Kinda kanal!

More documents

Recommendations

Info

16 Båtförares val av information vid högfartskörning Preliminära resultat från en studie av båtförares beteende utförd av Fredrik Forsman, Spectre Marin. Studien har utförts som ett examensarbete på Chalmers sjöbefälslinje. a Båtarna har på rätt kort tid förändrats till att bli större och snabbare. Frågan är om sjömanskap och båtkultur lyckats hålla jämna steg med båtarnas utveckling. Ett betydande antal rib-charterbolag har vuxit fram och erbjuder båtturer i höga farter för betalande passagerare. Utvecklingen väcker frågor ur säkerhetssynpunkt, enklast sammanfattade sålunda: Påverkar den ökade farten säkerheten? Som ett led i studien genomfördes 2007 praktiska prov med högfartsbåt där man registrerade hur deltagarna tog till sig navigatorisk information. Gruppen bestod av 18 personer som delades upp i två undergrupper. Den ena bestående av personer med erfarenhet av och utbildning på högfartskörning. Den andra bestod av personer med grundläggande navigationskunska- text tOM rOeck Hansen foto spectre Marin per men utan högfartserfarenhet. Till sin hjälp hade man radar, elektroniskt sjökort, kompass och papperssjökort. Deltagarna fick till uppgift att föra båten (Zodiac 34) runt en bana av 5,4 mils längd. Därvid skulle de hålla den angivna farten, som var 23 respektive 43 knop. Vilken fart som skulle hållas skiftade slumpmässigt. Båtföraren var fri att använda de navigationshjälpmedel som hon eller han föredrog och ögonrörelserna registrerades med hjälp av en ögonrörelsekamera, vars data lagrades. Efter sina två rundor sattes båtföraren i land och genomgick en strukturerad intervju gällande sina åtgärder och beslut.
Sätten att framföra båten varierar beroende på bakgrund. Föga överraskande har de som saknar särskild träning utvecklat sina egna metoder baserade på sitt vardagliga båtåkande. Studien visar att den som inte var metodtränad, när farten ökade, valde att prioritera en informationskälla framför andra. Vid 23 knops fart använde man både navigationssystem och papperskörkort men när farten ökade till 43 knop valde många att endast använda en informationskälla. Något oväntat valde man då inte navigationssystemet utan föredrog i många fall sjökortet. Vid efterföljande intervju förklarades det med att man inte kände sig bekväm med navigationssystemet. Att enbart lita till navigationssystemet som informationskälla gör framfarten sårbar och föraren löper också risk att »fastna i skärmen«, man tittar för mycket på bilden och för lite på verkligheten. Skulle undersökningen genomföras under mörker skulle sannolikt låsningen till skärmen att bli ännu större. Hur påverkar det i så fall säkerheten? Relativt få deltagare utnyttjade radarn. Delvis berodde nog detta på att sikten var mycket god vid provet. De metodtränade använde dock radarn i vissa lägen, som till exempel i svårt motljus och för att a I Göteborgs skärgård har vi valt ut några av de mest förargliga grunden som vi vet brukar få många påhälsningar och som Sjöfartsverket inte har någon utmärkning av eftersom de ligger utanför den utprickade farleden och framför allt är en risk för fritidsbåtarna. Dem märker vi ut varje år i början av maj. Nu ligger våra bojar där de ska! Det kan vara lätt hänt att komma lite fel och få grundkänning och då kan följden bli båt- och propellerskador som förstör mycket av säsongen. Och som leder till onödiga kostnader för både båtägare och försäkringsbolag. Det är alltså både i båtfolkets och vårt eget intresse som vi gör detta. urskilja svåra styrmärken. I den andra gruppen användes radarn så gott som inte alls. En annan sak som kom fram var att de metodtränade visade sig hålla betydligt bättre uppsikt horisonten runt. Den som kör mycket och fort lär sig att man inte är ensam högfartsbåt i skärgården. Därför tar man till vana att titta akterut innan man gör sin gir. Generellt förefaller det att vara så att de metodtränade använder flera informationskällor och sammanställer deras in- Nu är Atlanticas utmärkning på plats utanför Göteborg De sex grund som vi valt ut är: • Trefotarn utanför Kullaviks hamn • Lindstrandsböen vid Gamla Framares Kummel utanför Långedrag • Dyra Tia vid Rivö Huvud • Råbåden utanför Björlanda Kile • 0,8 metersgrundet syd om inloppet till Fiskebäcks hamn • Fjordebådarna i Askimsviken som ringas in av tre bojar. Utsättningen av bojarna sker av Bogser ab Sven. formation. På så vis kontrollerar man att man gjort en riktig bedömning. Exempelvis kan föraren ha lokaliserat sitt styrmärke optiskt och tagit kurs mot det. Då är det klokt att kontrollera att den kurs man styr är rimlig. Det kan man göra genom en titt i sjökortet och en blick på kompassen. En titt i radarn ger besked om dess bild överensstämmer med den bild man som förare skapat sig. I den kontrollen är plottern ju också oslagbar. Så långt den preliminära rapporten. För rapportens läsare framstår det klart att det krävs utbildning och träning för att man ska bli bra på högfartskörning. Det krävs vana vid alla de förekommande navigationshjälpmedlen och rutin på att ständigt låta dem komplettera varandra. Mot denna bakgrund är de aktuella förslagen om krav på praktisk högfartsutbildning positiva. Sannolikt krävs det också återkommande övning för att vidmakthålla den förmåga som man skaffat sig. Sen är det förstås också viktigt med ett fungerande mentorskap så att nya förare inte bara blir bra på att köra säkert utan också lär sig att visa hänsyn mot andra båtförare. Tack till Fredrik Forsman och Spectre Marin för att AtlanticaTidningen fick ta del av rapporten. 17
Page 1 and 2: Atlantica 2/2008 Välkommen på en
Page 3 and 4: Ur familjen Lindstrands fotoalbum a
Page 5 and 6: glasfibermattorna fästs på formen
Page 7 and 8: luftvärmepumpar försörjer den st
Page 9 and 10: Båda polerna rör sig och inom en
Page 11 and 12: Vilken kompass ska jag välja? I se
Page 13 and 14: Smart livlina • lyf’safe applic
Page 15: tanken var att sammanbinda Roxen vi
Page 19 and 20: Atlantica expanderar västerut I sa

Kinda kanal!

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?