med 2006 inom ramarna för forskarutbildningen i arkeologi vid
Göteborgs universitet. Resultatet från undersökningen vid Gösslunda kyrka behandlas även i
min licentiatavhandling (Nitenberg 2009).
Syfte
Syftet med undersökningen var att utröna huruvida Fischers nämnda liljesten finns kvar under
tornmuren eller ej. Beroende på hur stenen placerats under eller i tornmuren kan den vara av
stor betydelse för dateringen av liljestenarna. Om stenen hade påträffats in situ kunde den ha
varit värdefull i diskussionen kring stenarnas ursprungliga funktion.
Metod
Med målet att påträffa liljestenen med så små ingrepp som möjligt undersöktes marken
inledningsvis med geologspett. Då liljestenen inte påträffades på detta sätt upptogs ett schakt
med en bredd på 0,8 meter manuellt utmed tornets södra yttervägg, samt två rutor (ruta 5 och
6) på 1 x 0,70 m. (se planritning, figur 1). Ruta 5 undersöktes ej då det efter påbörjad
2

undersökning stod klart att denna ruta inte hade någon kontakt med fundamentet till
tornmuren. Ett schakt upptogs även utmed tornets norra yttermur. Schaktet var 4,82 m långt
och 0,60 m brett.
Figur 1. Planritning över Gösslunda kyrkas västtorn samt undersökta ytor.
Ritning: Karin Månsson.
3

Schaktet undersöktes i ett meterrutsystem i stick om 6 cm. Fynd fördes till ruta och stick.
Stratigrafin i varje meterruta beskrevs och dokumenteras med foto. Ingen åverkan på
kyrkobyggnaden gjordes.
Genomförande och resultat
Den arkeologiska undersökningen vid Gösslunda kyrka genomfördes våren 2009.
Undersökningsarbetet tog 11 dagsverken i anspråk och rapportarbetet 3 dagsverken. Arbetet
genomfördes av arkeolog Annelie Nitenberg och arkeolog Stefan Hjärtberg deltog i arbetet
under en arbetsdag. För inmätningar ansvarade kart- och mätningsingenjör Karin Månsson.
Lagerföljd och fynd i södra schaktet
I södra schaktet var marken påverkad av så väl äldre aktiviteter som nyare (se bild 1 och 4).
Hösten 2008 grävdes invid södra tornmuren för anläggandet av en ny elledning. Vid detta
tillfälle påträffades ett fragment av en tidigare okänd liljesten.
Bild 1. Södra schaktet. Foto: Annelie Nitenberg.
Renslagret (0-6 cm) i det södra schaktet bestod överst av grästorv och därunder ett omrört
lager av stenig humös mo. Enstaka tegelfragment och murbruk påträffades.
4

Stick 1 (7-12 cm) bestod av omrört lager av morän blandat med kalkbruk. Fynden bestod av
enstaka tegelfragment, spikar, ett fragment rödmålad puts och obrända ben efter människa och
djur samt en tand. Kol påträffades i ruta 4 där tornmuren möter långhusväggen.
Stick 2-4 bestod av omrörd morän med humösa inslag. Fynden bestod av kalkbruk, obrända
ben samt kolfragment. I stick 4 påträffades recent planglas. Från stick 5 börjar moränen
övergå till att bli mer kompakt för att i stick 6 övergå till mo. Kalkbruk finns med ända till
stick 6.
I rutorna 1 och 6 kom mycket människoben, vilka var i omrört skick. Bland annat påträffade i
ruta 6 ett människokranium i 0,39 cm ned från markytan, d v s i stick 6. Denna låg emellertid
ej in situ. I ruta 7 framkom ca 0,55 m under nuvarande marknivå i stick 8 en kota, del av käke,
ett lårben samt ett intakt kranium. Dessa skelettdelar var omrörda och låg ej i anatomisk
ordning. Under ovan nämnda ben kom ett lårben, smalben, vadben och en fot i anatomisk
ordning, vilket indikerar en orörd grav (se bild 2). Graven och rutan undersöktes inte vidare,
då den eftersökta liljestenen inte kan vara belägen under den orörda graven. Även i stick 8
förekommer kalkbruk, men i mycket mindre omfattning än i sticken högre upp.
Bild 2. Del av skelett in situ söder om tornet till Gösslunda kyrka.
Foto: Annelie Nitenberg.
Ruta 3 och 4 undersöktes ned till stick 11 respektive stick 9. I ruta 3 påträffades ett större
stenblock med plan ovansida alternativt en stenhäll, i ruta 4 en stenpackning. Det bedömdes
vid undersökningstillfället inte troligt att liljestenen kan vara belägen under dessa.
5

Bild 3. Stenblock som fundament under sydvästra hörnet av tornmuren.
Foto: Annelie Nitenberg.
Bild 4. Stenfundament under tornmuren samt sydvästra hörnet av långhuset. Till vänster
i bild är även fundamentet till stödjemuren. Foto: Annelie Nitenberg.
6

Lagerföljd och fynd i norra schaktet
Även området direkt norr om tornmuren har påverkats och störts av recenta aktiviteter. Ruta 1
och 2 undersöktes till och med stick 5, ruta 3 till och med 3, ruta 4 till och med stick 4 och
ruta 5 till och med stick 4 (se bild 5). I samtliga rutor var överst grästorv följt av morän.
Moränen hade i renslagret och stick 1 kraftigt inslag av humös jord. Fynden bestod av spikar,
glasskärvor, en äldre lampsockel, lampkupeskärvor, gångjärn, tegel m.m. Endast fem
fragmenterade människoben påträffades totalt från schaktet. En stenpackning påträffades i
schaktet (se nedan) och all jord ned till denna var omrörd i senare tid, under 1900-talet, vilket
vissa av fynden indikerar. Kalkbruk förekommer ända ned till stenpackningen, men inte alls i
samma omfattning som i det södra schaktet.
Bild 5. Norra schaktet med stenpackning. Foto: Annelie Nitenberg.
Stenpackning
I det norra schaktet påträffades en stenpackning i ruta 2-4 (se fig. 1 och bild 5). Enstaka stenar
påträffades även i ruta 1 och ruta 5. Stenarna var ca 0,10-0,30 m stora. Vilken funktion
stenpackningen har haft gick utifrån den begränsade undersökningen inte att avgöra.
7

Stödmur
Invid den södra tornmuren påträffades vid undersökningen en stenpackning (se fig. 1 och bild
6). Den utgör med största sannolikhet fundamentet till den stödmur som tidigare funnits på
tornets sydsida. En teckning av stödmuren gjord 1671 återges i Johan Peringskiölds
Monumenta (se figur 2). Ett foto av Gösslunda kyrka taget 1909 av Anders Roland visar att
stödmuren då var nedriven (Fischer 1913:fig. 131).
Bild 6. Fundament till den stödmur som tidigare har stått mot tornets södra yttermur.
Foto: Annelie Nitenberg.
8

Figur 2. Teckning från 1671 i Johan Peringskiölds Monumenta där stödmuren syns på tornets
sydsida.
Återställning och avrapportering
Efter avslutad undersökning återställde Vänermuseet de undersökta ytorna. De undersökta
jordmassorna återfördes där de hämtades upp. Undersökningen avrapporteras i denna
arkeologiska rapport, men resultatet presenteras och diskuteras även i Annelie Nitenbergs
filosofie licentiatavhandling (Nitenberg 2009).
Fyndstrategi och dokumentationsmaterial
Fynd som påträffades var framför allt murbruk, puts, skärvor av fönsterglas och spik från
kyrkobyggnaden/byggnationen liksom delar av obrända människoskelett. Det enda
tillvaratagna fyndet är ett fragment av bemålads puts, vilket troligen härrör från den
ursprungliga tidigmedeltida bemålningen av kyrkorummets innerväggar (Fischer 1913:117f).
Fyndet kommer att magasineras på Västergötlands museum, liksom
dokumentationsmaterialet.
9

Slutsats
Vid undersökningen sökte jag utmed södra och norra tornmuren, utan att påträffa RAÄ
Gösslunda 67. Utmed hela västra sidan av tornet, vid västportalen, finns idag en plattsättning.
Den förre kyrkogårdsvaktmästaren som idag är pensionär var med och satte dessa plattor. Han
har informerat mig om att man då inte stötte på någon liljesten. Utifrån de äldre teckningarna
av stenen, Fischers uppgifter och resultaten av utgrävningen vill jag påstå att liljestenen någon
gång efter 1910-12 försvunnit från platsen, kanske i samband med den omfattande
renoveringen av kyrkan som företogs 1913. Jag är därför benägen att hålla med Fischer i hans
bedömning att liljestenen placerats invid och delvis dold av tornmuren efter uppförandet av
densamma. RAÄ Gösslunda 67 kan således inte vara behjälplig i dateringen av liljestenarna
som kategori.
Referenser
Fischer, Ernst. 1913. Kyrkor i Kållands härad. Norra delen, Konsthistoriskt inventarium,
Stockholm: P.A. Nordstedt & Söners Förlag.
Nitenberg, Annelie & Nyqvist Thorsson, Anna. 2007. Liljestenar och stavkorshällar, Katalog,
Lidköping: Vänermuseet.
Nitenberg, Annelie. 2009. Liljestenar och stavkorshällar: Kulturmöten och social praktik i
tidig medeltid, uppsats för filosofie licentiatexamen i arkeologi vid Institutionen för historiska
studier, Göteborg: Göteborgs universitet/ Lidköping: Vänermuseet.
Peringskiöld, Johan. Monumenta Sveo-Gothorum antiqua et recentia, in principe illorum
Attlant seu patria terra Hyperboreorum insula Scandinavia avitam gentis suae et propaginis
in memoriam serumque posteritatis exemplar erecta, ruinis, aliisque inscriptionibus decorata
quae, Kungl. Biblioteket Stockholm.
10